Fördelning portföljen 241217

 

Nu är det 1 år sedan sist jag publicerade ett sådant här inlägg med fördelning av innehaven i min portfölj. Det har blivit några ändringar sedan sist. Mer om det nedan. Mina innehav har jag alltid listade och uppdaterat här på bloggen på sidan "Min portfölj". Aktuell fördelning lägger jag upp i ett inlägg som det du läser nu, en gång per år. Här är en länk till inlägget från förra året: https://petrusko.blogspot.com/2023/12/fordelning-portfoljen-231229.html

Jag har under några års tid flyttat kapital till fonder och dragit ned på storleken i enskilda bolag. Under det här året har jag sålt i några få innehav för att få ned dem till en vikt om 3 procent. Det är inte min plan att inget bolag får väga mer än 3 procent, jag ville dock utgå från ett sådant läge. Mina regler kring vikt är de samma som tidigare där jag har min 7-procentsregel som säger att enskilda bolag inte får väga mer än så. 
 Det har under året även blivit viss flytt av kapital bland fonder i portföljen. Flera nya fonder har lanserats under året och jag har tagit kapital ifrån Xact Norden Högutdelande och Aktiespararna Direktavkastning b för att placera i de här nya fonderna. Dels är det Aktiespararna Global Direktavkastning b som kompletterar min portfölj bättre än den svenska Aktiespararna Direktavkastning b. Det har även blivit en hel del kapital i Covered Call-fonder.

Tre olika ifrån JPMorgan och två ifrån iShares har jag tagit in i portfölljen när det gäller sådana där Covered Call-fonder. Det är en speciell inriktning i dessa fonder då de primärt genererar hög utdelning men bara mäktar med viss kursuppgång på sikt. Totalavkastning i dessa är lägre än börsindex på sikt och har man det i vetskap kan man värdera dess goda egenskaper. Ja det dåliga är alltså att totalavkastningen är sämre än börsindex medan ett par goda egenskaper är hög utdelning och viss dämpande effekt på nedsidan eftersom de genererar intäkter även när börsen går ned. Jag har även en fond ifrån Blackrock med Covered Call-strategi. Den har jag ägt i snart 10 år och är sedan innan EU stoppade handeln i amerikanska fonder. Dessa fonder väger tillsammans cirka 19 procent i min portfölj och jag resonerar i dagsläget att det är i övre spannet av hur mycket jag vill att de skall väga.

Fixed Income som preffar och D-aktier väger 15 procent av portföljen. Dessa värdepapper har vissa likheter med de där Covered Call-fonderna på det viset att uppsidan är begränsad och att de pyntar hög utdelning. Preffar och D-aktier har varit en permanent del av portföljen i åtminstone 15 år. Under perioder har jag haft betydligt större andel än nuvarande 15 procent i denna typ av aktier. Jag är nöjd med nuvarande viktning och tittar på totalen ihop med Covered Call-fonderna. Blir det allt för stor del i dessa innehav så får jag förvisso rejäl utdelning men jag tar bort mycket utav börsens långsiktiga potential.

Jag har nu en god andel av portföljen i fonder vilket är bra ur ett riskperspektiv. Viktningen i enskilda bolag är justerad och det är främst Sagax D som jag trimmat ned ifrån 6-7 procent till nuvarande 3.   
 Blickar jag framåt ifrån nuvarande läge så tänker jag mig ett fokus på att investera i enskilda aktier. Att köpa mer i de fina bolagen jag redan äger. Jag tänker i första hand på Atlas Copco, Axfood, Handelsbanken, SEB och Volvo. I långa loppet är det max 7 procent vikt jag förhåller mig till i dessa innehav. Det är sunda bolag med god långsiktig potential jag vill satsa mer på. Därmed tänker jag mig att jag inte nämnvärt vill överstiga 3 procent i enskilda preffar och D-aktier.

Läs mitt inlägg om min 7-procentsregel: https://petrusko.blogspot.com/2022/01/min-7-procentsregel.html

Då jag omplacerat en hel del till globala och USA-fonder så har min valutaexponering förändrats mycket under året. Globalfonder innehåller nästan uteslutande USA-aktier varpå jag räknar dem som dollarexponering. Jag har 68 procent i svenska kronor (jag räknar in Xact Norden Högutdelande här trots att den även innehåller en del NOK och Euro). Resterande dryga 30 procent är alltså i huvudsak exponering i dollar.

Jag har som tidigare cirka 7 procent belåning på portföljen. Det är också något jag har använt mig av i cirka 15 år. Det är ett risktagande men på lång sikt stiger börsen och en sund belåning kan ge en extra avkastning över tid.

Min portfölj skall vara av defensiv karaktär med stort fokus på att inte söla bort mitt kapital. Den skall generera stor utdelning. Jag lever på mina utdelningar. Portföljen och förvaltningen skall främja utdelningstillväxt över tid. Mina utdelningar växer dels genom att jag återinvesterar en del av cashen portföljen genererar. En del av tillväxten står den organiska utdelningstillväxten i vissa innehav för. Tex när Atlas Copco eller Investor höjer sin utdelning.

Fördelning portföljen 231229

 

Medan jag alltid har en uppdaterad lista med mina innehav här på bloggen så publicerar jag ibland ett sådant här inlägg med aktuell fördelning. Det är nu ett år sedan sist och här kommer så en bild med kort tillhörande text om innehavens fördelning i portföljen. Här är en länk till förra inlägget om fördelning i portföljen: https://petrusko.blogspot.com/2022/12/fordelning-portfoljen-221230.html

Under året har jag avyttrat några innehav som tex Castellum och Heimstaden preferens. Framförallt har jag fortsatt på det inslagna spåret att föra över mer kapital till fonder. För ett år sedan hade jag kring 50 procent av portföljen i något jag kallar för en stadig grund medan det nu är över 65 procent. Enskilda innehav har fått mindre kapital eller lämna portföljen medan jag flyttat över pengarna till några olika indexfonder. Som ni kan se i bilden ovan är Xact Norden Högutdelande för tillfället väldigt stor del av min portfölj. Den fördelningen är inte ristad i sten utan jag har lagt in mycket av pengarna där tillsvidare och kan komma ta där ifrån när jag viktar upp annat eller tar in nya innehav. JGPI från JPMorgan är ett nytt innehav som jag siktar på att vikta upp till åtminstone 5 procent av portföljen. 

En annan stor post har jag i fonden Aktiespararna Direktavkastning b. Den hade jag precis börjat köpa in mig i för ett år sedan och hade bara en ytterst liten del. Under året har jag flyttat in en rejäl slant i fonden och jag tror på den i långa loppet. Den har haft ett dåligt år relativt börsen i övrigt men det hör till och förändrar inte min syn på dess inriktning på lång sikt. Känner du inte till fonden nämner jag kortfattat att den innehåller 21 bolag med hög utdelning och att fonden pyntar utdelning. Historisk prestanda är mycket god i fonden med undantag för 2023 som varit ett svagt år. Läs mitt inlägg om fonden i länken: https://petrusko.blogspot.com/2022/10/aktiespararna-direktavkastning-b.html

Jag förvaltar min portfölj med målsättning att inte söla bort mina pengar. Med målsättning att bevara mitt kapital och generera utdelningar som jag lever på. Det är stor fokus på riskhantering och en stor del av risk utgör man själv som investerare. Det finns flera anledningar att investera i fonder varav en är just det där; att ta bort mig själv som riskfaktor.

Min strategi är sedan andra halvan av 90-talet en inriktning mot utdelningsaktier. Den är oförändrad med skillnad att jag nu inte har lika mycket pengar i mina enskilda aktieinvesteringar. Jag har ju dunkat in mycket pengar i indexfonder men gör samma investeringar i utdelningsaktier nu som tidigare.

En skillnad nu mot förr om åren är att jag skiftat över till högutdelare framför utdelningshöjare. Det är två olika typer av utdelningsaktier där utdelningshöjare ofta har en väldigt låg direktavkastning men god utdelningstillväxt. Sådana utdelningshöjare är ett rimligt val för den som investerar för något långt in i framtiden eller drömmer om att utdelningstillväxten skall växa utdelningen till något stort. Högutdelare däremot har desto lägre utdelningstillväxt men högre direktavkastning. Det går att använda dem på olika sätt och kombinera dem efter tycke och smak. Historiskt har jag haft en förkärlek till utdelningshöjare men nu är det betydligt mer högutdelare i portföljen. Det är rimligt för mig och där jag är. Jag drömmer inte om att utdelningarna skall växa till något stort långt in i framtiden. Den där biten har jag redan gått igenom och lever på utdelningar sedan flera år tillbaka. Tiden är nu.

För ett år sedan hade jag viktat ned preffar och D-aktier rejält och så har det varit en god del av 2023 men under hösten började jag köpa på mig mer igen. Det har varit mycket lyckat hittills då den typen av värdepapper stigit kraftigt i spåren av en förmodad räntetopp osv. Jag har i många år arbetat med preffar som en permanent del av portföljen. Jag viktade ned dem drastiskt innan de rasade när inflation och räntehöjningar slog till. Förvisso ökade jag nu i höst innan de steg men det var inte av samma dignitet. Jag har gjort små köp och har fortfarande en relativt liten andel Fixed Income i portföljen.

Fixed Income väger idag 16 procent i portföljen mot 13 procent för ett år sedan.

Valutan har varit avskräckande med Svenska kronan på historiskt låga nivåer. Jag har varit försiktig med investeringar i utländsk valuta och jag har gjort en del omplaceringar där jag tagit hem pengar ifrån tex Brittiska Pund och Dollar för att istället investera i Svenska Kronor. 

Min fördelning är i dagsläget 88 procent investerat i SEK och resten är i huvudsak investerat i dollar. Jag har några globalfonder och dem räknar jag som dollar eftersom det är vad de innehåller i huvudsak. Mitt stora innehav i Xact Norden Högutdelande har jag klassat som SEK men där är ju en del NOK och Euro i den fonden. Till stor del är det dock SEK och jag krånglar inte till det utan klassar den så. Jag vet ju själv vad den innehåller och det är inte för någon annan jag dokumenterar.

Jag har cirka 7 procent belåning på portföljen. Utöver att jag under året har tagit ut utdelningarna ur portföljen har jag även gjort ett större uttag. Trots det står portföljen högre idag än för ett år sedan men det är ett helt annat inlägg. Inom någon dag publicerar jag mitt inlägg jag brukar kalla "Mitt börsår", en summering av året och min prestanda.

Landsfördelning i Xact Norden Högutdelande

 

Har du funderat över hur landsfördelningen ser ut i Xact Norden Högutdelande så behöver du inte undra mer över det. Här är svaret i form av bilden ovan. Det där Schweiz och Storbritannien är två utländska bolag noterade på Stockholmsbörsen i form av ABB och AstraZenecca.

I runda slängar är hälften av fonden exponering i Sverige och resten fördelat på Finland och Norge i huvudsak.

Vill du veta mer om fonden kan du läsa mitt inlägg om den i länken här: https://petrusko.blogspot.com/2022/04/xact-norden-hogutdelande-etf.html

Fördelning portföljen 221230

 

Nu var det dags igen för ett sådant här inlägg med fördelning av portföljen. Det har inte hänt så mycket sedan sist men några små förändringar är det allt. Jag har alltid en lista med alla mina innehav under fliken "Min portfölj" och några gånger per år lägger jag upp detta inlägget med aktuell fördelning. Här är en länk till mitt förra inlägg om fördelning: https://petrusko.blogspot.com/2022/09/fordelning-portfoljen-220908.html

Under året har jag minskat i Axfood och de "ynka" 2 procenten jag hade kvar i slutet av sommaren har jag avyttrat och för stunden äger jag inte bolaget över huvud taget. Efter jag sålde backade Axfood kraftigt och vid 250 kronor var den på en nivå där jag var attraherad att börja köpa igen. Jag agerade inte direkt och tillfället varade inte länge. I skrivande stund handlas Axfood runt 290 kronor vilket är en nivå jag avvaktar på. Det är ett rackarns bra bolag som genererar ett mäktigt kassaflöde. Jag äger gärna Axfood och hoppas nog att slippa stå vid sidan av som jag gör nu.

Jag har tagit in några nya innehav som inte hunnit bli så stora ännu. Dels är det investmentbolaget Lundbergs men det har jag för avsikt att hålla en vikt under 1 procent. Jag har tagit in fonden Aktiespararna Direktavkastning b som pyntar utdelning och den tycker jag är en intressant riskspridare som samtidigt har god potential och pyntar god utdelning. Där har jag inte hunnit plutta in mer pengar än att den väger strax under 1 procent men jag duttar in mer regelbundet i den.

Som jag skrivit om vid några tillfällen vill jag ta in en USA-fond men det har inte blivit av. Jag har haft så mycket annat att investera i. På sikt vill jag fixa det där och få mer USA-exponering och jag lutar åt att välja Fidelity US Quality Income. Den har en rimlig historik och gör ett bra urval av bolag med hög kvalitet.

De senaste åren har jag viktat upp indexfonder samt investmentbolag och det jag kallar för "stadig grund" väger nu en bit över 50 procent. Jag är fortsatt en stockpicker men jag har nu en rejält stadig grund som stöttar mig när jag har fel. Jag behöver inte längre jaga avkastning utan lägger större vikt i att inte söla bort mitt kapital. Oavsett är indexfonder och investmentbolag ett smart val.

Fixed income väger 13 procent varav 10 procentenheter är preffar och D-aktier i svenska fastighetsbolag. De andra cirka 3 procentenheterna är obligationer via en amerikansk fond jag äger sedan länge (Pimco PTY).

81 procent av slantarna är investerade i svenska kronor och lejonparten av resten är exponerade i dollar.

Fördelning portföljen 220908

 

Senast i våras skrev jag ett sådant här inlägg och sedan dess har jag gjort en del förändringar. Det här är ett inlägg med aktuell fördelning i min portfölj. Jag brukar skriva sådana här cirka 4 gånger per år. Här är länken till mitt förra inlägg med portföljfördelning: https://petrusko.blogspot.com/2022/03/fordelning-portfoljen-220314.html

Som jag skrivit om här i inlägg på bloggen har jag avyttrat några mindre innehav både bland preffar och vanliga aktier så som tex 3M och Emilshus preferens. Det har främst berott på att jag velat skala bort tidstjuvar om jag får kalla dem det. Små innehav som jag inte ämnar satsa mer på här och nu men likväl tar lika mycket tid av mig som övriga innehav.

En stor förändring är att jag minskat rejält i Axfood. När jag skrev mitt förra sådant här inlägg utgjorde Axfood cirka 8 procent medan jag nu minskat det ned till strax under 2 procent. En redan hög värdering har blivit än högre i Axfood medan mycket annat fått en lägre värdering. Jag har passat på att sälja dyrt och köpt mer i indexfonder i huvudsak. Jag har ökat i befintliga innehav som Xact Sverige och Xact Högutdelande men även tagit in ett par ytterligare börshandlade fonder som tex Franklin LibertyQ European Dividend.

Det jag kallar för "stadig grund" utgör 50 procent av portföljen nu. Det är investeringar som i sig självt är riskspridare så som investmentbolag och indexfonder.

Fixed Income väger 15 procent vilket är 1 procentenhet högre än i våras då jag hade gjort en stor minskning i tillgångsslaget. Jag har gjort några mindre köp här och var i främst Heimstaden, Sagax och NP3.

Jag är en försiktig investerare och gillar investmentbolag och indexfonder för dess goda potential samtidigt som de sprider och håller nere risk. Jag använder mig utav fixed income i portföljen som ett sätt att hålla nere risk. Visst kan den typen av investering backa också men generellt sett inte lika illa som vanliga aktier. Potentialen är heller inte lika god som vanliga aktier.

Cirka 80 procent av portföljen är placerad i svenska kronor och 15 procent är i dollarnoterade tillgångar. Resten är övrigt som euro och brittiska pund.

När jag skriver detta står dollarn i 10,7 kronor och det är nära rekordnivå. Folk brukar tycka dollarn är dyr oavsett nivå tycker jag. Det låter likadant nu som när dollarn kostade 9 kronor; Vågar du verkligen äga USA-aktier nu när dollarn är så hög? Kanske är det lite annorlunda i mitt resonemang den här gången kanske inte. Jag tar det lugnt med köp i dollar nu men det är primärt för att jag ser så många fina lägen här på hemmaplan.

Börsen är riktigt usel nu i spåren av inflation och elkrisen. Läget framåt ser mörkt ut och kanske är det dystert länge på börsen. Det brukar svänga snabbt när det väl vänder på börsen dock. Börsnedgången nu ser jag inte som något annat än ett bra läge att köpa mer aktier i kvalitetsbolag och indexfonder. När börsen väl blir på bättre humör igen är man med och tar del av börsens goda avkastning över tid.

Är det någon gång extra bra läge att investera på börsen så är det när den går uselt som nu. Den långsiktige kan då köpa aktier på rea och sedan låta tiden göra sitt. 

Fördelning portföljen 220314

 

Mina innehav finns alltid på sidan "Min portfölj" och några gånger per år lägger jag upp ett sådant här inlägg med aktuell fördelning av innehaven i portföljen. Det brukar inte vara så stor skillnad men den här gången ser det annorlunda ut. Främst är det min minskade exponering i fixed income som resulterat i en annorlunda viktning men jag har också justerat ned vikten i Axfood och Castellum så att de skall väga cirka 7 procent vardera mot tidigare 10 procent. Det här inlägget skriver jag 15 mars innan börsen öppnat varpå jag använt kurser och info ifrån 220314. Mitt senaste inlägg om fördelning är i från december med länk här: https://petrusko.blogspot.com/2021/12/fordelning-portfoljen-211202.html

Fixed income är mina innehav med fast utdelning som preferensaktier/D-aktier men även obligationer som jag har via det där Pimco ni kan se bland innehaven. Pimco PTY är en börshandlad fond noterad i USA som jag köpte innan EU bestämde att vi bara får köpa fonder noterade i EU hädanefter. Jag har bevakat ränteutveckling och inflationsbild bla med anledning av mitt innehav i fixed income. Sådana värdepapper påverkas negativt av stigande ränteläge. Från årsskiftet någon gång började jag att minska vikten i fixed income och viktade istället upp vanliga aktier och fonder. Senare blev Akelius D upptryckt i kurs för att den största ägaren (Akelius själv via stiftelser osv) gjorde stora köp och tryckte upp kursen till en uppblåst nivå relativt liknande värdepapper. Jag nyttjade det tillfället att skala ur mig ur Akelius D och sålde hela innehavet över en tid. Jag har tagit in de tre svenska storbankerna igen som en alternativ investering till fixed income. En gång i tiden gjorde jag det omvända, sålde storbankerna och viktade upp fixed income. Anyhow; Nu väger Fixed income endast 14 procent i portföljen. Den lägsta nivån jag kan minnas på åtminstone 7-8 år. Det är lite oklart läge nu vart räntor och inflation tar vägen men det har redan blivit mer inflation och under längre period än förståsigpåare trott. Fixed Income har backat en del och kanske blir det inte så mycket mer än så här. Ränteläget ser fortsatt ut att vara hyggligt lågt under överskådlig tid även efter de höjningar som nu väntas de närmsta åren.

Castellum och Axfood: Jag minskade en aning i dem för att förhålla mig till min 7-procentsregel. Tidigare har jag haft vad jag kallat kärninnehav som jag valt att satsa extra mycket på. Axfood och Castellum var sådana med en vikt kring 10 procent. Det där har jag alltså slutat med nu och behandlar alla bolag lika med min 7-procentsregel. Länk till mitt inlägg där jag förklarar den där 7-procentsregeln: https://petrusko.blogspot.com/2022/01/min-7-procentsregel.html

Börshandlade indexfonder: Alla slantar ifrån mina försäljningar i fixed income har inte gått in i bankaktier. Så himla sugen på bank är jag inte, de väger kring 1,5 procent vardera. Desto mer slantar har jag lagt in i de börshandlade indexfonderna från Xact. Det ger mig potential ifrån börsens goda avkastning på sikt och det ger bra riskspridning. Jag har något jag kallar för "stadig grund" och den här delen är nu uppe i 40 procent andel av portföljen. Ett sätt att få god potential till begränsad risk. Begränsad på det viset att bolagsrisk och jag själv som riskfaktor är borttagen. Läs om min stadiga grund i inlägget i länken: https://petrusko.blogspot.com/2019/04/jag-har-byggt-en-stadig-grund-i.html

Nu har ni snart läst hela inlägget och tänker kanske att jag är livrädd för preferensaktier/D-aktier men så är inte läget. Jag ser dem som en permanent del av min portfölj och jag justerar den delen upp och ned över tid. En helt vanlig justering av min kapitalallokering och inget dramatiskt.

Fördelning portföljen 211202

 

Då och då gör jag ett sådant här inlägg med fördelning av innehaven i min portfölj och nu var det dags igen. Senast var nog i våras och jag länkar till det här. I breda penseldrag är det inga förändringar att skriva hem om. Mina stora innehav är hyggligt oförändrade. Det är några mindre justeringar här och var. Några småttingar har fått lämna och något nytt litet har hittat in. Jag har ingen strategi att hatta runt små innehav utan siktar för jämnan på att äga länge men saker förändras. Ibland är det bolagen och ibland är det jag. Exempelvis sålde jag mina två små innehav Vanguard All World Dividend och iShares USA Quality Dividend, inte för att de förändrats utan för att jag behövde skrapa ihop pengar till något jag hellre ville investera i. 

Ett innehav som jag ägt länge och viktat hyggligt har fått lämna och det var Brookfield Renewable Partners. Det är fortsatt ett bra bolag men i takt med att värderingen blev allt högre kände jag samtidigt att jag inte hade ork/lust att hålla mig uppdaterad och inläst på bolaget. Jag fasade ut mitt innehav under en period om 6 månader eller så och jag gjorde en mäktig avkastning på den investeringen. Nu har den backat en del sedan jag sålde och om den fortsätter söderut kommer jag sannolikt spana närmre på den igen.

Innehavet jag haft allra längst är Industrivärden och det tror jag är inne på +20 år. Castellum har jag ägt oavbrutet runt 15 år. Både Johnson & Johnson och Axfood kan jag ha ägt lika länge eller längre än Castellum men jag har i båda fallen stått utanför en kort period för ett antal år sedan. Gemensamt har de här gobitarna att de år efter år pyntat högre utdelning. Jo det finns väl något hack i kurvan i Industrivärdens och Axfoods utdelning men det är ingenting i långa loppet. Har de sänkt något år har de kommit åter med råge efteråt. Axfood sänkte en aning i finanskrisen men tickade vidare åren efter det.

En sak jag mäter och värdesätter är något jag kallar för "Stadig grund". Det är investeringar som är riskspridare i sig och tar bort bolagsrisk och risken att jag har fel. Fonderna från Xact räknar jag in där samt investmentbolagen i min portfölj. Jag har en ytterst liten slant i vanliga fonder och de räknar jag in här också. Det här stadig grund väger kring 30 procent i portföljen och är hyggligt oförändrat.

Fondportföljen består av en ytterst liten slant i AMF Aktiefond Småbolag och SPP Akfiefond USA. Jag gillar de här fonderna och tanken på en fondportfölj som sprider risken ytterligare på totalen för mig. Visst pyntar de ingen utdelning men jag har utrymme för det. På sikt kan jag tänka mig att investera mer i de här fonderna och eventuellt någon mer. Jag är dock nöjd med den exponering jag får av de här två som jag valt med omsorg.

Fixed Income väger 25 procent och det är investeringar främst i preferensaktier och D-aktier. Sådana aktier har hög direktavkastning men ingen utdelningstillväxt. De har begränsad kurspotential men en tydlig nedsida om allmänna ränteläget går upp. Jag använder denna typ av investering för att hålla nere risk och för att boosta direktavkastningen i portföljen. Eftersom utdelningstillväxt är viktig för mig håller jag den här delen med fixed income i schack och vill inte vikta den högre. Framåt fokuserar jag främst på att investera i sådant som höjer utdelningen över tid.

Jag har ett innehav som inte finns med och det är Orion Office REIT som delades ut från Realty Income. Det avser jag inte behålla långsiktigt och kommer sälja det förr eller senare.

Mina innehav uppdaterar jag regelbundet på sidan "Min portfölj" medan fördelning postar jag då och då i sådana här inlägg.

Fördelning portföljen 210504

 

Här kommer en uppdatering på aktuell fördelning i portföljen. Som vanligt är det inga stora förändringar. Mina innehav uppdaterar jag regelbundet här på bloggen under fliken "Min portfölj" medan fördelningen mellan de olika innehaven lägger jag upp i ett sådant här inlägg några gånger per år.

Jag investerar långsiktigt och gör sällan stora förändringar. Jag har i huvudsak samma innehav nu som för 6, 12, 18 månader sedan. Vanliga tråkaktier och preffar har jag främst och dessa har inte presterat i närheten lika hög avkastning som breda börsindex på ett bra tag. Förra året var min avkastning långt sämre än index och i år är jag långt efter hittills. Så är det att vara långsiktig stockpicker. Det är perioder av både sämre och bättre prestanda än index. Förvisso siktar jag inte på att slå index ändock har jag gjort det många år historiskt. Jag har en strategi som ämnar att hålla nere risk och bevara kapital. Jag har runt 22 procent fixed income i portföljen och det sänker potentialen rejält. Lägre potential men lägre risk.

Vanliga tråkaktier har presterat sämre än index och kanske kommer en tid där de presterar bättre igen. Det kan tex ske i form av att de backar betydligt mindre i en börsnedgång. Ja det får framtiden utvisa. Det är sunda bolag och över tid tenderar sådana att generera en hygglig avkastning på börsen. Enklast är naturligtvis att investera i index och jag har en slurk vanlig indexfond också i form av Xact Sverige som väger runt 2 procent. Desto tyngre har jag viktat Xact Norden Högutdelande som följer ett index som består av nordiska tråkbolag med hygglig utdelning.

Mina investeringar är till 74 procent i svenska kronor medan resten består av 13 procent US dollar och lite Euro och Kanadensiska dollar.

Det där med valutan är både en risk och en potential. Över tid tenderar det att jämna ut sig, det går upp och det går ned. Eftersom jag lever på utdelningar och inte vill att det pendlar allt för mycket hur mycket cash jag får från månad till månad så vill jag inte låta utländsk valuta väga allt för tungt. Runt 25 procent är jag bekväm med.

Den senaste tiden har jag främst investerat mer i Essity, Tele2 och Xact Sverige. Små innehav som blivit lite mindre små. De väger runt 2 procent vardera och jag kan komma köpa lite till i dem på sikt men är hyggligt okej med nuvarande viktning. Investmentbolag brukar jag nästan alltid öka i så smått men nu är de allihop väldigt högt värderade. Jag har köpt lite fler Investor i närtid och även om den är superhögt värderad relativt sin historiska värdering så handlas den fortfarande till substansrabatt. De flesta andra investmentbolagen handlas nu till premie. Vissa till en galet hög sådan. Jag kan lugnt vänta till värderingar åter är mer rimliga. Sådana tider kommer förr eller senare.

Jag fokuserar på något jag kallar "stadig grund" och den delen väger 32 procent i portföljen nu. Inte mig emot om den väger betydligt mer. Den stadiga grunden har en god potential samtidigt som den tar bort den bolagsspecifika risken och risken att jag gör fel.

Fördelning portföljen 200808

Det har varit en händelserik tid under våren och nu i sommar i spåren av den pågående pandemin. Samhället och bolag påverkas stort. Än har vi länge kvar innan vi har gått ur det här men vi kämpar på. Min portfölj har förändrats den med i spåren av coronan. I stora drag är det inga förändringar att tala om då alla viktiga/större innehav är som tidigare. Jag har sålt banker som är under än mer press nu då både EU och våra nationella politiker är på dem som iglar. Jag har även sålt ett par amerikanska fastighetsbolag som backat extremt på börsen då de äger kåkar som påverkas stort. Jag tänker främst på EPR Properties med sina biografer, restauranger osv.

När en dörr stängs öppnas ofta en annan. Jag har gjort riktigt fina omplaceringar då jag skiftat över till placeringar som gett mäkta fin avkastning redan nu. Tex Akelius D-aktie ända ned till cirka 1,15 euro som billigast. Den har jag tankat stort i. Cibus dubblade jag i kring 109 kronor. NP3 preferens, Corem preferens och Fastpartner D är relativt nya innehav och de köpte jag också till rejält nedpressade priser.

Jag har två nya börshandlade fonder i form av iShares MSCI USA Quality Dividend och Vanguard FTSE All World High Dividend Yield. Det är breda fonder med utdelningsaktier och de pyntar utdelning båda två. Ett smidigt sätt att sprida risken. Framöver siktar jag på att vikta upp dessa två ytterligare samt ta in fler börshandlade fonder. Utbudet är stort så det går utmärkt att sätta samman ett knippe som passar ens strategi och portfölj.

Just nu är fördelningen Fixed income/Aktier; 23 respektive 77 procent. Det är en nivå jag tycker är helt okej med nuvarande förutsättningar som portföljstorlek, utdelningsbehov, börspotential mm. Jag gillar ju utdelningstillväxt och ju mer fixed income jag har desto sämre blir utdelningstillväxten totalt.

Valutafördelningen är 76 procent Svenska kronor, 10 procent US dollar, 8 procent Euro och 6 procent Kanadensiska dollar.

Sidan "Min portfölj" är som vanligt uppdaterad med alla innehav. Där ser man dock inte fördelning utan den brukar jag uppdatera i inlägg som detta några gånger per år.

Min portfölj som den ser ut nu spottar ur sig en hel del utdelningar. Det är främst Industrivärden som ännu inte pyntat något i år. I övrigt tickar det här på bra.

Prestandamässigt ligger jag lite efter breda börsindex hittills i år men det tittar jag på enligt min ordinarie rutin med sammanställning osv i januari. Mycket kan hända till dess. Jag siktar inte primärt på att slå index även om jag gjort det i många år nu. Jag siktar på att bevara mitt kapital och generera intäkter att leva på. Jag är en försiktig general och håller nere risken med breda investeringar som ETF:er, investmentbolag men också med Fixed income som har en begränsad potential men stadiga utdelningar.

Fördelning portföljen 191227

Några gånger per år skriver jag ett sådant här inlägg om portföljen. Senast var i augusti vill jag minnas och det har hänt en del sedan dess. Mitt största innehav var tidigare Castellum och har gått så starkt i år att jag valde att minska lite för att hålla nere storleken i min portfölj. En åtgärd i spåret av riskkontroll helt enkelt. Castellum och Axfood är fortsatt tunga innehav och väger kring 10 procent som jag tycker är en okej andel av portföljen för dessa som jag satsar extra på.

Efter att jag minskade lite i Castellum så var Akelius preferens mitt största innehav men den blev inlöst nu i december varpå jag har placerat om de pengarna i annat.

Det har blivit några nya innehav varav SEB och Resurs Holding är två som jag tagit i lite mer än mina vanliga 1-2 procent viktning. Banksektorn är ratad av marknaden och därmed lågt värderade. Sådant här går upp och ned över tiden och jag satsar på att bank kommer bli mindre ratat i framtiden. SEB är extra nedpressat i spåren av påstådd dålig kontroll kring pengatvätt. Vad det blir av det där återstår att se men en stor del är redan inprisad.

Efter att Akelius löste in sin preff är jag  nere på endast 10 procent fixed income i portföljen vilket är den lägsta nivån på flera år. Jag har gärna mer men avvaktar rätt tillfälle. Det bjuds inga fyndlägen nu och jag har inte bråttom helt enkelt. Förvisso ökade jag relativt nyligen i Sagax D som pressats ned en hel del men den har redan återhämtat sig och dessutom väger den rimligt i portföljen som det är.

Utländsk valuta är både en risk och en potential. Jag följer den fördelningen noga och vill inte låta utländsk valuta väga för tungt då det ger stora svängningar i utdelningsbeloppet i  kronor. Jag lever på mina utdelningar och kan inte låta dem svänga i storlek allt för mycket. Jag har 13 procent US Dollar, 6 procent Kanada Dollar och 4 procent Euro. Resterande del är svenska innehav.

En sak som sticker ut nu är branschfördelningen där Finans väger 16 procent från att tidigare varit betydligt mindre. Det är min satsning på SEB och Resurs som boostat upp det. Det är ungefär i linje med sektorns vikt i OMXS30 men jag har lite andra innehav än storbanker som är det som väger tungt i index. Jag har Sampo som förvisso är en del Nordea men också en stor försäkringsrörelse. Resurs Holding har jag också och det räknas som en nischbank. Jag tycker storbankerna väger i tyngsta laget i index medan min egen viktning inom finans ändå känns rimlig då jag har en helt annan mix av bolag. Rena storbanker väger cirka 7 procent i min portfölj.

Mitt största innehav är nu mera den börshandlade fonden Xact Högutdelande. Den kan jag utan vidare vikta rejält tungt utan att risken sticker iväg eller nattsömnen går förlorad. Det är en indexfond med 45 nordiska bolag som har god utdelning. Jag tycker den här är en grymt bra komponent i min portfölj för att hålla nere risken samtidigt som den ger god potential. Historiskt har fonden presterat bra, slagit vanliga svenska storbolagsindex och den har potential att fortsatt göra det. Gedigna studier visar på att utdelningsaktier slår breda börsindex över tid. Den här fonden pyntar utdelning en gång per år men kommer att gå över till fler tillfällen med start 2020. Det blir förmodligen att den pyntar utdelning 2 gånger under 2020 med avsikt att från 2021 pynta kvartalsvis utdelning. Direktavkastningen är kring 4-4,5 procent och avser att spegla innehavens utdelning.

Portföljen har presterat bra under året men det blir ett separat inlägg om det så här i tider runt årsskiftet. Inom en vecka ungefär tänker jag att ett sådant inlägg ser dagens ljus.

Här är länk till mitt förra inlägg med fördelning i portföljen.

Avslutningsvis en bild nedan på branschfördelning så som jag själv kategoriserar in den. Jag har just nu ingen investering i vanliga breda börsindex men den där Xact Högutdelande är en indexfond och är i den kategorin alltså. Fixed Income är preferensaktier, obligationer och D-aktier. Jag räknar tex Sagax D som Fixed Income och inte i kategorin fastighetsbolag.

Fördelning portföljen 190810

Det var ett tag sedan sist jag publicerade ett inlägg med fördelning av mina innehav. Medan det inte hänt så värstans stora saker så är det ju ändå några förändringar. Under året har jag tagit in några innehav samt gjort mig av med något också. I början av det här året ägde jag tex Swedbank men den sålde jag när det var för mycket osäkert kring den. Nu har en del puckar rätats ut men jag kastar mig inte över Swedbank för det. Jag har Handelsbanken och sedan ett par dagar äger jag även ett litet antal Nordea som jag fick i utdelning från Sampo.

Jag har 3 stora innehav i Castellum, Axfood och Akelius preferens. Det är ett aktivt val jag gjort att satsa rejält på dem. En smart strategi är att likavikta alla innehav för att hålla nere risk. Att jag viktat dessa så tungt är för att jag gillat potentialen i kombination med den rimliga risk jag ser i investeringen. De flesta andra innehaven väger kring 1-6 procent och jag har gärna många små innehav som tillsammans blir till något meningsfullt och bra. Där tänker jag i termer att sprida risken. Peab tex som jag köper regelbundet i siktar jag på en viktning om 1-2 procent och sedan siktar jag på något annat att vikta lika stort.

Det finns gott om bra bolag att investera i och jag har intresset och tiden att bevaka många olika bolag. Därför är det en rimlig strategi för mig att ha många olika små innehav. Har man inte tiden/intresset/kunskapen kan man få bred exponering via en fond. En vanlig indexfond eller kanske Xact Högutdelande som är min favorit och en viktig komponent i min portfölj. Jag gillar den för den breda exponeringen i 45 olika utdelningsaktier. En smart investering som ger god potential och helt tar bort risken att jag själv gör misstag som försämrar avkastningen.

76 procent av portföljen är i svenska kronor medan 17 procent är dollar, 4 procent euro samt 3 procent är kanadensiska dollar.

22 procent av portföljen är fixed income så som Sagax D, Akelius preferens och Pimco PTY.

Min strategi kretsar kring utdelningar där jag investerar i sunda bolag som pyntar utdelning. Favoriten är typen som över en lång tid växt vinst och utdelning. I USA kallas det för Dividend Growth Investing som också förkortas DGI. En stadigt växande utdelning blir till något riktigt maffigt med tiden. Dessa utdelningsväxare har ofta en lite lägre direktavkastning än så kallade högutdelare men över tid växer de till sig och kan ge en riktigt fin totalavkastning. Favoriten är som sagt utdelningshöjarna men jag har även högutdelare som Telia. Den höga direktavkastningen höjer snittet för min portfölj och medan potentialen inte är den största i Telia så bjuder den på stora utdelningar uppbackat av en stadig verksamhet. Exempel på utdelningshöjare är Castellum som höjt cirka 7 procent i snitt under 20 år. Johnson & Johnson har ett lite högre snitt än så och än mer imponerande +50 år av höjningar. Realty Income har höjt varje år i cirka 25 år och snittat kring 4 procent höjning per år.

I USA pratar man om Dividend Aristocrats och det är bolag i indexet S&P500 som höjt sin utdelning varje år i minst 25 år. Jag äger några sådana bolag och de är:

Leggett & Platt
3M
Johnson & Johnson
Abbvie


Jag har cirka 25 procent av portföljen i fastighetsaktier och det är den sektor jag förstår och gillar allra bäst. Fastighetsbolag har hyggligt stadigt och pålitligt kassaflöde. De äger tillgångar som i sig har ett värde (till skillnad från andra bolag som kan bygga helt på något som snabbt kan bli värdelöst, som recept på en dricka, patent på ett internetmodem osv).

Min portfölj och strategi syftar till att uppnå en rimlig totalavkastning med utdelningar i fokus. Förvisso har jag presterat bättre än börsen under en lång tid men det är inte mitt mål utan jag siktar på att hålla nere risken och få en rimlig avkastning. Portföljen har en lägre volatilitet än börsen och den brukar inte hänga med på de snabbaste uppgångarna men heller inte backa lika mycket när börsen surar. 2019 har bjudit på en del upp och nedgång och nedan är en graf för hur min portfölj utvecklats:

Alla aktier kan bli dåliga - Bolagsrisk och marknadsrisk

Alla aktier kan bli dåliga och därför är det en god anledning att sprida risken över flera olika innehav. Något förändras i bolaget, dess marknadsförutsättningar ändras, misslyckade förvärv, misslyckade rekryteringar, det finns många anledningar till att en aktie kan gå från att vara väldigt bra till mindre bra. Ibland är det en tillfällig svacka och bolaget kommer på fötter relativt snabbt och ibland kan det dröja många år om de över huvud taget kommer åter. Inte ens investmentbolagen är helt fria från denna risk.

Notera att jag primärt skriver om aktien och att det således även kan handla om bolag som presterar goda vinster. Goda vinster men inte vad marknaden förväntar sig. Goda men inte alls som förr. Goda vinster men dåligt jämfört med liknande bolag. Här är det lätt som småsparare eller nybörjare att tänka ja men det här bolaget X gör ju miljardvinster och börsen är bara knäpp som handlar ned aktien.

Bolag och dess aktier är värderade på förväntningar och om bolaget presterar annorlunda än dessa så går aktiekursen därefter. Om bolaget presterar bättre än marknadens förväntningar kommer aktien sannolikt att stiga på sikt. Om bolaget presterar sämre än marknadens förväntningar så kommer aktien förmodligen att gå ned i pris. Och det kvittar hur många miljarders miljarder i vinst bolaget gör, är det sämre än förväntningarna så lever inte bolaget upp till den värdering det har. Då handlar marknaden ned aktien till den nya verkligheten och nya förväntningar.

Nu är inte min mening att gå in på några specifika bolag men jag vill nämna några "fina" bolag som blivit riktiga surdegar för dess ägare. Klädbolaget H&M, investmentbolaget Ratos, detaljhandelsbolaget Clas Ohlson.

Den duktige aktieklipparen kan argumentera att dessa bolag och deras nedgångar kan utgöra utmärkta köpkandidater. Det stämmer förvisso att man kan göra fantastiska investeringar i bolag om man lyckas tajma ett köp precis när aktien står som lägst och står inför en vändning. Det är dock något helt annat och det lämnar vi till de som sysslar med den typen affärer.

Vi investerare som äger bolagen som blir till surdegar vi sitter med de här bolagen och hur det påverkar oss och hur vi senare agerar varierar vida. Dels varierar det från bolag till bolag men det beror också mycket på hur ens portfölj osv ser ut i övrigt. Om man har få olika innehav och de väger tungt var för sig så svider sådana här surdegar ordentligt. Om ett innehav som väger tex 15-20 procent av portföljen skulle gå urdåligt på börsen så drar det ned totalavkastningen rejält. Den amerikanske stjärnförvaltaren Jim Cramer har räknat noga och kommit fram till att max 7 procent bör man låta enskilda innehav väga för då kan man "överleva" rejäla smällar. Hans uträkning minns jag inte men ser jag till mig själv är det just där gränsen går innan jag börjar tycka att det är en allt för stor risk. Mest bekväm är jag upp till cirka 5 procent och därför har jag inte många innehav som väger tyngre än så.

Jag har ägt Ratos och jag har ägt H&M när de har gått från att vara bra till att vara helt bedrövliga aktier att äga. Ratos behöll jag alldeles för länge och hade stort tålamod i tro på en vändning. Nu är det redan en evighet sedan jag sålde dem men de har varit kass jättelänge nu. H&M agerade jag snabbare på och än så länge har det varit helt fantastiskt avkastningsmässigt. Jag sålde H&M som fortsatte sjunka som en sten och investerade i annat som istället steg.

Poängen med det här inlägget är att mana till riskhantering. Att tänka på att sprida riskerna och att öppna ögon för att även de bästa bolagen kan bli dåliga aktier. Exempelvis har Latour varit en helt fantastisk aktie att äga historiskt men kanske blir de nya Ratos. Ratos var också fantastiskt innan det blev till en surdeg.

Sprid risken med investmentbolag men lägg inte för mycket i ett enstaka. Investmentbolag är riskspridare i sig själva genom de olika innehav de har i portföljen. Det är ju bra men tänk ändå på att sprida risken över flera innehav. Ett knippe investmentbolag ihop med någon indexfond och ev enskilda bolag kan vara en bra kombo. Nu är det kanske inte så sannolikt att tex Investor skulle bli en riktigt dålig aktie men det är ändå bra att göra vad man kan för att inte ta för stor smäll om det mot förmodan skulle ske.

För den som även investerar i fonder så är indexfonder något som man kan våga vikta tungt i det här hänseendet. Indexfonder kan ju inte bli dåliga på det viset jag skriver om här, alltså när det gäller bolagsrisk. En indexfond är ju vad det är, det är index. Visst kan index gå dåligt eller bra men det är en helt annan sak; marknadsrisk.

Marknadsrisken är mer hanterbar och lättbegriplig i det långa loppet. Börsen som helhet kommer sannolikt att fortsätta prestera positiv avkastning på mycket lång sikt. Bolagsrisken är desto knepigare där risken är att bolag helt förintas och investeringen går upp i rök för att aldrig komma åter.

Acceptera marknadsrisk men var försiktig med bolagsrisk.
Att acceptera marknadsrisk kan grovt förenklat vara ungefär så här: Jag accepterar att mina investeringar kan backa tex 30 procent ett enskilt år för att få potentialen till en rimlig avkastning i snitt på lång sikt. Historiskt har svenska börsen avkastat kring 10 procent totalt per år och en rimlig förväntning är kanske någonstans kring 5-10 procent i snitt på lång sikt.
Tar man för stor bolagsrisk genom att vikta enskilda innehav alldeles för tungt så utsätter man sig för risken av nedgång som aldrig återhämtar sig.


Det här inlägget blev lite längre än vad jag normalt brukar skriva men det är ett viktigt ämne och jag hoppas att du uppskattar det. Lycka till med dina investeringar.

Fördelning innehav i portföljen. Q4 2018

I scrollisten på mobilsajten eller överst på webbsidan finns det en flik "Min Portfölj" där jag regelbundet uppdaterar mina innehav. Fördelningen i portföljen däremot brukar jag skriva om i ett sådant här inlägg några gånger per år.

Det har blivit några ändringar bland de mindre innehaven under året medan många innehav är de samma sedan länge. För bara någon dag sedan bytte jag bort mina Corem Property preferens mot Sampo som jag tycker är rimligt värderat nu och har en god potential framöver. Andelen preferensaktier i portföljen brukar jag reglera upp och ned över tiden och med den senaste omplaceringen är min andel fixed income 28 procent. Jag skriver fixed income och det är i huvudsak preferensaktier men jag har även obligationer via en amerikansk börshandlad fond.

Jag har viktat Castellum och Axfood extra tungt då jag kategoriserar dem som kärninnehav och vill ha en extra tung viktning i dem av den anledningen. Två bolag som jag tror kommer driva upp värdet på min portfölj och utdelning på mycket lång sikt. Naturligtvis kommer det vara mindre bra år även för dem men på några decenniers sikt tror jag de stadigt kommer leverera.

Andelen utländsk valuta är 23 procent där 15 procent är US dollars, 5 procent är Euro och 3 procent är Kanadensiska dollars.

Branschfördelningen som jag kategoriserar in det ser ut enligt bilden ovan. 25 procent i fastighetsbolag och det är jag till freds med. Fastighetsbolag är det jag förstår och gillar allra bäst och är trygg i den viktningen jag har där. Det är dock fördelat över flera olika fastighetsbolag med olika typer av fastigheter och i olika delar av världen till och med.Tyngst är dock Castellum med sina 16 procent av portföljen. Näst tyngst bland mina fastighetsbolag har jag viktat amerikanska Realty Income som väger 7 procent. De har en utmärkt strategi som levererat intäkt och utdelningstillväxt i många många år. Sedan noteringen 1994 har de höjt utdelningen varje år (flera gånger per år till och med).

Framöver siktar jag på att vikta upp investmentbolag och index där jag främst tänker på Xact Högutdelande som är en lite speciell men smart indexfond. Jag ser gärna en större vikt i hälsovård via fortsatta köp i Pfizer och genom att öka så smått ytterligare i Johnson & Johnson.

I skrivande stund är direktavkastningen på portföljen 5,25 procent och jag får 113 stycken utdelningar per år. Lite drygt 2 per vecka alltså. Direktavkastningen är beräknad på innevarande års utdelning, den som redan är pyntad alltså. Snart kommer bolagen med sina bokslut och förslag till utdelning för det kommande året. Det lär pusha upp min direktavkastning ytterligare.

Sektorer i portföljen och riskspridning.

Så här ser fördelningen ut över de olika sektorerna i min portfölj. Det är ju ingen fantastisk diversifiering och riskspridning men heller inget jag är direkt obekväm med, jag har det dock i bakhuvudet när jag funderar kring portföljen och placeringar.

På sistone har jag tittat på W.P. Carey och klurat på att ta in den som nytt innehav i portföljen och igår kväll spanade jag på det igen. Jag tittade också på ett annat bolag och jämförde de två, W.P. Carey har högre direktavkastning och högre historisk tillväxt. När jag zoomade ut lite och tittade på de två i ett portföljperspektiv lutade jag snabbt över till det andra bolaget då det passar bättre i min portfölj och skulle tillföra bättre riskspridning.

Bolaget jag pratar om är Consolidated Edison, ett bolag jag tittat på i flera år utan att slå till. Kortfattat är de ett energibolag som äger distribution av bla el och gas samt tillverkar Elektricitet mm. De har höjt utdelningen varje år i över 30 år, ingen fantastisk utdelningstillväxt men ändå pålitlig och stabil. Efterfrågan på energi är konjunkturokänslig och ökar stadigt år efter år, en fin defensiv verksamhet helt enkelt. På kurser kring $60 är direktavkastningen 4,3% vilket är bra för en dividend aristocrat! Utdelningsandelen är strax under 70% och det är lågt för att vara den här typen av bolag. Tack vare mycket stabila och pålitliga intäkter brukar liknande bolag betala ut betydligt mer än så här. Låg utdelningsandel är en styrka, en styrka att höja utdelningen även under tuffare perioder.

Kursutvecklingen har inte varit så stark på 3/5/10 år och jag förväntar mig ingen förändring på den fronten, det här är ett bolag man köper för sin pålitliga utdelningstillväxt och defensiva karaktär.

Jag har inte bestämt mig för att köpa men det är en placering som tilltalar mig och min portfölj.

För övrigt när det gäller fördelningen i portföljen skall jag öka i JNJ på sikt och ta hälsovårdsektorn till åtminstone 3-4%. Jag vill gärna äga ett knippe Atlas Copco och via dem få in några procent industri i väskan också, via Industrivärden har jag dock redan exponering i den sektorn.

Missat mitt inlägg från häromdagen om bolagsfördelning i min portfölj? Länk till det här: http://petrusko.blogspot.se/2015/07/fordelning-portfoljen.html

Fördelning portföljen

I slutet av maj skrev jag att det är läge att vara försiktig. Sedan dess har jag viktat upp fixed income till 37% av portföljen. Jag trodde då som nu att fixed income kring 7% och mer kan slå börsen de närmsta åren. Nu har ju börsen backat en del sedan jag skrev inlägget men de senaste dagarna har den tagit igen en del av tappet varpå jag tycker resonemanget och mitt inlägg är fortsatt aktuellt.
Jag räds ej vikta fixed income än högre på kort sikt men långsiktigt är vanliga hederliga aktier en bättre placering. Som ett spår av min omviktning är mitt månatliga kassaflöde från utdelningar än starkare och det är ju pengar som jag återinvesterar.

Väldigt ofta får jag frågor om hur fördelningen ser ut i min portfölj och här kommer ett diagram som visar hur väskan ser ut just nu.

Jag kommer fortsatt köpa en del preferensaktier men mitt fokus riktas mer och mer åter till utdelningshöjare. Johnson & Johnson är ett fantastiskt bolag som jag vill vikta betydligt tyngre, åtminstone till 3-4%. Det tar tid men med regelbundna köp är jag där till slut med en viktning i JNJ jag känner mig hyggligt nöjd med. Ett av mina mål för 2015 är att öka antalet Castellum med minst 10% och jag har ett gäng kvar att inhandla innan det är uppfyllt. Realty Income och HCP är två andra utdelningshöjare jag planerar köpa mer av den närmsta tiden.

Ett ev nytt innehav jag tittar på är W.P. Carey som jag skrev om häromdagen. Hög direktavkastning med pålitlig tillväxt lockar verkligen.

Om Atlas Copco b åter går ner kring 200 kr är jag ev sugen på att ta in den igen. Den är ingen äkta utdelningshöjare men det är ett fint utdelningsbolag som oftast höjer men aldrig någonsin sänkt. Jag får se hur jag gör, i dagsläget har jag högre prio att köpa de andra jag nämnde.

Utdelningstillväxt är en mycket viktig faktor för god totalavkastning. Bolagen som år ut och in har cashen att höja utdelningen de genererar mer och mer pengar och det medför även stigande aktiekurs. Eftersom jag har så stort fokus på utdelningar är utdelningstillväxten extra viktig för mig, jag vill ju att mina utdelningar stadigt blir större och större. Jag har en målsättning om minst 3% organisk utdelningstillväxt för portföljen och i år stämde jag av det kring halvårsskiftet då de flesta höjningar var aviserade. Resultatet var godkända 3,3%.
Målsättningen om 3% utdelningstillväxt är väl genomtänkt och noga utformad efter min portfölj som består av en stor del fixed income och högutdelare som Fortum och TeliaSonera med mager tillväxt.

Läs mitt blogginlägg om utdelningshöjarna som slår index rejält: http://petrusko.blogspot.se/2015/05/utdelningshojarna-slar-index-rejalt.html

Beträffande antalet innehav i min portfölj är de i dagsläget ej många om man tänker innehav som behöver regelbunden tillsyn i form av läsa rapporter osv. Det är många fixed income-innehav och de kräver nästintill ingen tillsyn alls. Jag har en portfölj med tio stycken olika bolag samt en rad innehav i fixed income.

Här kommer slutligen också ett diagram med sektorfördelning:

Branschfördelning

Så här ser branschfördelningen ut just nu för min portfölj. Jag tittade lite extra på den precis för att fundera om jag har något emot att vikta fastighetsbolag än tyngre. Jag köper fler Castellum varje år men jag funderar även på att öka i HCP samt ev ta in något nytt. Det finns flera REITs som jag tycker är intressanta, de är DLR och SNH i första hand men det finns fler lockande.

Jag har alltså 23% fastighetsbolag idag och för att vara supertydlig så räknar jag inte in preferensaktier där då de inte ger en verklig exponering i sektorn. De ger ju bara exponering i kreditrisken i respektive bolag. Preffarna ligger under Fixed Income.

Beträffande exponering i fastighetssektorn så har jag inget emot att vikta den högre. Det är en bransch som alltid kommer ha efterfrågan, det tuffar och går. Det är den branschen jag gillar bäst och kanske viktigast den jag förstår bäst!

Vad gäller andra branscher så vill jag vikta upp Hälsovård och JNJ rejält, den är en vinnare på lång sikt. Telekom är ok för stunden men nuvarande viktning är jag inte helt bekväm med på längre sikt.

Fixed Income viktar jag gärna upp. Det sänker potentialen men det håller samtidigt nere risken. Jag har ett stort fokus på utdelningar och Fixed Income passar min strategi mycket bra. Försiktig till risk och utdelningsfokus.