Svolder på sluttampen av 25/26

 

Investmentbolaget Svolder har brutet räkenskapsår som sträcker sig mellan 1 september till och med 31 augusti varje år. Det har varit fortsatt knackigt för småbolag även om vi på slutet nu sett något av en ljusning. Förhoppningsvis har vi det stora lyftet och goda tider precis framför oss nu. Det får framtiden utvisa.

Sedan 1 september 2025 är Svolder plus cirka 6 procent inklusive återinvesterad utdelning. Det är bättre än ett par jämförbara småbolagsfonder men står sig slätt jämfört med storbolagsindex som är upp kring 29 procent samma perioden.

Vid Svolders förra årsbokslut var dess substansvärde 57,2 kronor. Idag är det strax över 59 kronor. Vi har några veckor kvar på verksamhetsåret och det är ju egentligen bara en ögonblicksbild det där vad det stannar på just den dagen. Vi får se då, mycket kan hända till dess.

Den 16 september släpper Svolder sin bokslutsrapport. Förslag till utdelning meddelas i samband med det. Bolaget har en utdelningspolicy där de strävar efter en stadigt stigande utdelning. Förra året höjde de med 10 öre och kanske är det vad man skall förvänta sig även den här gången. Ifrån 1,8 kronor till 1,9 kronor vore en höjning om 5,5 procent.

En rimlig förväntning i mina ögon.

Mitt börsår 2025

 

Ett starkt börsår är till ända. Storbolagsindex i form av Avanza Zero (SIX30RX) har presterat nära 20 procent avkastning. Jag ligger en god bit efter Avanza Zero men är mycket nöjd med årets avkastning som landade på +14,16 procent. Som jag brukar nämna gör jag något annat än index och förväntar mig inte att portföljen går exakt som index. Ibland går den lite bättre och ibland lite sämre än index. Här är en länk till inlägg om mitt börsår 2024: https://petrusko.blogspot.com/2024/12/mitt-borsar-2024.html

Jag har en defensiv strategi med bred riskspridning över olika bolag och jag har även en god del fixed income som sänker volatilitet men tar också ned potentialen något. Det här med volatilitet handlar inte om att försöka undvika nedgång utan snarare att jag vill minska dess storlek. Att när det går dåligt går min portfölj mindre dåligt. Det blir inte alltid exakt så men generellt sett har min portfölj en mer dämpad utveckling. På det här temat passar även Covered Call-fonder in. Jag har investerat i den typen av fonder sedan 2016ish då jag köpte BME i USA. En fond ifrån Blackrock med innehav i hälsovårdsektorn och en covered call-strategi ovanpå det. På senare år har det kommit massvis fonder här i EU med olika CC-strategier. Jag har tagit in flera av dem och de utgör en stor del av portföljen. De har en begränsad potential men också viss dämpning på nedsidan.

Via diverse fonder som ovan nämnda CC-fonder har jag kring 40 procent exponering i utländsk valuta, framförallt dollar. Det har dragit ned prestandan rejält på befintliga innehav medan jag kunnat göra nya köp till bättre deal. Under 2025 har USD/SEK backat över 16 procent och står i skrivande stund i 9,21 kronor.

Här är en länk till inlägget från häromdagen med aktuell fördelning i portföljen: https://petrusko.blogspot.com/2025/12/fordelning-portfoljen-251229.html

Flera av mina tråkiga gubbaktier har gått mycket starkt i år. Ett utav dem är Axfood och där har jag haft tur när jag gjort en sådan där dum grej som jag egentligen försöker undvika. Jag sålde och köpte åter. På det viset har jag krämat ut än större avkastning ur Axfood under 2025 än den mäktiga prestandan aktien genererat.

Under 2025 har jag allokerat en hel del slantar i småbolagsinriktade Svolder samt fastighetsbolaget Platzer. Gemensamt har dessa att det är sektorer/verksamhet som inte är värst hett på börsen nu. De drar ned prestandan för mig men jag ser till långsiktig potential. Bolagen presterar hyggligt men framförallt har de god potential framöver. Jag har tagit position för framtida uppgång. 

Nu på slutet av året har jag gått över till att göra alla nya investeringar hos Montrose. De har avsevärt lägre avgifter än Avanza och de har framförallt inte en massa giriga usla upplägg på samma vis som Avanza. Valutaväxlingsavgiften är hutlösa 0,25 procent hos Avanza och den tar de på allt allt, även dina utdelningar du får i utländsk valuta. Montrose har som högst 0,12 procent valutaväxlingsavgift och de tar ingen avgift på de utdelningar du tar emot. Hos Montrose trillar utdelningarna in ungefär när man förväntar sig dem. Hos Avanza dröjer det alltid flera dagar extra. Avanza sitter på dina slantar några dagar innan du ser dem. Så klart skyller de på en underleverantör men det är ju bara idiotiskt att skylla på någon annan. Det går knappt hitta en dyrare mäklare än Avanza idag. De har inte hängt med i utvecklingen öht och är fat and happy.

Som jag nämnt regelbundet här på bloggen har jag även konto hos SAVR där jag investerar i diverse fonder. Vanliga fonder samt vissa börshandlade fonder. Där äger jag tex Aktiespararna Direktavkastning B och KNG First Trust Dividend Aristocrat...

Med start 2026 och framåt kommer mina investeringar vara utspridda på en handfull mäklare. Fram till nu har jag enkelt följt min utveckling via siffror hos Avanza. Framåt får jag pussla ihop en helhet själv ifrån mina olika mäklare. Det gör jag så klart redan via Excel men där sker uppföljning på annat sätt.

En sista grej apropå tråkiga gubbaktier samt för det är så vanligt att folk har fel uppfattning om totalavkastning i Xact Norden Högutdelande. Mitt största innehav som vägt bortåt 40 procent av portföljen under året. Mot slutet av året har jag nallat lite ifrån den där allokeringen och innehavet är nu cirka 30 procent av portföljen. Hur som helst. Dess totalavkastning under 2025 är +21,34 procent. Jag har investerat i fonden sedan den startades 2017. Den innehåller min typ av bolag. Det är stora stadiga bolag som pyntar god utdelning.

Ett par tankar om Montrose Monthly Dividend ETF

 Montrose lanserade den börshandlade fonden Monthly Dividend ETF i början av det här året. I mina ögon har den tagits emot väl och jag hoppas att Montrose är nöjda med lanseringen (så de satsar vidare på börshandlade fonder noterade i Stockholm). Fonden har över en halv miljard kronor i förvaltat kapital och bara hos Avanza finns där fler än 10.000 personer som äger fonden. Andelskursen är lägre än när fonden startades men det är inget konstigt i det. Globalindex är egentligen rejält på plus i år men inte i svenska kronor räknat. Dollarn har gått ned kraftigt i kurs under 2025 och det drar ned prestandan för globalfonder mätt i kronor. Ytterligare en faktor som drar ned fondens prestanda en aning är det kraftiga börsfallet i april som snabbt hämtade sig och mer därtill. Det är en rörelse som Covered Call-strategier har svårt att hänga med på.

Det här är alltså inte en helt vanlig indexfond. Den följer globalindex men ovanpå det ställer den ut optioner av typ covered call. Kortfattat innebär det en garanterad intäkt samt att man begränsar uppsidan. Man ger någon annan rätten till all uppgång över en viss nivå. Det går att arbeta på olika sätt med optioner. Hur aggressivt man sätter dem och hur mycket de begränsar uppsidan. Den här fonden har ett ganska rimligt upplägg för den som vill hänga med hyggligt på uppsidan. Man "nöjer sig" med 6 procent utdelning för att istället fånga mer utav kurstillväxten. Många sådana här fonder krämar ur betydligt högre utdelning men begränsar då uppsidan mycket mer än den här Montrose-fonden.

Jag har investerat i fonden sedan dag 1 och jag har allt mer kommit att uppskatta den. Att den handlas på Stockholmsbörsen i SEK är så klart smidigt. Att den följer helt vanliga globalindex är ganska nice. Att den har "endast" 6 procent direktavkastning och större kurspotential har jag kommit att gilla allt mer.

En sådan här fond är inte för alla. Man får garanterat sämre totalavkastning än en helt vanlig indexfond. Det är dock ett pris vissa är villiga att betala för den pålitliga utdelningen. Ser jag till mig själv så söker jag inte maximera min avkastning. Jag vill ha en rimlig totalavkastning och pålitliga utdelningar.

Hur som helst tycker jag att nedan bild är bra att reflektera kring. Inte själva grafen specifikt utan de faktiska siffrorna. Bilden visar backtest på fonden under perioden 2018 till 2024. Den visar att Montrose Global Monthly ETF skulle presterat 13,04 procent totalavkastning i snitt per år medan globalindex presterade 15,45 procent.

Jag tycker det här är ett attraktivt case. Lite lägre potential än globalindex men pålitlig direktavkastning om 6 procent. Värt att nämnas är att utdelningen sätts varje månad utefter aktuellt NAV/andelskurs varpå man kan förvänta sig att utdelningarna kommer stiga på lång sikt i takt med att globalindex stiger. Samtidigt innebär det att utdelningen på kort sikt kan bli lite lägre när andelskursen gått ned (det kommer den göra återkommande i perioder). Det är som sagt en speciell produkt den här och man kan enkelt ta ställning till den genom bilden och siffrorna ovan. Är man inte beredd att ta den sämre potentialen skippar man den här.

Aktiespararna Direktavkastning sedan start

Jag har fortfarande en liten slant i fonden Aktiespararna Direktavkastning och den har blivit lite bortglömd. När fondbolaget lanserade fonden Aktiespararna Global Direktavkastning flyttade jag över en stor del av slantarna till den. En global inriktning kompletterade min portfölj i övrigt bättre.

Nu handlar det här inlägget om Aktiespararna Direktavkastning. Prestandan har varit på svagsidan de senaste åren och det har tagit ned totalen även på lång sikt. Sedan starten 3 oktober 2016 är totalavkastningen cirka 114 procent medan Stockholmsbörsens storbolagsindex presterat cirka 124 procent. Tittar man på grafen ovan så var det först ett antal år där fonden gick ungefär som storbolagsindex. Sedan några år där den gick märkbart bättre än index följt av den senaste perioden nu där den gått sämre än index.

Den innehåller något annat än storbolagsindex och går därför inte exakt som det indexet. Det lär fortsatt bli perioder i framtiden med lite bättre och lite sämre prestanda. Medan de senaste åren är lite tråkiga så är det ändå ingen katastrof sett över längre tid. Sedan fondens start har man fått en god avkastning. Förvisso lägre än storbolagsindex men det är hyggligt okej ändå.

Den här perioden om cirka 8 år ser grafen ut enligt ovan och kommande 8 år lär inte se exakt likadan ut. Kanske avslutas den perioden med omvänt förhållande, kanske inte. Det är svårt att sia om men man kan vara ganska lugn i en sak och det är att fonden över tid presterar hyggligt nära storbolagsindex. Den innehåller 21 bolag varav flera ingår i storbolagsindex.

Jag investerar i andelsklass B utav fonden. Det är en utdelande andelsklass och det har även varit tråkigt kring utdelningen i den. Samtidigt som totalavkastningen varit lite svag de senaste åren så har även utdelningen blivit lägre. Fonden siktar på att dela ut de utdelningar den tar emot och det har helt enkelt blivit lägre. Aktiespararna Direktavkastning följer ett index som väljer ut bolag med god direktavkastning. Man gör en viss selektering på utdelningshistorik men det har ändå blivit att några bolag som sänkt utdelningen blivit kvar i indexet/fonden. Man ser till utdelningen de senaste 3 åren och väger dem olika där det senaste året är viktigare än de två tidigare. Ah nu ska jag inte grotta in mig specifikt hur det där går till. Jag tror inte alla innehav "överlever" en omviktning till i fonden. I mars gör indexet/fonden sin årliga omviktning och väljer ut de 21 bolag som bäst uppfyller dess kriterier. Det skulle förvåna mig om utdelningen sänks även i år. Den här fonden betalar utdelning 1 gång per år och det sker i juni. Info om utdelningen går fondbolaget ut med ganska nära inpå utdelningstillfället där i juni. Förra sommaren var utdelningen på 6,58 kronor. På nuvarande andelskurs runt 132 kronor är det en direktavkastning om 5 procent.

Anyhow: Jag tror fonden och den här typen av bolag är en hygglig investering på lång sikt. Den lite svagare prestandan de senaste åren är inget konstigt utan det är något man behöver kunna ta när man investerar i något annat än storbolagsindex. Att den inte utvecklas exakt som storbolagsindex alltså. eftersom det går i perioder om lite svagare och bättre prestanda behöver man se på det på mycket längre sikt. Som grafen ovan om 8 år. Förvisso sämre än storbolagsindex men hyggligt okej ändå.

Mitt börsår 2024

 

Börsåret 2024 är till ända och för storbolagsindex OMXS30GI blev avkastningen 6,79 procent. 

Min portfölj klockade ut på en avkastning om 17,63 procent. Det är långt över börsindex i år men som jag brukar påpeka måste man se det över längre tid än enstaka år. Förra året låg jag efter index och pandemiåret 2020 var jag långt efter index. Över tid jämnar det ut sig. 

Jag investerar i något annat än index och därmed blir också utfallet annorlunda. I breda penseldrag investerar jag i stadiga bolag som pyntar utdelning. Det är bolag som Axfood, Handelsbanken och fonder med liknande inriktning. Den börshandlade fonden Xact Norden Högutdelande är ett stort innehav i portföljen. Den innehåller 45 nordiska stadiga bolag med god utdelning.

Det har varit ett bra år för min typ av aktier och apropå det så lade jag för några dagar sedan upp en färsk fördelning över mina innehav. Jag har alltid en uppdaterad lista med mina innehav här på bloggen men aktuell fördelning brukar jag lägga upp en gång per år. Länk till inlägget: https://petrusko.blogspot.com/2024/12/fordelning-portfoljen-241217.html

Min riskprofil är ganska försiktig och över tid har jag presterat en god avkastning till relativt låg risk. Det är inga kryddor, eller annat raketbränsle här minsann. Det är stadiga pjäser som tål tidens tand. Bolag med sunda finanser och goda vinster som tickar på i ur och skur. Jag använder mig även utav preferensaktier och D-aktier som en permanent del av portföljen. De påminner till karaktären om obligationer vilket är ett vanligt tillgångsslag i många olika strategier och rekommendationer. Utan att tänka på det har man nog ändå hört om saker som 60/40-portfölj, Allvädersportfölj eller 4-procentregeln. Alla tre jag nämnde där är upplägg som baseras på en del obligationer i portföljen.

Preferensaktier kallar jag ibland för "Fixed Income" vilket är ett tillgångsslag som utgörs av bla obligationer och preferensaktier. Just nu väger fixed income 13 procent i portföljen vilket är en låg andel relativt de senaste 10 åren. Jag justerar det där upp och ned över tid och tycker idag det ser attraktivt ut med potentiell utdelningstillväxt på börsen och vanliga aktier. Jag gick in i 2024 med en större vikt i preffar och D-aktier som gått starkt under året. De peakade kursmässigt under hösten och där minskade jag till nuvarande vikt om 13 procent. Avkastningsmässigt har jag fått kring 20 procent totalavkastning ifrån mina preffar i år.

En annan faktor som väger in i att jag har en lägre andel fixed income är att jag investerat en del i Covered Call-fonder. Det är inte samma sak men vissa egenskaper är lika. De har begränsad kurspotential och pyntar hög utdelning. Över tid är utdelningstillväxt viktig för mig varpå jag ser till totalen hur mycket jag investerat i värdepapper med begränsad potential att växa utdelningen.

Fixed Income och de här Covered Call-fonderna har en mer dämpad utveckling över tid. De är inte fria från risk men generellt sett presterar de inte lika dåligt när börsen surar och de presterar inte lika bra när börsen går starkt. En lite jämnare avkastning över tid. Det sänker volatiliteten i min portfölj och det ger en strid ström av utdelningar. Jag föredrar en försiktig och stadig utveckling över tid. Preferensaktier, Covered Call-fonder och sunda aktier med stadig verksamhet är olika komponenter som var för sig bidrar till att hålla nere volatilitet.

Jag använder mig av flera olika fonder i portföljen. Ur ett riskperspektiv uppskattar jag det då jag kan resonera att jag tar bort viss risk från min portfölj på det viset. Fonder ger bred exponering och saknar bolagsrisk helt eller till mycket stor del (en Danmark-fond tex ger bolagsrisk mot Novo Nordisk). En fond tar även bort mig själv som riskfaktor. Jag kan ha fel i min analys och det kan bli fel även när jag har rätt. Att ha en del av portföljen i fonder sänker risken och det är något jag strävar efter.

I första hand är det sunda bolag jag brinner för. Bolag som Axfood, Atlas Copco mfl men jag använder mig av flera andra värdepapper för att hålla nere risk och bevara värde. Fonder av olika slag och preferensaktier som sagt.

Generellt sett har svenska börsbolag presterat hyggligt operativt sett under 2024 och det väntas mynna ut i höjda utdelningar under nästa år. Det funkar ju så i Sverige att börsbolagen delar ut baserat på de vinster de genererade året innan. Det ser ut att bli ett bra utdelningsår 2025 generellt samt även för min portfölj. Mina bolag väntas höja utdelningen. Mitt stora innehav i fonden Xact Norden Högutdelande gör så klart stor skillnad på totalen för mig och där kan man vänta sig en utdelningshöjning mot året innan. Dels har fondens innehav höjt sina utdelningar men framförallt har andelskursen stigit mot förra utdelningstillfället. Den funkar ju så att de siktar på en stadig och stigande utdelning med utgångspunkt i fondens andelskurs.

Jag gillar min portfölj som den är sammansatt nu och för stunden är planen framåt att i första hand öka i mina fina bolag; Atlas Copco, Axfood, Handelsbanken, SEB och Volvo. 

Nedan är en länk till mitt inlägg jag skrev för året 2023. Via det kan man även klicka sig bakåt år för år. Länk: https://petrusko.blogspot.com/2023/12/mitt-borsar-2023.html

Investmentbolaget Öresund

För många år sedan var Investmentbolaget Öresund det bästa och hetaste bland investmentbolag. De presterade mäktig avkastning och värderades högt på börsen. Nu har de tyvärr i många år dragits med svag prestanda. Vissa år har varit genomusla och långt efter börsindex. Ingen tycker att Öresund är fantastiskt längre men kanske man kan se något i bolaget ändå.

Öresunds innehav är ganska defensiva i form av storbankerna Handelsbanken och SEB. Det är kycklingar i Scandi Standard det är service och försäljning av bilar i Bilia. Där är fastighetsbolag och där är säkerhet via Securitas mm.

De pyntar en stor utdelning som inte täcks av de utdelningar de tar emot men det är ingen big deal. Där är en skatteteknisk sak för investmentbolag som gör att man minimerar skatt om man distribuerar vidare de utdelningar investmentbolaget tar emot. Ja det finns flera "ifs and buts" i den regeln som inverkar men i det här inlägget kan vi kortfattat beskriva regeln så. Öresund skickar med råge vidare de utdelningar de tar emot och har därmed minimerat skatt. Om man pyntar mer i utdelning än de utdelningar man tar emot så påverkar det tillväxten av kapitalet i bolaget. Om Öresunds portfölj utvecklas starkt kommer den således ge stöd åt utdelningen och växa över tid. Nu har inte Öresunds portfölj gått så bra sett över många år men man kan anse att den åtminstone bär upp den stora utdelningen. På 5 år har aktiekursen Stigit knappt vilket är ett tecken på att värdet i portföljen inte växt värst mycket mer än att det ger stöd åt den utdelning bolaget pyntar.

Under det här året pyntar Öresund 7 kronor utdelning fördelat på 3,5 kronor i våras och 3,5 kronor nu i oktober. På kursen 123 kronor innebär det en direktavkastning om 5,7 procent.

Idag släppte Öresund rapport för 9 månader 2024 där de presterade en avkastning om 10,5 procent. Att jämföra med SIXRX som steg med 15,2 procent. De rapporterar ett resultat per aktie om 10,74 kronor och för ett investmentbolag är det där resultatet den avkastning som portföljen genererat. En avkastning som åtminstone täcker utdelningen på 7 kronor.

Mats Qviberg är storägare och Styrelseordförande i Öresund. Han gillar utdelningar och man kan anta att de kommer köra vidare med en hög utdelning. En utdelning som de i flera år har höjt en liten slurk över tid. Från 6 kronor till 6,5 kronor till 6,8 kronor till 7 kronor. Med det mönstret torde vi se 7,2 kronor inom några år. Det där är ren spekulation från min sida förstås. Bolagets utdelningspolicy är i runda slängar att de ska pynta minst så mycket att de inte behöver betala onödigt mycket i skatt.

Över tid kan man hoppas och anta att Öresund fortsätter att generera så pass avkastning att de täcker den stora utdelningen. Den som investerar i preffar och D-aktier och därmed nöjer sig med en begränsad avkastning kanske kan se något i Öresund. Så länge de fortsätter med sin höga utdelning kan den vara ett komplement i en portfölj med preffar osv. Där finns inga garantier att Öresund alltid pyntar fet utdelning men man kan anta att de gör det och om det förändras kan man placera i annat om man önskar. Ingen big deal det heller.

Öresund är inget för den som jagar mäktig avkastning men alla är inte ute efter att slå börsindex i varje enskild investering. Tänk bara på alla som investerar i obligationer och preferensaktier eller telekomaktier. De är allihop medvetna om att en sådan investering genererar lägre avkastning än breda börsindex. 

SEB starkt år men inget ovanligt

Bankaktier är gubbiga och blir ofta avfärdade eller kategoriserade som "trötta". Visst är de gubbiga men inte nödvändigtvis så jädra trött. Jag tänker på SEB specifikt som har en mycket god historisk prestanda. I år ligger den kring 19-20 procent totalavkastning vilket är starkt. Det är dock inget ovanligt, SEB sticker ut bland bankerna men står sig bra mot annat också med sin historiska avkastning.

De senaste 5 åren har SEB genererat en årlig genomsnittlig totalavkastning om 15,76 procent (per 28/9 2024 enligt data hämtad hos Morningstar.

SEB gör sin grej bra. De utvecklar verksamheten och satsar på rätt grejer. De gör regelbundna återköp av egna aktien som stärker nyckeltalen för de kvarvarande aktierna över tid.

De där återköpen parerar till viss del lägre vinster de kommande åren. I absoluta tal väntas SEBs vinst bli lite lägre men fördelat på ett mindre antal aktier så blir vinst per aktie inte så usel ändå. För 2024 väntas en vinst per aktie en bit över 17 kronor. För 2025 väntas en vinst om cirka 17 kronor räknat på ett lägre antal utestående aktier (inräknat återköp alltså). För 2026 väntas vinsten vara oförändrad men utslaget på ett än lägre antal aktier väntas den bli 17,46 kronor per aktie.

Hur aktien skall utvecklas i närtid är svårt att spå men över tid tror jag att SEB kommer fortsätta generera en god avkastning. Bortåt 20 procent hittills i år är mycket starkt. Själv har jag haft tur och genererat än högre avkastning på mitt innehav i SEB genom ett lyckat sälj och återköp på lägre nivåer.

SEB sticker ut i banksektorn med sin goda totalavkastning. Jämförelsevis har Handelsbanken de senaste 5 åren genererat en årlig genomsnittlig totalavkastning om 8,41 procent.

Utdelningen var på totalt 11,5 kronor i våras fördelat på 8,5 kronor ordinarie och 3 kronor extrautdelning. Nästa vår är analytikers snittestimat en utdelning om totalt 12,5 kronor. På nuvarande aktiekurs om 155,7 kronor innebär en utdelning om 12,5 kronor en direktavkastning på 8 procent.

Bättre än börsindex

 

Jag har ett bra börsår hittills under 2024 men det är viktigt att ha med sig några saker när det kommer till kortsiktig prestanda. Börsen är för långsiktiga investeringar och man behöver se på utvecklingen över många år för att få en rättvis bild. För att få en rättvis bild av börsen samt för enskilda investerares prestanda. Förra året var min avkastning sämre än börsindex och året innan var den bättre. Jag hade ett uselt år 2020 när pandemin slog till. 

Ofta är det bara tur. Vi småsparare har ofta stor tro till oss själva, att vi är bättre investerare än andra ja rentav bättre än proffsen. Likt de där undersökningarna som visar att typ 90 procent av alla män tror de är bättre än genomsnittet på att köra bil.

Man behöver ha en placeringshorisont om minst 5 år när man investerar på börsen. Det kan svänga snabbt upp och ned på kort sikt men om man ser på placeringen över 5 år jämnar det där oftast ut sig. Om man skulle köpa en bred indexfond idag och den imorgon börjar en rejäl nedgång så är det ändå sannolikt att man har en positiv avkastning efter 5 år.

Farligt att extrapolera kortsiktig avkastning. Det är nog ett vanligt misstag att se på sin egen prestanda på något år och förvänta sig att prestera minst lika bra varje enskilt år i evinnerligheten. Samma tabbe är det att titta på fonder som presterat bäst en period i närtid och investera i dem med förväntan att de skall prestera bäst även den kommande perioden. Data ifrån S&P (SPIVA report) visar att det faktiskt är raka motsatsen. De fonder som presterat bäst en viss period hör sällan till de som presterar bäst den kommande perioden. Det är vanligare att de hör till de sämst presterande.

Sektorer och branscher utvecklas olika över tid. Jag investerar långsiktigt i fastighetsaktier och de har haft en usel period på börsen. De senaste 3-5 åren har fastighetsaktier generellt på Stockholmsbörsen och i USA gått väldigt svagt. Innan dess gick de starkt en period och nu är vi inne i en räntesänkningscykel där de kan tänkas gå starkt igen. Så här har det alltid varit och det kommer fortsätta vara så att det är svagare och starkare perioder i olika sektorer. Man behöver se på saken över perioder om minst 5 år men gärna 20 år. Jag äger ett fastighetsbolag som presterat betydligt svagare än S&P500 på 5 års sikt men sett 20 år historiskt står sig dess avkastning mycket bra. Jag har tro till de kommande 15-20 åren också (Realty Income, Ticker: O).

Just i år är jag stark. Det går bra i år och jag behöver det för att väga upp andra år när det gått sämre. Att jag ligger före index i år är en portion tur och en portion att det skett en sorts sektor rotation. Min typ av aktier har gått starkare helt enkelt. Jag investerar i stadiga bolag med god utdelning. Ibland presterar de bättre än index och ibland sämre men över tid jämnar det ut sig.

Just i år är Telia bra

 

Alla andra år har Telia varit kass. Få har väl undgått Telias usla prestanda på börsen. De noterades mitt i IT-yran vid millennieskiftet till en hög värdering om 85 kronor. Sedan dess har aktiekursen stadigt gått ned och det har väl speglat bolagets prestanda ganska väl. Det har inte varit tal om någon operativ excellens, snarare det motsatta. Under perioden har det varit mutskandaler och legalt tjafs. Utdelningen har i många år blivit stadigt lägre. Nuvarande utdelning om 2 kronor per aktie har de med nöd och näppe täckning för. Kassaflödet täcker egentligen inte utdelningen men det kommer nog upp på nivåer nästa år att de får ihop det. Att de kan behålla utdelningen kommer sig av en god finansiell ställning, att de avyttrat tillgångar och att kassaflödet åtminstone är mycket pålitligt.

Just i år är Telia dock bra! I skrivande stund är aktien upp över 21 procent hittills i år. Ovanpå det har de betalat tre utdelningar och ytterligare en betalas i november (X-dag 30 oktober).

Hold your horses; Det här är ingen hyllning till Telia. Det är sannolikt fortfarande inte ett fantastiskt bolag. Jag äger förvisso en liten slurk direkt i Telia och bolaget ingår i några utav fonderna jag investerar i. Jag ser bolaget som en komponent som tillför något annat i portföljen. Många år har det varit mest ett bottennap men i år blev det bra, hittills i vart fall. Kanske jinxar jag Telia nu.

Jag behåller Telia i portföljen och ser det som en riskspridare likt både AP7 och Norska oljefonden har en liten slurk Telia. I en portfölj med mycket bred diversifiering kanske Telia är en komponent som man har användning för. Historiskt har det varit en fördel att inte ha Telia i portföljen och jag tror inte det kommer vara en av de främsta vinnarna i framtiden heller. Det är en annan komponent än "vinnare" helt enkelt och kanske blir det lättare att greppa varför vissa använder sig utav den om man låter 60/40-konceptet hjälpa till att förklara. En 60/40-portfölj är en traditionell strategi som går ut på att ha 60 procent aktier och 40 procent obligationer. Alla vet att obligationerna kommer ge en sämre totalavkastning på mycket lång sikt men det är ändå en rimlig och uppskattad strategi. Obligationerna utvecklas och beter sig annorlunda mot aktier och de har över tid verkat dämpande vid börsnedgångar. Nu säger jag inte att Telia är att likna vid obligationer, absolut inte. Vad jag säger är att man kan ha användning för obligationer trots att de över tid inte ger den bästa avkastningen. Kan man greppa den tanken kan man applicera det på många olika sorters investeringar. Att man kan ha användning av dem i portföljen trots att de inte är bäst.

Kanske är Telia åter ett bottennapp 2025 men just i år är de starka.

AP7 genier - Eller?

 

AP7 Såfa eller "Soffan" för all del har presterat starkt över tid. De måste väl ändå vara rena genier? Mja inte nödvändigtvis. AP7 aktiefond är en aktivt förvaltad global fond. De gör ett mycket brett urval och både landsfördelning och innehav påminner om globalindex. Det är 62 procent USA och de största innehaven är Microsoft, Apple och Nvidia.

Som vilken global indexfond som helst. Vad är då grejen bakom framgången?

Jag vill hävda att en stor bidragare är den låga avgiften. Fonden som bara går att investera i via pensionssystemet har en årlig fondavgift om endast 0,07 procent. Att jämföra med många andra aktiva fonder som kostar runt 1,5 procent när man investerar i dem privat. Jämförelsen i grafen ovan är ifrån pensionssystemet och där är de dyra fonderna rabatterade men inte ned till samma nivå som AP7. Det är kraftiga rabatter men man hamnar ändå på betydligt högre avgift än AP7s 0,07 procent.

Rent generellt är den breda diversifieringen en vinnare på lång sikt. Vissa bolag kan gå uselt under perioder eller haverera fullständigt. I en mycket bred portfölj som en indexfond eller AP7 så väger de andra investeringarna upp om något havererar.

Bred diversifiering och låg avgift är en vinnare i långa loppet. AP7 kan vi inte investera i privat men det finns gott om billiga indexfonder som kostar kring 0,2 procent. Om man investerar direkt i aktier blir grejen att själv skapa den breda diversifieringen. Äga många olika bolag i olika branscher, världsdelar osv.

Inspiration till detta inlägg fick jag ifrån en rubrik på Dagens Industri. De lyfte fram den norska oljefonden och att de har en väldiversifierad portfölj. Jag prenumererar ej på tidningen så mer än så läste jag inte men likväl fick det mig att tänka på AP7 och inspiration att lyfta fram dess prestanda.

Så klart tycker nog de som arbetar på AP7 att de är ganska bad ass skickliga. De är nog inga sopor men de har ett vinnande koncept med den låga avgiften och breda diversifieringen. De får liksom en fribiljett till bättre avkastning via sin låga avgift jämfört med dyrare fonder. AP7 använder sig även av viss belåning vilket ger en hävstång och starkare prestanda på lång sikt. Jag vill dock vara försiktig med att hetsa att låna för ökad avkastning. Det får var och en överväga på eget bevåg.

Hur jämföra dyra fonden? Carnegie Strategifond Vs billiga peers

 

Ofta är hög fondavgift något dåligt och ett sätt att undvika risken för dålig prestanda är att helt skippa alla aktiva/dyra fonder. Om man inte gör på det viset behöver man utvärdera vad man får för den höga avgiften och skaffa sig en övertygelse om fortsatt god prestanda i framtiden. Det är inte helt lätt men man får göra så gott man kan och ha tro på sitt val osv. Nog om generellt babbel om aktiva fonder och avgifter. Nu till poängen med det här inlägget.

Carnegie Strategifond är en aktiv fond av typen "blandfond". Det innebär att fondförvaltarna väljer ut värdepapper utefter sin förmåga och tro och det där "blandfond" innebär att det är både aktier och obligationer. Avgiften är hög och tittar man bara på den så säger den inget annat än att den är hög.

Om man är ute efter en investering av den här typen blandfond så bör man utvärdera Carnegie Strategifond mot liknande alternativ. Andra fonder som har liknande inriktning. Är den värd sin avgift? Kanske är den det om den presterar bättre än de billigare fonderna. Man får se det så med aktiva fonder. Om prestandan är så pass god att den väger upp en hög avgift så är det acceptabelt. I bilden överst är en graf med Carnegie Strategifond jämfört med Swedbank Robur Access Mix med endast 0,21 procent avgift samt AMF Balansfond som har 0,45 procent avgift. Dessa två fonderna har liknande inriktning som Carnegie Strategifond och är två rimliga "billiga" val i sektorn.

Så där är rimligt att göra när man överväger en investering i aktiva fonder. Utöver det är det bra att bilda sig en uppfattning om förvaltarna och ev strategi i fonden. För att kunna ha en tro om fortsatt prestanda i framtiden. Väldigt ofta är det dock så att de fonder som presterat bra en viss period hör inte till de som presterar bra kommande period. Det är en svårighet med att välja aktiva fonder. Här kan man resonera att så länge man investerar i rimliga fonder kan man ha acceptans för att prestandan inte alltid är bäst och ibland kanske lite sämre än index eller peers. Ja resonemanget grundar sig i att det är inte hela världen att investera i en "dyr" fond som går okej. Man vill dock undvika de där fonderna som havererar fullständigt. Sådana haverier kan man finna i nischade fonder. Sådana som har en viss inriktning som tex techaktier eller fastighetsaktier. Där kan det hända att en hel sektor går in i en lång istid som gör att fonden fullständigt havererar och inte ens med ett mycket långt perspektiv kommer ikapp index eller en väldiversifierad fond.

Det är inte lätt att välja ut fonden som kommer prestera allra bäst. Gör man ett rimligt val och siktar på rimlig avkastning så kan det bli hyggligt även med dyra aktiva fonder.

Det här inlägget handlar om Carnegie Strategifond samt rent generellt hur man kan jämföra och tänka kring aktiva fonder. Man behöver se till vad man fått för den höga avgiften och man behöver tro på framtiden.

Carnegie Strategifond har en mycket lång historik som imponerar. Jag gillar fonden och tycker att de har gjort sin grej bra. Generellt sett är jag avig till höga avgifter men med den här fonden kan jag acceptera det. Den kan vara en komponent att använda sig av för att sänka risken något i portföljen. För stunden äger jag inte fonden men jag har investerat i den historiskt.

Nyligen skrev jag om andelsklass D utav den här fonden som pyntar utdelning varje månad. Läs mitt inlägg om Carnegie Strategifond D: https://petrusko.blogspot.com/2024/07/carnegie-strategifond-d-cash-utdelning.html

Köpt fler Xact Norden Högutdelande

 

Idag köpte jag lite fler Xact Norden Högutdelande. Det är redan ett mycket stort innehav i portföljen med en vikt om cirka 40 procent. Fonden innehåller 45 stycken nordiska bolag med bra utdelning och ger en god riskspridning. Ur det perspektivet kan man ha hela klabbet i den här fonden om man så vill det. Att det blev just 40 procent som jag har nu blev lite av en tillfällighet då jag rensade upp lite i portföljen för en tid sedan och dunkade in cashen i den här fonden tillsvidare. Det var ju inte så att innehavet var litet innan men det tog det ifrån 30-något till 40 procent. Tanken var att eventuellt ta ifrån det innehavet på sikt för att göra investeringar i annat. Så kanske det kan bli om där är något jag vill agera på men jag fortsätter investera i fonden som vanligt. Jag är helt bekväm med att ha 40 procent eller än mer i fonden.

Jag tycker den här fonden är ett utmärkt sätt att i ett enda slag investera i ett knippe fina nordiska utdelningsaktier. Direktavkastningen är just nu cirka 5 procent och totalavkastningen har varit rimlig historiskt. Bilden överst i inlägget visar en 3-års totalavkastning om 19,48 procent för Xact Norden Högutdelande. Nedan är en graf för Stockholmsbörsen samma period (diff på någon enstaka dag).

Stockholmsbörsen har avkastat 20,06 procent under samma period. Nu är ju den här Xact Norden Högutdelande något annat än Stockholmsbörsen men det är vår hemmabörs och ändå det vi förhåller oss till allt som oftast. Xact Norden Högutdelande är en investering i något annat än Stockholmsbörsen och den kommer därför utvecklas på ett annat sätt än Stockholmsbörsen. Ibland går det sämre och ibland bättre. När man investerar i en sådan här fond behöver man ha förtroende för dess inriktning och man behöver vara långsiktig. 

 Det kommer perioder när den går sämre än annat. Som den gjorde pandemiåret, då blev fondens totalavkastning avsevärt sämre än Stockholmsbörsen. Det kommer även perioder då fonden går bättre än Stockholmsbörsen och man behöver ta dessa svängningar över tid. Ha förtroende för fonden och inte se till börsens nycker på kort sikt.

Jag investerar gärna mer i nordiska utdelningsaktier via den här fonden. Den är en bra bas i min portfölj med fokus på utdelningsintäkter. Det är pålitliga bolag som tickar på över tid och spottar ur sig utdelningar som fonden skickar vidare till mig. Läs mitt inlägg i länken nedan med mer info om fonden. Utdelningshistorik sedan starten bla.

https://petrusko.blogspot.com/2024/02/xact-norden-hogutdelande-uppdaterad-2024.html

Mitt börsår 2023

 

Nu är börsåret 2023 över och nästa gång marknaden har öppet är det 2024. Medan 2022 var ett uselt år har 2023 bjudit på ett mycket starkt börsår. Storbolagsindex OMXS30GI klockade ut på en uppgång om 20,98 procent. För breda börsindex OMXS All Share inklusive utdelning blev uppgången 18,82 procent. 

Min portfölj stängde året på 10,64 procent vilket är en god avkastning i generella termer men det är en bra bit efter Stockholmsbörsen och relativt den är det mycket svagt. Jag har en defensiv inriktning och innehav som är något helt annat än Stockholmsbörsen. Portföljen brukar inte gå ned lika kraftigt som Stockholmsbörsen och det blir ofta lite trögare på uppsidan. Framförallt i en så snabb och kraftig uppgång som vi sett nu i slutet av 2023. Under 2022 slog jag index då portföljen inte backade lika mycket som Stockholmsbörsen medan i år är jag långt efter. Här följer är en länk till min summering av börsåret 2022. Ifrån den kan man även klicka sig bakåt genom åren och se min prestanda samt mina tankar. https://petrusko.blogspot.com/2022/12/mitt-borsar-2022.html

Jag är varken förvånad eller missnöjd över att prestandan inte når upp till börsindex. Min målsättning är att till låg risk generera utdelningar från portföljen som jag kan leva på. Över tid har prestandan sett över flera år varit god där några svagare år vägs upp av starka. Hur det blir framöver återstår att se men en sak är jag säker på och det är att jag åtminstone inte kommer söla bort pengarna. Jag har alltid varit en försiktig investerare och på senare år har jag vridit upp det där en nivå extra genom att gå över mer till fonder. Sedan några år tillbaka har jag varje år haft som målsättning att öka min andel indexinvestering/stadiga grund. Det har gått från en andel kring 30 procent till nu över 65 procent av portföljen.

Fonder generar fin avkastning men saknar helt bolagsrisk samt risken att man själv gör fel eller helt enkelt gör en dålig analys. Ofta är vi tvärsäkra på att vi är bättre än snittet men jag är öppen för tanken att jag kan göra fel och att jag inte är bättre på att analysera bolag än alla andra. Fonder är förträffliga på det viset. Man får börsens goda avkastning och klipper helt bort ett par risker som annars kan leda till avsevärt sämre prestanda.

Jag har fortfarande en historiskt låg andel Fixed Income även om jag under hösten viktat upp den till nuvarande 16 procent. Genom åren har jag ofta legat över 20 procent och faktiskt ända upp till cirka 40 procent som mest. Jag ser det som en permanent komponent i portföljen som jag viktar upp och ned efter potential snarare än att helt gå ur. Under perioden när preffar rasat har jag haft en mycket låg andel i portföljen. Jag lyckades bra med tajmingen att minska innan de backade men jag kan inte säga att jag tajmat det lika fantastiskt när de nu gått upp igen. Ja jag har gjort fina köp i diverse preffar nu i höst innan de gick upp men det är inga stora belopp. Det tog andelen Fixed Income från cirka 13 procent till 16 procent. Värderingarna är inte höga nu men det är inte fyndvärdering längre som det var i sensomras/höstas.

För fullständig fördelning av innehav i portföljen kan man checka in inlägget jag lade upp igår. Fördelning portföljen 231229: https://petrusko.blogspot.com/2023/12/fordelning-portfoljen-231229.html

Portföljen innehåller fortsatt en rad olika aktier men de delar på en mindre slant nu då jag trimmat ned och fört över pengar till diverse fonder. Jag har två fonder som utgör en mycket stor del av portföljen och det är Aktiespararna Direktavkastning b med en vikt om 16 procent och Xact Norden Högutdelande som utgör 40 procent av portföljen. Jag har använt Xact Norden Högutdelande som någon sorts landningsplats för pengar jag frigjort och tänker inte nödvändigtvis att den skall väga just 40 procent på sikt. Den kan jag ta ifrån när jag gör andra investeringar.

Ett nytt innehav i portföljen som jag tror mycket på och avser vikta upp är fonden JGPI som är en globalfond som säljer optioner för att generera intäkter. En fond skapad för att generera rejäl utdelning och en liten gnutta kurstillväxt. Den är som skapt för en investerare som mig. Jag ser mig som en "income investor", jag investerar för inkomst och det är fondens målsättning precis. Idag väger den kring 2 procent i portföljen men jag avser få upp den till 5 procent ganska snart. På sikt vill jag vikta den än mer men först får den komma igång och pynta utdelningar samt visa lite vad den går för. Det finns 3 års historik på den amerikanska fonden som kör samma optionsstrategi men mot USA-index. Så visst finns där något att titta på men jag ser gärna hur just JGPI kommer igång här. Jag har klurat kring hur jag skall se på den här fonden och dess viktning. Enskilda aktier viktar jag inte tyngre än 7 procent för att hålla risken i schack medan breda fonder kan få väga betydligt mer eftersom de är riskspridare i sig. Nu är ju inte JGPI en vanlig indexfond utan den har ju även sin optionsstrategi varpå jag övervägt om jag skall hålla den mot min 7 procentsregel eller om jag skall tillåta den väga betydligt mer. Jag vill inte låta den väga lika mycket som tex Xact Norden Högutdelande nu utan det är antingen 7 procent eller ett mellanting. Kanske har jag rett ut det där till summeringen av börsåret 2024 och kanske tar det längre tid än så. Vi får se, först skall jag upp till 5 procent som sagt och det blir att skala lite ifrån Xact Norden Högutdelande och pytsa in i JGPI.

Utdelningsåret 2024 väntas bjuda på rejäla utdelningar. De svenska storbankerna har tjänat betydligt bättre under 2023 när vi gått ifrån nollräntor och förväntningarna är på redigt saftiga utdelningar nu till våren. SEB och Swedbank är först ut med bokslutsrapporter i slutet av januari och då får vi svart på vitt hur de avser göra med utdelning. Handelsbanken kommer någon vecka senare. Den sistnämnda har jag en gång tidigare varit med om att analytiker och marknaden räknat med fet bonusutdelning och att de bjudit på besvikelse. Handelsbanken är mycket defensiva och kör sitt eget race men de har mycket cash som de behöver göra något med. Jag tror inte de gör marknaden besviken den här gången. Jag äger en liten slurk i alla tre nämnda bankerna.

Apropå utdelningar så är Cibus en populär utdelningsaktie. Ett epitet bolaget gett sig själv och har tydligt fokus på i sin strategi osv att deras syfte är att generera stigande utdelningar över tid till oss ägare. Som utdelningsaktie fick de en törn förra året när de sänkte utdelningen. Det mottogs inte väl av marknaden och skulle de krångla till det med utdelningen även i år får de finna ett annat epitet och arbeta på förtroende från nya aktieägare. Per prestandan i Q3 rapporten har Cibus täckning för utdelningen och de har en outlook med finansiering, intjäning osv som medger en oförändrad utdelning. Jag tar det inte för givet men hoppas och tror på oförändrad utdelning.

Utdelningar från preffar och D-aktier finns där en del osäkerhet nu rent generellt. Jag har primärt hållit mig till de som har bäst outlook att behålla utdelningen. Ett par case har jag ändå där jag gått lite längre ut på riskskalan ur den aspekten. Jag har tagit in en liten stek Corem Property Group Preferens. De har utmaningar kvar men har gjort väldigt mycket under året för att stärka sin finansiella ställning. Jag har tagit in den med vetskap om att det skulle kunna bli indragen utdelning men att mitt huvudscenario är att de pyntar vidare på preffen. Liknande resonemang har jag gjort med Fastpartner D som är ett bra bolag i grund och botten men där den högre räntan slagit med full kraft mot dem. Lägre ränteläge framöver kommer behandla dem väl och lika snabbt åt andra hållet. Här skulle det kunna bli utdelningskrångel under 2024 och det har jag tagit med i beräkningarna och är samtidigt övertygad om att på sikt få all utdelning. Pyntar de inte 2024 buffras utdelningen och jag tvekar inte på Fastpartners förmåga att pynta den senare. Det är dock inget roligt scenario för en D-aktie om utdelningen pausas eller blir reducerad. Jag tror de pyntar utdelning som vanligt på D-aktien under 2024.

Vad 2024 skall bjuda på är det ingen som kan säga på förhand men vi hoppas på ett gott börsår så klart. Just nu rider vi på vågen av räntetoppen och förmodade räntesänkningar. När räntesänkningarna går från att vara prognoser till att faktiskt genomföras är vi ett steg vidare på den där vågen. 

Det var allt jag hade att säga den här gången. Må 2024 vara ett gott börsår för dig.

Fynd på biblioteket - De bästa investerarna

 

När jag var på biblioteket härom dagen snubblade jag över den här godbiten. Världens 99 bästa investerare av Magnus Angenfelt. Titeln var bekant men jag kände inte igen boken riktigt. Jag tror inte jag har läst den tidigare men den är lite halvlik Jonas Bernhardssons bok Investera som Mästarna. De är inte alls lika de här två böckerna. Bernhardssons bok innehåller färre "mästare" men har desto mer reflektioner kring dem och att investera rent generellt.

Världens 99 bästa investerare innehåller precis som namnet antyder hela 99 investerare som fått ett uppslag eller lite mer vardera i boken. Det är kort men intressant fakta om dem. Vad de har för strategi och vad de värdesätter högst i sina analyser mm. De flesta är amerikaner men författaren har gjort ett gediget jobb att finna de bästa investerarna världen över. Jag har bara hunnit läsa en fjärdedel av boken men har redan fått läsa om en japan och en brasiliansk mästarinvesterare utöver amerikaner.

För att filtrera fram de äkta mästarna utgår Angenfelt ifrån 25 års historik när han synar investerarna. Anledningen till det är att en idiot kan ha tur i 10 år och uppvisa magisk avkastning medan på +20 år blir idioter utraderade/bortsållade. Att prestera bra i över 20 år visar på något mer än bara tur. Det finns gott om fondförvaltare som presterat supersiffror i 5-10 år och sedan kraschat eller blivit mediokra som bäst. Mycket tur inblandat där. Det finns desto färre investerare som presterat bra i över 20 år, där finns de riktiga mästarna. 

Angenfelts bok om världens bästa investerare är ifrån 2012 men det förändrar inte mycket att den har drygt 10 år på nacken. Investerarna skall ju ha 25 års historisk prestanda och de duktiga man hört talas om är från förr i tiden. Visst kan någon uppstickare kommit de senaste 10 åren men det gör en obetydlig skillnad på boken. Kanske 1 gubbe skulle bytas mot en annan gubbe.

Jag gillar boken och ser fram emot att läsa om fler mästare i den.

Mitt börsår 2022

 

Börsåret 2022 har kommit till ända och det är ett år vi många kommer att minnas. Av flera anledningar. Det var ett uselt börsår men det var också året då det var krig i Europa. Det var året då evigt sjunkande räntor snabbt svängde om. Det var året då hög inflation visade sig för första gången på mycket länge. Det var året då mycket annat hände också för den delen men där fick det vara nog om det.

2022 var ett uselt börsår och min portfölj är inget undantag. Portföljen slutade på -12,43 procent jämfört med OMXS30GI om -12,95 procent och breda börsindex som stannade på -22,39 procent. Fram till halvårsskiftet ungefär låg jag långt bättre än storbolagsindex och en av bidragarna till det var Telia. Första halvåret var aktien upp men sedan svängde det kraftigt och Telia gick från att lyfta portföljen till att dra ned den ihop med allt annat. Under senhösten kom höga energipriser och alla de nordiska telekombolagen handlades ned rejält på börsen i spåren av det. Energikostnaden kommer ta en tugga av telekombolagens lönsamhet. Axfood var ett annat innehav som bidrog kraftigt positivt. Där passade jag på att avyttra hela mitt innehav till en skyhög värdering långt över 300 kronor och står för tillfället utan. Jag har en defensiv strategi vilket förklarar varför min portfölj inte gått allra sämst. Det är främst storbolag och det är bara bolag med vinster och utdelningshistorik. Jag har kontroll på risken genom att äga flera olika bolag i olika sektorer. Inget enskilt bolag väger tyngre än 7 procent varpå jag inte drabbas så värst när ett bolag som tex Castellum går precis urdåligt. I länken nedan är min summering och prestanda för 2021. Där kan man även klicka sig vidare till åren innan. https://petrusko.blogspot.com/2022/01/mitt-borsar-2021.html

För ett år sedan lyfte jag fram att jag ville premiera breda investeringar som indexfonder och investmentbolag och det har jag gjort under året. Det jag kallar för "stadig grund" har gått från att utgöra dryga 30 procent till nuvarande dryga 50 procent av portföljen. Jag har under året viktat om. Bla storsålde jag preffar och D-aktier. Det där att inflationen var "övergående" trodde jag helt enkelt inte på och vräkte ut preffar och D-aktier innan de gick ned till följd av att räntan steg. Man får ha lite tur ibland. Fixed income har gått från att väga 25 procent för ett år sedan till nuvarande 13 procent. Jag använder mig kontinuerligt av tillgångsslaget i portföljen och nuvarande nivå är den lägsta jag kan minnas.

Medan det kanske är vettiga nivåer att köpa preffar osv på nu så har jag ingen brådska att vikta upp mig där. Jag avvaktar med det. Breda investeringar som investmentbolag och indexfonder är något jag fortsatt premierar även om de redan utgör en stor del av portföljen. 

Vid varje årsskifte noterar jag i mitt exceldokument ett par valutakurser. Idag på nyårsafton noterar jag dollarn på 10,41 kronor medan den stod i 9,03 kronor för ett år sedan. Euron noterar jag till 11,15 kronor jämfört med 10,27 kronor för ett år sedan. Valutan är att jämföra med ett gummiband, det går upp och det går ned. Ibland varar det länge men över tid går den upp och ned inom ett spann. Det är inte som med börsen alltså att den stadigt stiger över tid. Så har det inte varit historiskt i vart fall.

Så här vid årsskiftet närmar vi oss bokslutsrapporter och utdelningsbesked. Medan Castellum redan meddelat att de pausar sin utdelning verkar det vara en hygglig utdelningssäsong vi står inför ändå. Våra svenska storbolag presterar hyggligt och generellt sett väntas höjda utdelningar. Jag köpte en del bank när det stod klart för mig att inflationen skulle klamra sig fast och att räntor skulle stiga. Det har blivit en god investering hittills och det ser ut som att det blir rejäla utdelningar i sektorn under året. Ja det blir nog ett bra utdelningsår generellt sett medan jag så klart tyngs av Castellums pause.

Nedan är en länk till min senaste portföljfördelning: https://petrusko.blogspot.com/2022/12/fordelning-portfoljen-221230.html

Lyft blicken!

 

I år har börsen gått uselt men sett över en 2-årsperiod har en vanlig svensk indexfond avkastat 11,5 procent per år. Det inkluderar alltså årets sopiga börs. 

Investera långsiktigt och ta del av börsens goda avkastning.

Bilden ovan visar historisk avkastning för Xact Sverige som på 10 år presterat 11,23 procent årlig avkastning. Under de där 10 åren har det rymts både bra och dåliga börsår.

Deppa inte över årets dåliga börs. Se det snarare som något positivt på det viset att du får mer för pengarna när du investerar nu. Det viktiga är att fortsätta investera, att vara investerad.

Investmentbolaget Industrivärden är sämre än en indexfond

 

Nyligen skrev jag om Industrivärdens prestanda och idag har de släppt sin rapport för de 9 första månaderna 2021. De fortsätter prestera sämre avkastning än börsindex.

Till och med 30 september hade Industrivärden genererat en substansvärdestillväxt om 8 procent. Samtidigt har breda börsindex (SIXRX) avkastat 24 procent.

Det här är en väldigt stor skillnad och avsevärt sämre än börsindex. Förvisso en kort period att jämföra och ser man på lite längre sikt ser det inte lika illa ut. Det ser dock illa ut även på lång sikt, bara inte lika illa.

Industrivärden har genererat sämre avkastning än börsindex på alla tänkbara perioder som hittills i år, på 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.

Allt är inte guld som glimmar och det här investmentbolaget bjuder då inte på någon överavkastning likt flera andra har gjort.

Förvisso har en investering i Industrivärden inte varit värst dålig. Detta då värderingen över tid stadigt blivit högre. Så kallad multipelexpansion. Delvis driven av "dumma pengar" från indexfonder mm men sådan kan inte pågå. Till slut kommer man till vägs ände där marknaden rättar till detta och här är vi kanske nu med Industrivärden.

Den stadigt stigande värderingen i aktien har brutits och under de 9 första månaderna i år har aktien utvecklats än sämre än bolagets svaga substansvärdestillväxt. Medan substansvärdet bara växte 8 procent så har aktien avkastat 5 procent endast. Mycket svagt jämfört med börsindex på 24 procent.

Aktien handlas nu till en rabatt om cirka 10 procent mot substansvärdet vilket är mycket nyktrare än tiden då den handlades till premie. Nuvarande värdering är dock inte billig. Ett bolag med Industrivärdens prestanda förtjänar en rejäl rabatt. Skall man göra en riktigt bra affär på Industrivärden så är nog förutsättningen att komma in när rabatten är hög. De som köpte för flera år sedan när rabatten var kring 30 procent har fått en avkastning nästan lika god som börsindex. 

Hur Industrivärden skall gå i framtiden återstår att se. Ihop med ett gäng andra investmentbolag kan det bli en hygglig total ändå. Skall man tro att de presterar likt historiskt kan man gott vara utan dem i portföljen. 

Jag äger Industrivärden och har gjort det i många år. Jag är inte värst imponerad över deras track record. I runda slängar har jag nog ägt aktien i 20 år och vi får se om det blir 20 år till.

Läs mer:

Mitt inlägg om Industrivärdens värdering nyligen.

Mitt inlägg om Industrivärdens rapport första 6 månaderna 2021.

Utvärdera dina fonder

 Utvärdera dina fonder. Läs om dem och jämför med andra liknande fonder. Det är inte det lättaste alla gånger att komma fram till bu eller bä och då är det bra med hjälpmedel.

Jag har tidigare tipsat om ett bra sådant men det är längesedan sist nu varpå jag upprepar.

På sajten fondkollen.se kan man enkelt söka fram sin fond och få info om den. Man kan enkelt jämföra den mot andra liknande fonder. Jag tycker det här är en mycket bra sajt och hjälpmedel när man skall välja/utvärdera fonder. Det är Fondbolagens förening som står bakom sajten.

Mitt börsår 2020

 

En lång svit av god prestanda är bruten när jag klockar ut 2020 på -2,62 procent samtidigt som OMXS30 inklusive utdelningar steg cirka 7 procent. OMXS30 är ett smalt index bestående av endast 30 bolag. 30 stycken riktigt stora "tråkiga" bolag. Sådana bolag presterade generellt sett sämre än börsen som helhet och om man ser till hela Stockholmsbörsen presterade den en mycket god avkastning om cirka 13 procent. Det är mäkta bra för ett enskilt år.

Min portfölj består till stor del av sådana där tråkiga bolag som man hittar i OMXS30 men jag har ju underpresterat rejält även mot det indexet. Som jag brukar påpeka så borde jag inte slå index då jag i min strategi tar lägre risk och med det borde potentialen vara lägre. Jag har över 20 procent fixed income i portföljen och det tar ned potentialen. Vidare har valutan slagit emot mig det här året. Det går ju upp och det går ned det där med valutan och andra år har det bidragit till bättre avkastning. I mitt Excelark där jag dokumenterat portföljen och mina investeringar noterar jag valutakurs vid årsskiftet.

Dollar 2019-12-31: 9,36 kronor.

Euro 2019-12-31: 10,46 kronor.

Medan euron tappat en handfull procent under året är skillnaden desto större för dollarn. Runt 13 procent är nedgången mätt i kronor till kursen 8,22 kronor 2020-12-31.

Mina största innehav Castellum och Axfood är relativt defensiva placeringar och hamnar sällan i topp mätt i börsavkastning ett enskilt år. 2020 presterade de bägge negativ avkastning på börsen och klockade ut långt sämre än breda börsindex. Detta väntade jag mig förr eller senare då jag är högst medveten om att det sällan går spikrakt upp utan man får ta något sämre år ihop med de goda. Castellum och Axfood presterar bra rent operativt och på lång sikt tenderar aktiekursen att gå som bolaget. Apropå Axfood skrev jag ett inlägg om dem häromdagen där jag oroar mig för brist på kontroll. Jag utvärderar hur jag skall agera framåt. Som jag brukar säga finns det gott om bra investeringar och man kan enkelt välja något annat. Snarast är det nog en utvärdering om Axfood fortsatt skall vara ett kärninnehav eller om jag skall vikta det lägre. 

När börsen stod som lägst och oron kring pandemin var som värst gjorde jag några affärer med rejäl förlust. Det var bla EPR Properties som äger nöjesfastigheter i USA. Verksamheten i deras lokaler står än idag still och jag sålde aktierna strax under 40 dollar. Det blev en stor förlust men jag såg en lång tid av osäkerhet för bolaget och tyckte att det var rimligt att ta hem pengarna för att växa vidare på annat håll. Aktien handlas idag kring 32 dollar. En annan usel affär blev Resurs bank som jag så glatt skrev om i min förra årssummering. Jag gick in i 2020 med en satsning och stor tro på Resurs Bank som kom att slaktas i mars/april. Där sålde jag inte långt ifrån botten till en kurs en bit över 30 spänn. 

Likviderna från de där försäljningarna samlade jag dock inte på hög utan de användes för att göra nya affärer och det blev flera riktigt fina sådana. I flera fall har pengarna växt vidare bättre i de nya investeringarna. Jag köpte Cibus runt 110 kronor och Corem preferens för 255 kronor. Pengarna från Resurs satte jag till stor del i Akelius D som stigit kraftigt sedan dess men Resurs har nog stigit än mer. Min risk är dock lägre i Akelius och osäkerheten kring kassaflöde till portföljen i form av utdelningar betydligt lägre.

Många utdelningar ställdes in eller sänktes kraftigt under 2020. Efter lite omplaceringar klarade jag mig ändå hyggligt. Mina största innehav Castellum och Axfood höjde sin utdelning medan Xact Norden Högutdelande endast gjorde en liten sänkning. Apropå Xact Högutdelande så har den presterat svagt 2020 och det är för att den typen av aktier fonden äger är mer av den "tråkiga" typen som inte haft ett starkt börsår helt enkelt. Fonden har samma inriktning och strategi som tidigare och min tro på den är oförändrad. Det kommer komma fler år i framtiden då vissa bolag presterar sämre än börsen som helhet och det får man ta. Försöker man tajma det från år till år kan det snabbt gå illa. Ett enkelt och smart val är dock att investera i en helt vanlig indexfond som följer hela Stockholmsbörsen. Där får man lite av allt på både gott och ont. Min favorit är SEB Hållbar Sverige Indexnära som följer i princip hela börsen till en mycket rimlig avgift.

Fonden Xact Norden Högutdelande är som sagt mitt största innehav och utgör cirka 16 procent av portföljen. Historiskt har det index fonden följer presterat bra men 2020 drar ned det rejält. Över tid tror jag på en rimlig prestanda från den här fonden och hyggliga utdelningar. Jag ser den som en god riskspridare med rimlig potential/risk. Ihop med ett knippe investmentbolag och andra indexfonder utgör det en stadig grund i min portfölj. Breda riskspridare som står stadigt om/när något går illa i enskilda bolag. om jag tex bara hade haft några få innehav och ett eller flera av dem gått som EPR Properties så kan det snabbt gå illa med hela portföljen. En stadig grund som den jag nämner ovan tickar över tid på i rätt riktning och minskar ev smällar från andra innehav sett som total för portföljen. Det tar naturligtvis ned potentialen men sänker också risken. Apropå potential så har ju investmentbolagen de senaste 40 åren presterat mäkta bra. Bättre än breda börsindex och kanske blir det så även de kommande 40 åren. Visst är värderingen historiskt sett mycket hög nu i investmentbolagen och en god del av avkastningen de senaste åren kommer från multipelexpansion. Över tid är det dock inte multipelexpansion som förklarar överavkastningen utan det är helt enkelt god prestanda. Investmentbolagen som grupp har fått mycket god avkastning på sina investeringar och har därför presterat bättre än breda börsindex. På kort sikt som 5 år kan multipelkontraktion dra ned prestandan men på lång sikt tror jag fortsatt på överprestanda från investmentbolagen. Jag tror att de fortsatt kommer investera till bättre avkastning än börsindex. Nuvarande skyhöga investering tror jag inte består utan det kommer nog bli som vanligt att värderingen går upp och ned, hög och låg.

Risken i portföljen sänkte jag ytterligare under hösten då jag tog hem en fin vinst för att sänka min belåning. Länge har jag legat precis på min egna maxgräns om 10 procent belåning i portföljen. Nu är den kring 3-4 procent.

En smått rolig sak jag snappade upp i min summering för 2019 var en tanke om det kommande året 2020. Jag konstaterade att jag inte visste vad börsåret 2020 skulle bjuda på men en sak visste jag och det var att den goa utdelningsvåren stod för dörren. Haha ja det stämmer ju vilket år som helst förutom just 2020 där utdelningsvåren blev en fasa. De flesta ställdes in med sikte på ev utdelning till hösten.

I min summering för 2019 har jag även länk till åren innan där man kan läsa mina tankar och prestanda för tidigare år. Länk till inlägget: https://petrusko.blogspot.com/2020/01/mitt-borsar-2019.html

Mina tankar kring 2021 är inte märkvärdiga annat än att jag som vanligt tror på börsen i det långa loppet och är fullt investerad. Även denna gången ser jag fram emot utdelningsvåren och jag tror på ett bättre utfall 2021 =). 

Mitt börsår 2019

Ännu ett år är till ända men det är inte vilket random börsår som helst utan det är ett särdeles bra sådant. Jag som varit med i många år kan dra mig till minnes ett par börsår med liknande fet avkastning och det var något år kring millennieskiftet samt 2009. Att 2009 var så där attans bra beror på att det var ett år av återhämtning efter börsraset i samband med finanskrisen.

Under 2019 genererade min portfölj en avkastning om 33,53 procent vilket är sanslöst mycket för ett enstaka år. När det är ett plusår är sådana där stora rörelser kul men man måste ha i tanke att det förr eller senare kommer minusår av lika saftig valör. OMXS30 inklusive utdelningar steg 30,72 procent under året varpå jag lyckats slå index ännu ett år.

Det blev inte lika rejäl överavkastning i år som 2018 men ett år när börsen stiger över 30 procent är det inget att orda om. 2018 backade ju börsen en del medan jag presterade en helt okej avkastning för ett börsår. Länk till mitt inlägg om börsåret 2018.

Jag har haft bra flyt och slagit index i många år nu. Något jag egentligen inte sikar på utan jag förvaltar mitt kapital med mål att bevara värde och generera utdelningar genom ett försiktigt/defensivt förhållningssätt. Jag anser att jag tar lägre risk än index då jag bla har en del fixed income som saknar nämnvärd potential utan istället tickar in en stadig ränta/avkastning. Jag äger stadiga bolag, gubbaktier om du så vill och ihop med mina fixed income ger det en ganska låg volatilitet. Min portfölj stiger inte lika snabbt och mycket kanske som börsen kan göra på kort tid men den hänger heller inte med ned. Det här syns i grafen som är hyggligt stadig medan den gula grafen som är index har hoppat lite upp och ned.

Min sharpekvot är på drygt 4. Det där Sharpekvot är ett nyckeltal över hur god avkastning man presterat i förhållande till den risk man tagit. Min 4:a är en hög och bra sådan och förtäljer en mycket god avkastning sett till mitt låga risktagande.

Anyhow, Under 2018 var en av mina presterare Castellum och jag skrev för ett år sedan att fastighetssektorn hade mycket goda utsikter att fortsatt prestera under 2019. Så blev det också och Castellum presterade bortåt 40 procent totalavkastning för 2019. Jag gick in i året med Castellum som mitt största innehav och det växte sig rejält större. Faktiskt såpass att jag valde att avyttra lite under senare delen av året för att hålla risken i schack. En rimlig och sund åtgärd.

Jag stängde 2019 med Xact Högutdelande som största innehav då jag valt att öka i den bla efter att jag minskat i Castellum. Det är en suverän riskspridare med god potential. På sikt låter jag  den gärna väga mer i min portfölj då den tar bort risken för mina egna misstag samt bolagsrisk. Potentialen är god i fonden med stöd av studier/historik som visar överavkastning från utdelningsaktier.

Något som seglat upp med en större viktning under året är finanssektorn. Jag har runt 16 procent av portföljen i finans nu där SEB och Resurs Holding är de största innehaven. Storbanker har gått knackigt på börsen länge nu men jag ser potential i dem på lång sikt. Jag slog till på en rejäl stek i SEB runt 80 spänn i spåren av påstådd dålig kontroll över fulpengar i öst. De har hanterat den här grejen bra i media och mot aktiemarknaden. De verkar ha agerat vettigt kring påstådda fulpengar men det hela är inte ur världen ännu. Till det pris jag köpt för är dock en nedrans massa negativt inprisat. Skulle de åka på böter så är det en tråkig engångskostnad men sedan bara gött att ha det ur världen. Ingen big deal.

Resurs Holding var jag eld och lågor över när den stod i 50,7 kronor och basunerade ut att om jag hade stålars skulle jag slå till minsann. Köp blev det men jag väntade till dess att jag hade kapital vilket blev ett bra tag senare i samband med att Akelius preffen löstes in. Strax under 55 kronor pyntade jag vilket jag tycker är en fyndvärdering det med. Resurs presterar bra och växer men de hålls nere på börsen då marknaden är svalt inställd till sektorn. Marknaden ratar det mesta inom finans och Resurs är inget undantag. Sådant här är jag van vid och det går upp och ned över tiden. Jag har varit med om tider då marknaden var lika iskall till fastighetsaktier. Någon annan gång är det en helt annan sektor som ratas. De kommer åter och jag känner mig trygg i min tro på att bra bolag presterar och får en värdering de förtjänar över tid. Just nu är Resurs Holding lågt värderad och det kan hålla i länge men förr eller senare tror jag alltså att de och andra bra bolag i sektorn får en högre värdering.

Om det blir 2020 som banksektorn får ett uppsving på börsen är svårt att veta på förhand naturligtvis men jag är absolut positionerad för det. Jag tror på sektorn i det långa loppet och den senaste tidens svala intresse på börsen har bjudit mig på bra köpläge i bra bolag.

Apropå finansektorn och min viktning i portföljen så skrev jag ett inlägg om min portföljfördelning för bara några dagar sedan. Här är länk till inlägget.

Som vanligt är jag alltid fullt investerad. Jag har inga pengar som står och jäser i tron att kunna tajma in det mest fantastiska fyndläget du någonsin hört. Jag gör rimliga investeringar och förväntar mig en god avkastning på lång sikt. Ibland blir det en svag period men jag vet att det alltid repar sig. Som den gode Peter Lynch sade "Mer pengar har förlorats i försök att tajma nedgångar än vad som faktiskt förlorats i sagda nedgång". En knackig översättning av mig kanske men innebörden är att man får sämre avkastning av att försöka tajma marknaden jämfört med att vara fullinvesterad i sunda bolag och hålla dem igenom en nedgång.

Vad 2020 bjuder på återstår att se men en sak vet jag och det är att nu står den goa utdelningsvåren för dörren. Först får vi bokslutsrapporterna från bolagen där de meddelar utdelning och sedan börjar utdelningarna ticka in. Månadsskiftet januari/februari kommer de första bokslutsrapporterna och det tycker jag är spännande. Att få veta vad utdelningen blir. Jag hoppas på en höjning totalt sett för min portfölj men jag har något innehav där man aviserat att utdelningen kommer sänkas. Det är Sampo jag tänker på som flaggat för detta. Totalt sett tror jag ändå det blir högre för min portfölj.