Montrose Global Leverage 125 - Fonder med hävstång

 

I min IPS (ett pensionsspar) har jag diverse investmentbolag i huvudsak. Utdelningarna de spottar ur sig brukar jag investera i Avanza Zero men i år har jag anammat en ny grej. Årets första utdelningar har jag fördelat 50/50 mellan Avanza Zero och Avanza Auto 6.

Det nya för mig är alltså att jag anammat en fond med hävstång. Avanza Auto 6 är en fond i fond-lösning som ger cirka 114 procent exponering till aktiemarknaden. Många har dåliga vibbar av "fond i fond" och det med rätta då det historiskt varit en dyr lösning. Den här fonden ifrån Avanza är inte en sådan där dyr fond. Den kostar totalt 0,4 procent och där är de underliggande fondernas avgifter inräknade. Totalt 0,4 procent alltså.

En sak som normalt inte syns i avgiften för fonder med hävstång är kostnaden för hävstången eller belåningen som vissa kallar den. Den ligger oftast inbakad i ett värdepapper och syns inte på annat sätt än att det tar lite ifrån avkastningen. Apropå avkastningen så är det du ser i kursgrafen det du får. Det är efter avgifter och kostnader osv. Med ett litet undantag och det är om det är en börshandlad fond för då betalar man ett courtage när man köper och när man säljer. Det är engångsavgifter och gör varken från eller till i långa loppet.

Tanken med en fond som har hävstång är att i långa loppet går börsen upp. Hävstången ökar den där uppgången i långa loppet. På kort sikt kan börsen svänga snabbt och gå ned rejält. Hävstången verkar även åt det hållet och ger en än större nedgång på kort sikt.

Framöver har jag en hel del utdelningar på ingång i det här IPS-kontot och jag siktar på att även ta in Montrose Global Leverage 125. Som namnet antyder ger den 125 procent exponering mot aktiemarknaden.

Bilden överst visar avkastning för de två nämnda hävstångsfonderna och Avanza Global som jämförelse. Värt att nämna är att Avanza Auto 6 fick sin nuvarande inriktning med hävstång för cirka 1 år sedan. Innan dess hade den inte hävstång och presterade sämre. Man skall alltså inte titta på historik äldre än 1 år för Avanza Auto 6.

Jag fortsätter lägga en del i Avanza Zero jämte de här hävstångsfonderna som kan tänkas ge extra avkastning på mycket lång sikt.

Ung vuxen ut i arbetslivet eller vidare studier

 

Ränta på ränta! lägg det på minnet. Sommaren står för dörren och dags för ett nytt gäng att ta stunden och ut i vuxenlivet. Direkt in i arbetslivet eller vidare studier. Oavsett vilket innebär bägge spåren en helt ny ekonomi jämfört med tiden under gymnasiet med ett studiebidrag en bit över 1000-lappen.

Ja oavsett om man pluggar vidare eller om man går ut i arbete kommer man ha avsevärt mycket mer pengar och här finns en superfaktor man skall dra nytta av. Tidsfaktorn!

Tidsfaktorn är rena dynamiten för det där "ränta på ränta" som jag nämnde. Därför vill jag pitcha för alla unga att ge sig in i det här och vara med på ränta på ränta-grejen. Eftersom de har tiden på sin sida. 

Börsen har historiskt avkastat 7-10 procent per år i snitt. Om man investerar i en billig indexfond på mycket lång sikt så får man sin del av börsens avkastning. För varje år som går växer en investering lite snabbare tack vare att de pengarna man fått i avkastning är kvar och ger mer avkastning. År efter år blir det mer och mer. Det är en otroligt stark effekt som är svår att greppa men den är så pass potent att det är bättre börja med ett litet belopp i unga år än att på ålderns höst spara stora summor varje månad.

Om man vid 21 års ålder börjar spara 500 kronor per månad i en billig indexfond har man 40 år senare 1.240.000 kronor (jag har räknat på 7 procent årlig avkastning). Vad man skall göra med de pengarna på ålderns höst kan var och en fantisera om. Det är nog inga problem att komma på roliga saker. 

Den som tänker att äh det där med spara det kan jag göra när jag är äldre, ja den går på en rejäl nit. Då har man inte den där mäktiga tidsfaktorn på sin sida. Den som väntar till de är 51 år behöver spara 7200 kronor per månad för att nå upp till samma belopp när de är 61 år.

Man klarar sig med en enda fond. En billig svensk indexfond funkar bra. Det går även bra med en billig global indexfond. Sätt upp ett automatiskt månadsspar och låt det rulla på månad efter månad i alla år. Att skapa ett konto hos en nätmäklare som Avanza eller SAVR är gjort på 1 minut med bank-ID. Det är snabbt, smidigt och bara se till att fixa det. Ditt framtida jag kommer tacka dig.

Har du en ung vuxen i din närhet? Ta det här snacket med denne och pitcha den här grejen.

Läs mer: 2 billiga breda indexfonder.

SEB startar nytt återköpsprogram

SEB meddelade idag att de startar ett nytt återköpsprogram av den egna aktien om 2,5 miljarder kronor. Det påbörjas den 30 april och skall vara avslutat senast 14 juli 2025.

Så här har SEB arbetat med återköp av egna aktier i flera år nu och de gör det riktigt bra. Aktierna de återköper makulerar de årligen på ordinarie bolagsstämma. Det leder till färre utestående aktier som delar på framtida vinster osv. Kvarvarande aktier blir således mer värda och nyckeltal per aktie stärks.

Totalavkastningen för SEB-aktien har varit avsevärt bättre än tex Handelsbanken och Swedbank historiskt och de här återköpen är en del i det.

Årlig genomsnittlig totalavkastning senaste 10 åren:

SEB A 7,32 procent.

Swedbank A 5,44 procent

Handelsbanken A 3,73 procent.

Återköpsprogrammet de nu kickar igång är för ett kvartal och de brukar köra ett nytt sådant här program varje kvartal. Det är väntat att SEB gör återköp för 10 miljarder kronor under 2025 och att de fortsätter med rejäla återköp även 2026 och 2027.

Kanske hör du några griniga gubbar gnälla om återköp och att det inte är bra men det där är bara en skev bild av saken. Det är från gubbar som ägt aktier i dåliga bolag som gjort usla återköpsprogram av engångskaraktär. Det finns gott om exempel på bra bolag som arbetar med regelbundna återköp och har gjort det riktigt bra. SEB är ett bra exempel på det och likaså är Apple det.

Anyhow, jag äger SEB och jag är mycket imponerad av hur bolaget drivs. De är effektiva och de skapar god avkastning till oss ägare. De satsar mer pengar där det ger bäst avkastning, ja de investerar för tillväxt. Samtidigt som de pyntar god utdelning och gör återköp.

Därför skall du ha obligationer/räntefonder

Många smarta investerare och akademiker har genom åren proklamerat att man skall ha en del obligationer i portföljen. Längs vägen tror jag många av oss glömt det budskapet och anledningen varför de vise sade så.

Det är inte för att obligationer avkastat rackarns bra. Anledningen till att de rekommenderar en andel obligationer är för att "smooth the ride" som författaren JL Collins uttryckte det. Ja det är för att dämpa rörelserna i din totala portfölj. Medan börsen kan röra sig kraftigt under perioder så är rörelserna i obligationer mer dämpad. När börsen gör kaos så är obligationer din vän som lugnar ned dig.

Totalavkastning över tid är lägre i obligationer. Det är vida känt. 

Man har dem ändå för att dämpa rörelserna i portföljen och för att dämpa känslorna i dig som investerare. En vanlig anledning till att investerare får svag avkastning är just känslor och psykologi. Vi blir rädda när det stormar på börsen och säljer. 

En portfölj som innehåller en andel obligationer kanske gör att du sover bättre om natten. Du känner dig lugnare i börskaoset.

Hur stor andel skall det utgöra då? Ja de studier och påståenden som finns från framstående akademiker och investerare pekar på en relativt hög andel. En vida studerad och rekommenderad andel är 60/40. Att ha 60 procent på börsen och 40 procent i obligationer. Här får man ju känna efter själv hur mycket man behöver för att främja nattsömn och lugna sinnet.

Ju mer obligationer desto lugnare utveckling för portföljen men det tar ju också ned avkastningspotentialen. Medan börsen historiskt avkastat 8-10 procent per år så ligger avkastningen från obligationer flera procentenheter lägre än så. Det är lägre avkastning i obligationer men de rör sig inte lika kraftigt. Den lägre avkastningen är priset man betalar för att få den lägre volatiliteten och nattsömnen.

Just nu har det stormat på börsen och kanske är det lättare att relatera till det här ämnet just nu. Kanske har man känt sig orolig. Kanske har det varit jobbigt när portföljen backat mycket. Ja då är det här med obligationer något att fundera kring. Om man skall investera i obligationer är upp till var och en. 

Jag äger lite olika fonder med inriktning obligationer och en jag nyligen startat ett månadsspar i är Storebrand FRN Företagsobligation A. Den innehåller företagsobligationer med rörlig ränta. Den har rimlig historik och den har en rimlig avgift. Hos SAVR kostar den totalt 0,26 procent. På fondbolagets sajt kan man ta del av månadsbrev ifrån fonden och där kan man läsa lite om dess innehåll samt vad det avkastar just nu. Enligt månadsbrevet per februari avkastar fondens obligationsportfölj 3,48 procent. Grafen överst i inlägget är den här fondens avkastning senaste året. 

Därför skall du spara på börsen - Samt hur du gör det superenkelt

 

Ovan är en graf ifrån JPMorgan som visar historisk årlig avkastning för globalt börsindex. Jag skall återkomma till den. 9,6 procent årlig avkastning har det varit historiskt för globala aktier.

Den svenska börsen är en av de bästa i världen historiskt. Nedan är ett kort citat från det svenska fondbolaget Xact/Handelsbanken:

"Aktier är den tillgångsklass som på lång sikt givit bäst avkastning. Exempelvis har avkastningen på svenska aktier sedan år 1900 varit i genomsnitt 9,9 procent per år, vilket efter inflation är 6,1 procent. Detta är dubbelt så mycket som statsobligationer givit under samma period. Den svenska aktiemarknadens utveckling gör den till den fjärde bästa i världen efter Australien, Sydafrika och USA. Men av det samlade kapitalet på världens alla börser utgör kapitalet på den svenska börsen endast 1 procent."

Historisk data visar att börsen är fantastisk. Det är den investering som givit allra bäst avkastning. Jämförelsevis är sparkontot horribelt uselt. Visst finns där risker med börsen men förstår man dem och förhåller sig till dem så behöver det inte vara så svårt.

Grafen överst ifrån JPMorgan visar inte enbart avkastning, den visar även något som kallas för volatilitet. Det är en term som berättar hur mycket investeringen rör sig upp och ned under ett år. Det man behöver veta egentligen är att börsen kan röra sig väldigt mycket på kort sikt som ett år. Det kan gå ned mycket men sett över längre perioder är trenden tydlig upp, 9,6 procent per år för globala aktier.

Genom att investera långsiktigt, minst 5 år minimerar man risken i börsens svängningar på kort sikt. Man behöver bara vara medveten om att det svänger mycket på kort sikt men att det repar sig och går upp i långa loppet. Man behöver vara medveten om det samt vara kylig att bara sitta ut de dåliga perioderna och behålla sina investeringar.

Nästa grej är då att den här historiska prestandan gäller för börsindex. Att sitta ut dåliga tider och det repar sig alltid gäller för börsindex. Investera i index och du är garanterad din del av börsens avkastning i långa loppet. 

Du kan inte resonera likadant när du investerat i enskilda aktier. De kan bli till skit och aldrig repa sig. Det kvittar hur länge folk sitter med sina SBB eller Ratos köpta till hög värdering, det kommer aldrig bli en lika bra investering som börsindex. En dålig investering förblir dålig oavsett om man har sittfläsk och väntar i evigheten.

Undvik att göra dåliga investeringar! Gör ett smart val och investera långsiktig på börsen via indexfonder. Då kan du lugnt resonera att sitta ut alla oroligheter och vara trygg i att tiden är din vän. 

En helt vanlig billig svensk indexfond klarar man sig utmärkt med. Den innehåller en rad stora svenska bolag som har verksamhet över hela världen. Vill man komplettera med en global indexfond så är det också rimligt. Kom ihåg bara att man bör ha en investeringshorisont om minst 5 år på börsen. Den långa tidsperioden jämnar ut eventuella oroligheter på börsen.

Mitt börsår 2024

 

Börsåret 2024 är till ända och för storbolagsindex OMXS30GI blev avkastningen 6,79 procent. 

Min portfölj klockade ut på en avkastning om 17,63 procent. Det är långt över börsindex i år men som jag brukar påpeka måste man se det över längre tid än enstaka år. Förra året låg jag efter index och pandemiåret 2020 var jag långt efter index. Över tid jämnar det ut sig. 

Jag investerar i något annat än index och därmed blir också utfallet annorlunda. I breda penseldrag investerar jag i stadiga bolag som pyntar utdelning. Det är bolag som Axfood, Handelsbanken och fonder med liknande inriktning. Den börshandlade fonden Xact Norden Högutdelande är ett stort innehav i portföljen. Den innehåller 45 nordiska stadiga bolag med god utdelning.

Det har varit ett bra år för min typ av aktier och apropå det så lade jag för några dagar sedan upp en färsk fördelning över mina innehav. Jag har alltid en uppdaterad lista med mina innehav här på bloggen men aktuell fördelning brukar jag lägga upp en gång per år. Länk till inlägget: https://petrusko.blogspot.com/2024/12/fordelning-portfoljen-241217.html

Min riskprofil är ganska försiktig och över tid har jag presterat en god avkastning till relativt låg risk. Det är inga kryddor, eller annat raketbränsle här minsann. Det är stadiga pjäser som tål tidens tand. Bolag med sunda finanser och goda vinster som tickar på i ur och skur. Jag använder mig även utav preferensaktier och D-aktier som en permanent del av portföljen. De påminner till karaktären om obligationer vilket är ett vanligt tillgångsslag i många olika strategier och rekommendationer. Utan att tänka på det har man nog ändå hört om saker som 60/40-portfölj, Allvädersportfölj eller 4-procentregeln. Alla tre jag nämnde där är upplägg som baseras på en del obligationer i portföljen.

Preferensaktier kallar jag ibland för "Fixed Income" vilket är ett tillgångsslag som utgörs av bla obligationer och preferensaktier. Just nu väger fixed income 13 procent i portföljen vilket är en låg andel relativt de senaste 10 åren. Jag justerar det där upp och ned över tid och tycker idag det ser attraktivt ut med potentiell utdelningstillväxt på börsen och vanliga aktier. Jag gick in i 2024 med en större vikt i preffar och D-aktier som gått starkt under året. De peakade kursmässigt under hösten och där minskade jag till nuvarande vikt om 13 procent. Avkastningsmässigt har jag fått kring 20 procent totalavkastning ifrån mina preffar i år.

En annan faktor som väger in i att jag har en lägre andel fixed income är att jag investerat en del i Covered Call-fonder. Det är inte samma sak men vissa egenskaper är lika. De har begränsad kurspotential och pyntar hög utdelning. Över tid är utdelningstillväxt viktig för mig varpå jag ser till totalen hur mycket jag investerat i värdepapper med begränsad potential att växa utdelningen.

Fixed Income och de här Covered Call-fonderna har en mer dämpad utveckling över tid. De är inte fria från risk men generellt sett presterar de inte lika dåligt när börsen surar och de presterar inte lika bra när börsen går starkt. En lite jämnare avkastning över tid. Det sänker volatiliteten i min portfölj och det ger en strid ström av utdelningar. Jag föredrar en försiktig och stadig utveckling över tid. Preferensaktier, Covered Call-fonder och sunda aktier med stadig verksamhet är olika komponenter som var för sig bidrar till att hålla nere volatilitet.

Jag använder mig av flera olika fonder i portföljen. Ur ett riskperspektiv uppskattar jag det då jag kan resonera att jag tar bort viss risk från min portfölj på det viset. Fonder ger bred exponering och saknar bolagsrisk helt eller till mycket stor del (en Danmark-fond tex ger bolagsrisk mot Novo Nordisk). En fond tar även bort mig själv som riskfaktor. Jag kan ha fel i min analys och det kan bli fel även när jag har rätt. Att ha en del av portföljen i fonder sänker risken och det är något jag strävar efter.

I första hand är det sunda bolag jag brinner för. Bolag som Axfood, Atlas Copco mfl men jag använder mig av flera andra värdepapper för att hålla nere risk och bevara värde. Fonder av olika slag och preferensaktier som sagt.

Generellt sett har svenska börsbolag presterat hyggligt operativt sett under 2024 och det väntas mynna ut i höjda utdelningar under nästa år. Det funkar ju så i Sverige att börsbolagen delar ut baserat på de vinster de genererade året innan. Det ser ut att bli ett bra utdelningsår 2025 generellt samt även för min portfölj. Mina bolag väntas höja utdelningen. Mitt stora innehav i fonden Xact Norden Högutdelande gör så klart stor skillnad på totalen för mig och där kan man vänta sig en utdelningshöjning mot året innan. Dels har fondens innehav höjt sina utdelningar men framförallt har andelskursen stigit mot förra utdelningstillfället. Den funkar ju så att de siktar på en stadig och stigande utdelning med utgångspunkt i fondens andelskurs.

Jag gillar min portfölj som den är sammansatt nu och för stunden är planen framåt att i första hand öka i mina fina bolag; Atlas Copco, Axfood, Handelsbanken, SEB och Volvo. 

Nedan är en länk till mitt inlägg jag skrev för året 2023. Via det kan man även klicka sig bakåt år för år. Länk: https://petrusko.blogspot.com/2023/12/mitt-borsar-2023.html

Sagax D 6,34 procent direktavkastning

Jag slog till på fler Sagax D idag till 31,55 kronor styck. Utdelningen är på 2 kronor per år fördelat om 0,5 kronor per kvartal. Nästa utdelningstillfälle är nu den 27 december och paydate är den 7 januari. På kursen 31,55 kronor är direktavkastningen 6,34 procent.

Inte jättehög direktavkastning för att vara en D-aktie men sett till riskbilden, ränteläge och relativvärdering mot andra D-aktier/preffar så är det en attraktiv deal för Sagax D här. Sagax har ett starkt kassaflöde ifrån sina högavkastande fastigheter. De har gjort mycket smarta finansieringsupplägg med långa löptider och fasta räntor på obligationer och de har gjort nyemission av vanliga stamaktier.

Det är en bra risk/reward i Sagax D på 31,55 kronor. Risken är lägre än många andra preffar och D-aktier och direktavkastningen är hyggligt god ändå. Jag gillar den här kombon av risk och avkastning. Jag föredrar lite lägre direktavkastning med lägre risk framför mer riskfyllda investeringar med högre direktavkastning.

Potential: Sett på lång sikt är totalavkastningen sämre i D-aktier och preferensaktier än vanliga börsindex. Det är en annan typ av investering och man bör ha en särskild anledning att välja den här typen av investering. Jag ser det som en bra komponent att sänka risken och volatiliteten i min portfölj samtidigt som jag också är beroende av utdelningar. Detta då jag lever på dem. D-aktier är inte riskfria men väljer man sådana med en rimlig riskbild ger de ett pålitligt och stadigt kassaflöde. Egentligen är jag inte värst förtjust i D-aktier men Sagax sådan gillar jag ändå. Jag föredrar preferensaktier framför D-aktier. Anledningen till det är att preferensaktier är i investerarens perspektiv bättre konstruerade, de har större/bättre rättigheter. Vad gäller just Sagax så är det bolaget så pass stadigt och sunt att jag kan leva med just den D-aktien.

Kort om belåning av börsportföljen

 

Jag brukar hålla mig ifrån att rekommendera eller tala gott om att belåna sin börsportfölj. Det här är inget stort avsteg ifrån den linjen där jag kort för fram ett resonemang kring saken.

Det är en risk förknippad med att ta lån och investera på börsen. Det här med risk är dock en central sak när det kommer till placeringar. Alla investeringar på börsen har risk.

Ett inte ovanligt resonemang är strävan efter mer avkastning genom att investera i värdepapper längre ut på riskskalan.

Här tycker jag att belåning kan komma in och vara ett alternativ. Istället för att investera i tveksamma bolag. Man kan öka sin avkastning och risk genom att investera i breda fonder/sunda bolag och göra extra mycket utav det via belåning.

Genom att köpa mer sunda bolag eller breda fonder via belåning har man möjlighet till större avkastning och man har tagit en extra risk via den där belåningen.

Mer risk är mer risk men det finns olika grader och jag väljer mycket hellre nivån av risk i belåning av en portfölj sunda bolag framför att jaga mer avkastning i skitbolag.

Om man väljer att nyttja belåning är det viktigt att hålla sig inom rimliga gränser. Belåning är en hävstång och den slår åt bägge hållen. Det betyder att när börsen går ned så tyngs du extra mycket av belåningen och om man har en osunt hög belåningsgrad kan man hamna i trubbel. Jag har valt att hålla mig till 7 procent belåningsgrad vilket jag anser är försiktigt. Bortåt 25 procent är inte orimligt men över det börjar det bli svettigt.

Jag avser fortsatt hålla mig ifrån att tala gott om belåning. 

SEB starkt år men inget ovanligt

Bankaktier är gubbiga och blir ofta avfärdade eller kategoriserade som "trötta". Visst är de gubbiga men inte nödvändigtvis så jädra trött. Jag tänker på SEB specifikt som har en mycket god historisk prestanda. I år ligger den kring 19-20 procent totalavkastning vilket är starkt. Det är dock inget ovanligt, SEB sticker ut bland bankerna men står sig bra mot annat också med sin historiska avkastning.

De senaste 5 åren har SEB genererat en årlig genomsnittlig totalavkastning om 15,76 procent (per 28/9 2024 enligt data hämtad hos Morningstar.

SEB gör sin grej bra. De utvecklar verksamheten och satsar på rätt grejer. De gör regelbundna återköp av egna aktien som stärker nyckeltalen för de kvarvarande aktierna över tid.

De där återköpen parerar till viss del lägre vinster de kommande åren. I absoluta tal väntas SEBs vinst bli lite lägre men fördelat på ett mindre antal aktier så blir vinst per aktie inte så usel ändå. För 2024 väntas en vinst per aktie en bit över 17 kronor. För 2025 väntas en vinst om cirka 17 kronor räknat på ett lägre antal utestående aktier (inräknat återköp alltså). För 2026 väntas vinsten vara oförändrad men utslaget på ett än lägre antal aktier väntas den bli 17,46 kronor per aktie.

Hur aktien skall utvecklas i närtid är svårt att spå men över tid tror jag att SEB kommer fortsätta generera en god avkastning. Bortåt 20 procent hittills i år är mycket starkt. Själv har jag haft tur och genererat än högre avkastning på mitt innehav i SEB genom ett lyckat sälj och återköp på lägre nivåer.

SEB sticker ut i banksektorn med sin goda totalavkastning. Jämförelsevis har Handelsbanken de senaste 5 åren genererat en årlig genomsnittlig totalavkastning om 8,41 procent.

Utdelningen var på totalt 11,5 kronor i våras fördelat på 8,5 kronor ordinarie och 3 kronor extrautdelning. Nästa vår är analytikers snittestimat en utdelning om totalt 12,5 kronor. På nuvarande aktiekurs om 155,7 kronor innebär en utdelning om 12,5 kronor en direktavkastning på 8 procent.

Ett resonemang om QYLE Global X Nasdaq 100 Covered Call ETF (QYLD)

 

Jag har skrivit ett knippe inlägg om den här ETFen och "varnat" för den. Jag har dock skrivit att man ändå kan ha användning av den om man verkligen förstår hur den funkar och framförallt att man har rimliga förväntningar. 

Global X Nasdaq 100 Covered Call ETF har ticker QYLD på den amerikanska börsen men sådana fonder har EU satt stopp för. Sedan några år finns en version av fonden noterad här i EU och den har ticker QYLE på tyska börsen. QYLE kan vi alltså investera i om vi önskar. De gör samma grejen och man kan kolla på den amerikanska fonden för att se längre historik.

QYLD i USA har över 10 års historik. Den innehåller aktierna som ingår i Nasdaq 100. Man behöver förstå några viktiga saker med den här fonden. En grej är att den inte utvecklas alls som Nasdaq 100 på uppsidan. Detta eftersom fonden säljer hela exponeringen via optioner. De ger alltså någon annan rätt till all uppsida mot en optionsintäkt på några procent. Den här optionsintäkten är det som möjliggör den höga utdelningen. När börsen går ned så är man dock med på nedgången eftersom optionsinnehavarna inte kommer nyttja optionerna då det går att köpa exponeringen billigare över börsen. Ingen uppsida men med på hela nedsidan alltså.

Man får exponering i en optionsstrategi som utvecklas inte alls likt Nasdaq 100.

Nästa grej då är att förstå totalavkastningen. Fonden har en direktavkastning om 12-14 procent och den är otroligt lockande för många investerare. Den är dock bedräglig om man inte sätter sig in i hur fonden funkar. Eftersom man alltid har sålt all uppsida via optioner så repar sig inte fonden när börsen går ned mycket. En liten dämpande effekt är att de får in optionsintäkter på 2-4 procent per månad och delar ut 1 procentenhet utav det medan resten återinvesteras. Det bromsar en del av nedsidan men det räcker inte för att kompensera de gånger när börsen backar betydligt mer än så. 

Kursen går ned över tid. På grund av den här strategin de valt med optionerna att alltid sälja all uppgång och att alltid göra det på hela portföljen så blir en effekt att andelskursen/NAV går ned över tid. Man behöver väga in den sjunkande andelskursen ihop med utdelningarna för att se fondens totalavkastning. Utdelningen på 12-14 procent ihop med den backande andelskursen har mynnat ut i en årlig genomsnittlig totalavkastning om cirka 7,6 procent.

7,6 procent är avkastningen i QYLD per år, totalt!

Är man med på detta, förstår man det kan man överväga en investering i fonden. Om den kan vara en komponent man har användning av. Den är inte en fond för exponering i Nasdaq 100. Den är inte en fond med 12-14 procent avkastning per år.

Okej, vi fattar grejen nu. 7,6 procents totalavkastning via pålitliga utdelningar varje månad. Det kan vi utvärdera i relation till något annat. Tex en investering i preferensaktier. Preffar har en direktavkastning i den häraden, 6-7,5 procent och de har en begränsad kurspotential. Är du en investerare i preferensaktier så kan alltså det här vara en komponent som tillför något. Kanske en komponent man har användning för i en preffportfölj jämte andra värdepapper som presterar något liknande totalavkastning.

QYLE som den heter på tyska börsen har gått bra kursmässigt just det här året men man skall inte extrapolera det framledes utan snarare titta på den historiska prestandan via den amerikanska noteringen. Den är mer rättvisande.

En bonus: När jag ändå bemödat mig att skriva så här mycket om fonden så kan jag nämna den här bonusinfon om dess historiska prestanda. Den har ju över 10 års historik i USA men det har skett en viktig förändring i fonden under andra halvan av den perioden. Tidigare pyntade de en mycket större del utdelning utav de optionsintäkter de genererar. För ett antal år sedan införde de en begränsning som innebär att cirka 1 procent per månad betalas ut men de får in mycket mer än så varje månad på optionsintäkterna. Det som inte delas ut återinvesteras inom fonden. Det här nämnde jag i texten högre upp i inlägget men det är en faktor som kanske kan göra att prestandan i fonden är en gnutta bättre under den kommande 10-årsperioden. Det är en dålig faktor det där att vara med på all nedsida men ingen uppsida. Under första perioden av fondens historik så återinvesterade de inte som de gör nu och det gröpte ur NAVet snabbare. Att de nu återinvesterar en del varje månad är mycket bättre. Det är fortfarande så att andelskursen kommer gå ned över tid men kanske inte lika mycket som den gjorde förr innan den här uppdateringen.

Jag äger inte QYLE men jag ser att den kan vara en användbar komponent. Jag äger några andra fonder med "Covered Call"-strategi som gör sin grej mycket bättre och sannolikt kommer ha en stigande kurs över tid. Det är JGPI JPMorgan Global Equity Premium Income ETF och WINC iShares World High Equity Income ETF. Det är två fonder som jag tror är avsevärt bättre än QYLE på sikt men den där QYLE kanske är bättre än tex Volati preferens på sikt.

Just i år är Telia bra

 

Alla andra år har Telia varit kass. Få har väl undgått Telias usla prestanda på börsen. De noterades mitt i IT-yran vid millennieskiftet till en hög värdering om 85 kronor. Sedan dess har aktiekursen stadigt gått ned och det har väl speglat bolagets prestanda ganska väl. Det har inte varit tal om någon operativ excellens, snarare det motsatta. Under perioden har det varit mutskandaler och legalt tjafs. Utdelningen har i många år blivit stadigt lägre. Nuvarande utdelning om 2 kronor per aktie har de med nöd och näppe täckning för. Kassaflödet täcker egentligen inte utdelningen men det kommer nog upp på nivåer nästa år att de får ihop det. Att de kan behålla utdelningen kommer sig av en god finansiell ställning, att de avyttrat tillgångar och att kassaflödet åtminstone är mycket pålitligt.

Just i år är Telia dock bra! I skrivande stund är aktien upp över 21 procent hittills i år. Ovanpå det har de betalat tre utdelningar och ytterligare en betalas i november (X-dag 30 oktober).

Hold your horses; Det här är ingen hyllning till Telia. Det är sannolikt fortfarande inte ett fantastiskt bolag. Jag äger förvisso en liten slurk direkt i Telia och bolaget ingår i några utav fonderna jag investerar i. Jag ser bolaget som en komponent som tillför något annat i portföljen. Många år har det varit mest ett bottennap men i år blev det bra, hittills i vart fall. Kanske jinxar jag Telia nu.

Jag behåller Telia i portföljen och ser det som en riskspridare likt både AP7 och Norska oljefonden har en liten slurk Telia. I en portfölj med mycket bred diversifiering kanske Telia är en komponent som man har användning för. Historiskt har det varit en fördel att inte ha Telia i portföljen och jag tror inte det kommer vara en av de främsta vinnarna i framtiden heller. Det är en annan komponent än "vinnare" helt enkelt och kanske blir det lättare att greppa varför vissa använder sig utav den om man låter 60/40-konceptet hjälpa till att förklara. En 60/40-portfölj är en traditionell strategi som går ut på att ha 60 procent aktier och 40 procent obligationer. Alla vet att obligationerna kommer ge en sämre totalavkastning på mycket lång sikt men det är ändå en rimlig och uppskattad strategi. Obligationerna utvecklas och beter sig annorlunda mot aktier och de har över tid verkat dämpande vid börsnedgångar. Nu säger jag inte att Telia är att likna vid obligationer, absolut inte. Vad jag säger är att man kan ha användning för obligationer trots att de över tid inte ger den bästa avkastningen. Kan man greppa den tanken kan man applicera det på många olika sorters investeringar. Att man kan ha användning av dem i portföljen trots att de inte är bäst.

Kanske är Telia åter ett bottennapp 2025 men just i år är de starka.

Nu äger jag Atlas Copco igen

Jag har gjort fina pengar på Atlas Copco genom åren. Det är ett fantastiskt bolag och det tror jag att de kommer fortsätta vara på riktigt lång sikt. Historiskt har jag bytt lite fram och åter mellan Atlas Copco och Investor och vid något tillfälle var värderingen klart attraktiv varpå jag satsade ordentligt på bolaget parallellt med Investor. Nu har jag inte ägt det på snart ett år men idag så slog jag till på ett knippe aktier igen. En kul grej är att Atlas Copco är en viktig om inte den viktigaste faktorn till Investors fantastiska avkastning på lång sikt.

Till en betydligt högre kurs har jag nu köpt in mig i Atlas Copco igen. Aktien har gått stadigt upp över tid så det är naturligt att den står högre idag än för något år sedan. Visst, det går inte spikrakt upp och den kan komma bli mycket billigare än så här. Jag tycker dock det är rimligt nu och det tycker jag är en bra deal för ett fantastiskt bolag. Atlas Copco kommer aldrig bli riktigt billigt utan de har alltid en relativt hög värdering för de förtjänar det.

Strax under 160 kronor betalade jag idag för Atlas Copco B. På föregående års vinst om 5,75 kronor per aktie är det kring p/e 28. I år kan vinsten tänkas hamna på en bit över 6 kronor per aktie och räknat på 6,2 kronor per aktie ger det p/e 26 ungefär. Nästa år väntas vinsten stiga än mer. Atlas Copco har en hög avkastning på eget kapital vilket är ett nyckeltal jag gillar och använder mig av när jag letar långsiktiga vinnare. De senaste 5 åren har Atlas haft cirka 32 procent avkastning på eget kapital i snitt.

Jag gillar Atlas Copco och äger det gärna på mycket lång sikt. Historiskt har jag hoppat lite in och ur men det är i vart fall inte planen med det här köpet. Sen får vi se hur det blir så klart, saker ändrar sig men något som jag inte tror ändrar på sig är att Atlas Copco är ett fantastiskt bolag. Förhoppningsvis är jag förnuftig och avstår från hippetihoppande framöver.

Utdelningen är inte mycket att orda om storleksmässigt. Det är låg direktavkastning men de är en bra utdelningshöjare i vart fall. Utdelningen är på 2,8 kronor per aktie och betalas i två lika stora delar om 1,4 kronor vardera. En del går på våren och en på hösten. Höstens utdelning har vi framför oss och den har X-dag 18 oktober och paydate 24 oktober.

AP7 genier - Eller?

 

AP7 Såfa eller "Soffan" för all del har presterat starkt över tid. De måste väl ändå vara rena genier? Mja inte nödvändigtvis. AP7 aktiefond är en aktivt förvaltad global fond. De gör ett mycket brett urval och både landsfördelning och innehav påminner om globalindex. Det är 62 procent USA och de största innehaven är Microsoft, Apple och Nvidia.

Som vilken global indexfond som helst. Vad är då grejen bakom framgången?

Jag vill hävda att en stor bidragare är den låga avgiften. Fonden som bara går att investera i via pensionssystemet har en årlig fondavgift om endast 0,07 procent. Att jämföra med många andra aktiva fonder som kostar runt 1,5 procent när man investerar i dem privat. Jämförelsen i grafen ovan är ifrån pensionssystemet och där är de dyra fonderna rabatterade men inte ned till samma nivå som AP7. Det är kraftiga rabatter men man hamnar ändå på betydligt högre avgift än AP7s 0,07 procent.

Rent generellt är den breda diversifieringen en vinnare på lång sikt. Vissa bolag kan gå uselt under perioder eller haverera fullständigt. I en mycket bred portfölj som en indexfond eller AP7 så väger de andra investeringarna upp om något havererar.

Bred diversifiering och låg avgift är en vinnare i långa loppet. AP7 kan vi inte investera i privat men det finns gott om billiga indexfonder som kostar kring 0,2 procent. Om man investerar direkt i aktier blir grejen att själv skapa den breda diversifieringen. Äga många olika bolag i olika branscher, världsdelar osv.

Inspiration till detta inlägg fick jag ifrån en rubrik på Dagens Industri. De lyfte fram den norska oljefonden och att de har en väldiversifierad portfölj. Jag prenumererar ej på tidningen så mer än så läste jag inte men likväl fick det mig att tänka på AP7 och inspiration att lyfta fram dess prestanda.

Så klart tycker nog de som arbetar på AP7 att de är ganska bad ass skickliga. De är nog inga sopor men de har ett vinnande koncept med den låga avgiften och breda diversifieringen. De får liksom en fribiljett till bättre avkastning via sin låga avgift jämfört med dyrare fonder. AP7 använder sig även av viss belåning vilket ger en hävstång och starkare prestanda på lång sikt. Jag vill dock vara försiktig med att hetsa att låna för ökad avkastning. Det får var och en överväga på eget bevåg.

Jag har ökat i NP3 preff

Igår och idag har NP3 preferens handlats till 28 kronor och givet ränteläge osv tycker jag att det är en attraktiv nivå. Det är inte samma fyndnivå som i höstas men ändå nice. Utdelningen är på 2 kronor i årstakt och direktavkastningen är således 7,14 procent.

NP3 har en sund verksamhet och nu är vi igenom en period där fastighetsbolag hade utmaningar att finansiera sig. Obligationer som löpte ut men en obligationsmarknad som var iskall och därmed på tok för höga räntor varpå man sade att obligationsmarknaden var stängd. Det var helt enkelt så dåliga villkor att det inte sågs som ett alternativ. Vissa bolag har det fortfarande frostigt på finansieringsfronten men för NP3 och flera andra bolag hör det till historien nu.

7,14 procent är inte värst långt ifrån börsens historiska snitt om 8 till 10 procent avkastning per år. Antaget att priset är helt flat på NP3-preferens över tid och man återinvesterar utdelningen regelbundet så skulle den generera en totalavkastning strax under börsens historiska snitt. Nu är inte preffar något man normalt sett tänker i termer om att de skall avkasta som börsen. Preferensaktier är en annan typ av investering och ofta resonerar investerare annorlunda när de investerar i sådana aktier. Hedgefonddirektören Patrik Brummer har en legendarisk preffportfölj som för några år sedan var värd 500 miljoner kronor. Nu har det varit en del uppköp/inlösen osv sedan dess men en god del har han kvar. Tex har han 8,3 miljoner stycken Sagax D och 2,1 miljoner stycken NP3 preferens. Hur Brummer resonerar kring sin preff-portfölj kan man bara spekulera kring men oavsett har det nog blivit ganska hyggligt. Kanske han spenderar alla slantarna eller kanske han investerar dem för ränta på ränta-effekt.

Jag har historiskt använt mig av preffar även när jag inte levde på utdelningar. De genererar en begränsad men stadig avkastning. När jag återinvesterade utdelningarna gav de god ränta på ränta-effekt och en hygglig totalavkastning. Nu spenderar jag lejonparten av utdelningen men återinvesterar en del för att generera utdelningstillväxt över tid.

Det är en speciell typ av aktie en preferensaktie och helt vanligt folk som bara vill generera en god långsiktig avkastning på börsen kan nog med fördel skippa sådana aktier helt och hållet. Nu för tiden identifierar jag mig som en "income investor" och för en sådan är preferensaktier en relevant komponent. De genererar hög inkomst här och nu.

NP3-preferens är en favorit för mig och den är nu mitt största innehav bland den här typen av aktier. Störst ihop med Sagax D som jag har ungefär lika stor vikt i. Det är inte säkra investeringar men det är tillräckligt pålitliga utdelningar i de här aktierna för att jag skall våga investera en rejäl slant i dem. Ingen investering på börsen är säker och det är anledningen till varför man får högre avkastning. Risken man tar att faktiskt förlora pengar.

Svenska börsen är fantastisk

 

Det är lätt att förblindas av de senaste årens heta amerikanska börs och effekten av den svaga svenska kronan. Under ett antal år har en investering i globalfonder givit en makalöst bra avkastning. Det är dock för kort tidsperiod för att dra några växlar kring det. Över tid går valutan upp och ned och världens olika börser presterar olika.

På lång sikt har den amerikanska börsen varit en av de allra bästa i världen justerat för inflation. Den allra bästa är dock den svenska börsen. Källa på det är data ifrån boken Just Keep Buying av Nick Maggiulli. Att den svenska börsen presterat bland de bästa i världen de senaste 100 åren är varken en nyhet eller hemlighet. Det står skrivet lite här och var i böcker och på webben.

Bilden överst visar fonden SEB Sverige Indexnära sedan starten i slutet av 2008 jämfört med några olika globalfonder som har minst lika lång historik. Det är en tillräckligt lång period för att innehålla lite olika förutsättningar och stark/svag SEK osv.

Att svenska börsen varit bäst i världen de senaste 100 åren behöver inte betyda att den kommer vara det de kommande 100. Det kan vara en god fingervisning ändå. Företagsklimatet är hyggligt här. Trots rubriker i media om bomber och skjutningar är det ändå hygglig lag och ordning här. Det politiska klimatet är okej. Där är ett knippe faktorer som gör att det är hyggliga förutsättningar för svenska bolag även i framtiden.

Jag tror på Sverige och den svenska börsen. Mina investeringar gör jag i första hand hemma i Sverige och en komponent jag använder är den där fonden SEB Sverige Indexnära. Den finns i olika andelsklasser varav jag investerar i den som pyntar utdelning. Den heter då SEB Sverige Indexnära B utd. Det är en smaksak vilken man väljer. Vill man slippa hantera utdelningen själv kan man välja andelsklass A som inte pyntar någon. Totalavkastningen blir den samma oavsett vilken andelsklass man väljer.

Visst har jag även investeringar i USA och globalt men jag är inte så nojig kring de senaste årens starka prestanda och min stora exponering här i Sverige. På börsen är 5 år ingenting. Man behöver se saken med ett perspektiv om 10-20 år. Att ha en del av portföljen i USA eller globalfonder är en bra riskspridning. I ett perspektiv av just risk är globalfonder ett mycket bra val. De innehåller många fler bolag än en bred svensk indexfond. På lång sikt har globalindex presterat sämre än svenska börsen och USA-index men man kan argumentera att det är lägre risk tack vare den bredare exponeringen.

Preffar och D-aktier när räntan går ned

 

Sedan över 15 år tillbaka använder jag mig av preferens och D-aktier som en del av portföljen. Med sin fasta utdelning är de dock något helt annat än vanliga aktier. Utdelningen blir aldrig högre på dem och de tar inte del av bolagets goda utveckling. Kursmässigt är de således begränsade till vad investerare är beredda att betala för den utdelning aktien pyntar. Det i sin tur avgörs av risken i bolaget samt det allmänna ränteläget.

Preferensaktier räknas in i tillgångsslaget fixed income ihop med bla obligationer. Av den anledningen kallar jag det ibland fixed income när jag skriver.

Anyhow; över tid har jag justerat dess andel i portföljen upp och ned. Ända upp till över 40 procent av portföljen har jag haft i det här tillgångsslaget och då specifikt svenska preffar i huvudsak. För några år sedan justerade jag ned det till den lägsta nivån jag kan minnas om 10 procent. I dag väger svenska preffar och D-aktier 14 procent i portföljen och totalt har jag 17 procent fixed income. De där sista procenten som tog det upp till 17 är obligationer jag äger via en amerikansk CEF som inte längre går att investera i på grund av EU-regler.

Överst i inlägget har vi en graf över Sagax D sedan 2017 fram till nu. Mina köp och säljpluppar är egentligen inte grejen men jag lät dem vara kvar så kan man se hur jag köpt och sålt över åren. Till saken: Till vänster i grafen från 2017 fram till 2020 har vi en period av sjunkande ränteläge. Kursen stiger i Sagax D under den tiden. Sedan kom pandemin och kraschade den här grafen i början av 2020. Går man vidare till 2022 och tittar därifrån och fram till nu så har vi en period med stigande räntor. Aktiekursen i Sagax D går ned under den perioden. Här går jag vidare till bilden nedan:

I den här bilden har jag zoomat in på perioden till höger i grafen överst. Det är kursgrafen i Sagax D det senaste året. En period med stigande räntor men som man kan se händer där något i oktober/november. Där börjar det bli allt tydligare för marknaden att räntesänkningar kommer. Marknaden börjar prisa in sjunkande räntor.

Det här inlägget tänker jag mig kan visa på ett enkelt sätt hur preffar och D-aktier utvecklas i olika räntelägen. Samt hur marknaden i förväg prisar in räntans förmodade utveckling.

Nu står vi inför en period av sjunkande räntor och det är ingen dålig miljö för preferens och D-aktier. Jag har under en period viktat upp tillgångsslaget i portföljen. Förvisso sålde jag lite i Sagax D för ett tag sedan men det handlade om att inte låta det innehavet bli för stort i portföljen. Sagax D är mitt största innehav bland preffar och D-aktier. Jag ökade rejält i Sagax D i höstas och när kursen nu stigit bra sedan dess valde jag att trimma ned innehavet för att hålla det kring 5 procent av min totala portfölj.

Köpt fler Xact Norden Högutdelande

 

Idag köpte jag lite fler Xact Norden Högutdelande. Det är redan ett mycket stort innehav i portföljen med en vikt om cirka 40 procent. Fonden innehåller 45 stycken nordiska bolag med bra utdelning och ger en god riskspridning. Ur det perspektivet kan man ha hela klabbet i den här fonden om man så vill det. Att det blev just 40 procent som jag har nu blev lite av en tillfällighet då jag rensade upp lite i portföljen för en tid sedan och dunkade in cashen i den här fonden tillsvidare. Det var ju inte så att innehavet var litet innan men det tog det ifrån 30-något till 40 procent. Tanken var att eventuellt ta ifrån det innehavet på sikt för att göra investeringar i annat. Så kanske det kan bli om där är något jag vill agera på men jag fortsätter investera i fonden som vanligt. Jag är helt bekväm med att ha 40 procent eller än mer i fonden.

Jag tycker den här fonden är ett utmärkt sätt att i ett enda slag investera i ett knippe fina nordiska utdelningsaktier. Direktavkastningen är just nu cirka 5 procent och totalavkastningen har varit rimlig historiskt. Bilden överst i inlägget visar en 3-års totalavkastning om 19,48 procent för Xact Norden Högutdelande. Nedan är en graf för Stockholmsbörsen samma period (diff på någon enstaka dag).

Stockholmsbörsen har avkastat 20,06 procent under samma period. Nu är ju den här Xact Norden Högutdelande något annat än Stockholmsbörsen men det är vår hemmabörs och ändå det vi förhåller oss till allt som oftast. Xact Norden Högutdelande är en investering i något annat än Stockholmsbörsen och den kommer därför utvecklas på ett annat sätt än Stockholmsbörsen. Ibland går det sämre och ibland bättre. När man investerar i en sådan här fond behöver man ha förtroende för dess inriktning och man behöver vara långsiktig. 

 Det kommer perioder när den går sämre än annat. Som den gjorde pandemiåret, då blev fondens totalavkastning avsevärt sämre än Stockholmsbörsen. Det kommer även perioder då fonden går bättre än Stockholmsbörsen och man behöver ta dessa svängningar över tid. Ha förtroende för fonden och inte se till börsens nycker på kort sikt.

Jag investerar gärna mer i nordiska utdelningsaktier via den här fonden. Den är en bra bas i min portfölj med fokus på utdelningsintäkter. Det är pålitliga bolag som tickar på över tid och spottar ur sig utdelningar som fonden skickar vidare till mig. Läs mitt inlägg i länken nedan med mer info om fonden. Utdelningshistorik sedan starten bla.

https://petrusko.blogspot.com/2024/02/xact-norden-hogutdelande-uppdaterad-2024.html

Bankfesten snart över - Eller?

 

Det senaste året har ränteläget normaliserats och det betyder bättre förutsättningar för bankerna. Sedan vi lämnade minusräntor har vinsterna stigit rejält för bankerna vilket mynnat ut i stora utdelningar den här våren. Igår avskiljdes utdelningen ifrån SEB och idag handlas Handelsbanken exklusive rätt till utdelning. Om några dagar (27 mars) avskiljs utdelningen även ifrån Swedbank och bankfesten är över för denna gången.

Ja om vi nu syftar till vårens utdelningar som bankfesten. Det normaliserade ränteläget är dock här för att stanna en tid och bankerna kommer göra hyggliga vinster även de kommande åren. Baserat på vinsterna de gjorde 2023 är värderingen inte hög nu och med antagandet att vinsterna blir hyggliga även de närmsta åren så är värderingen heller inte hög.

Utdelningarna väntas bli goda även de kommande åren och med det sagt är det inte tack och adjö bankfesten är över. Det är bara utdelningarna som är tagna för den här gången och bankerna är nog rimliga att hålla på sikt. Nästa vår kommer det en ny fest i form av utdelning och året efter det osv.

För SEB är analytikers snittestimat en total utdelning om 12 kronor per aktie nästa vår. Just nu handlas SEB A i 146,5 kronor vilket ger en direktavkastning om 8,2 procent.

För Swedbank är analytikers snittestimat en utdelning om 15,48 kronor per aktie nästa vår. Just nu handlas Swedbank till 227,50 kronor men den här vårens utdelning är inte tagen ännu och justerat för den är direktavkastningen 7,3 procent.

I skrivande stund har jag inte snittestimat för Handelsbanken nästa år men det är förväntningar om god utdelning där också.

Våren 2026 väntas utdelningarna bli goda även då. Ju längre bort tidsmässigt desto större osäkerhet förstås men det där med minusräntor är något alldeles ovanligt och vi bör inte förvänta oss det i retur i närtid.

Jag äger alla tre de här bankerna även om jag tycker SEB är den allra bästa. Jag har investerat i dem som ett case i sektorn, för bred exponering i svensk bank. Jag gjorde den här satsningen för ett par år sedan när jag tyckte mig se att högre ränteläge var på gång och inflationen inte alls var övergående. Då sålde jag stort i preferensaktier till hög kurs och köpte istället banker till låg kurs. Sedan dess har räntebanan förändrats till att nu se ut att vara nedåtgående men inte till minusnivåer. Jag har haft flyt även i den här rörelsen och köpte på mig mer preferensaktier igen med start i höstas. Bankaktierna har jag behållit och siktar på att göra det så vida inte värderingen blir tokigt hög. Men hey; det är ju storbank vi snackar här och de brukar ha en relativt låg värdering.

Fest och fest men bank är nog rimligt att ha exponering i. Det är en stadig business och bankerna torde spotta ur sig goda utdelningar de kommande åren. 

Apropå bank och utdelningar så gör SEB även överföring av kapital till oss ägare via aktieåterköp. Det ger ett visst stöd till aktiekursen och det leder till färre aktier som delar på framtida vinster och utdelningar. Jag skrev nyligen ett inlägg om SEB och återköpen, länk till det här: https://petrusko.blogspot.com/2024/03/seb-utmarkt-strategi-med-aterkop.html

Aktier och börsen för det långa loppet

 

Har du något hett aktietips? Min grannes kompis kusin investerade i ett bolag vettu och han gjorde stora pengar supersnabbt. 

Ja det där tugget är tyvärr inte ovanligt men det är precis stendumt. Den där personen man hör talas om som gjort en bra affär har nästan garanterat gjort massvis genomusla affärer innan den där bra affären men framförallt sölar han bort vinsterna när han fortsätter investera i nya heta aktier som går åt skogen. 

Aktier och börsen är inte en plats för snabb rikedom. Börsen är dock ett ställe där man snabbt kan söla bort pengar genom att investera i hopp om snabb rikedom. 

På lång sikt har börsen avkastat kring 8-10 procent per år i snitt. Överst är en bild för globalindex där man dels kan se kursgrafen stadigt stigande sett i ett långt perspektiv. Där är även siffror som säger att globalindex avkastat 8,29 procent per år sedan 1987 samt 9,72 procent i årlig avkastning de senaste 10 åren. Det låter kanske inte mycket med 10 procent men det är på ett enda år och om man ser det på längre sikt och väger in ränta på ränta så blir det till något stort.

Att prestera bättre än index kräver gedigen kunskap och det är ändå få förunnat att faktiskt lyckas. Att läsa alla rapporter från ett bolag är inte gedigen kunskap. Inte ens utbildning på de finaste skolorna och lång erfarenhet av bolagsanalys är en garanti för att slå index över tid. Över tid är det få som lyckas och de som gjort det uthålligt är gubbar man hört talas om som Warren Buffett. Det finns gott om investerare och analytiker som presterat starkt på 5 år men det kan en idiot också göra. På 10-15 års sikt sållas idioten och ren tur bort. Kvar är den som faktiskt har skicklighet. Idioten har inga pengar kvar.

Det här med idioten kommer från ett uttryck att en idiot och hans pengar går förr eller senare skilda vägar.

Att göra långsiktiga investeringar med en rimlig målsättning om en avkastning i linje med börsens historiska snitt är en sund attityd till börsen. Enklast är att investera i billiga indexfonder och bara hänga med på börsens fantastiska resa i långa loppet. Den som är genuint duktig på bolagsanalys osv väljer själv sina aktier men har ändå en rimlig inställning om avkastning ungefär som index i långa loppet.

Helt vanligt folk är sällan duktiga på bolagsanalys varpå indexfonder är det smarta valet för de allra flesta.

Ju förr man inser det här desto bättre. Att på börsen skapar man en förmögenhet på lång sikt. Att på börsen sölar man bort sina pengar i jakten på snabb rikedom.

Corem säljer två för 101 miljoner kronor

Fastighetsbolaget Corem gick in i nuvarande räntehöjningcykel med en belåning och finansiell sits som inte var peggad för högre räntor. Inget unikt för dem, så blev det för de flesta bolagen i sektorn. Finansiella kostnader sköt i höjden i spåren av snabbt stigande ränta. Olika finansieringskällor löper ut och behöver refinansieras löpande. Obligationer är något som skapat huvudbry för fastighetsbolagen de senaste åren. Vanligtvis ger fastighetsbolagen ut nya obligationer för att lösa in de gamla när de löper ut. Man rullar liksom bara vidare den finansieringen men det har inte funkat under den här perioden. Räntan på nya obligationer har varit skyhög då den marknaden satts ur spel. 

Kortfattat är det där Corem kommer ifrån och de har kommit långt nu. Det senaste halvåret lite drygt så har Corem avyttrat fastigheter för flera miljarder kronor och i närtid har obligationsmarknaden kommit igång igen och Corem har emitterat nya obligationer för en miljard kronor.

Idag meddelade Corem en försäljning av två fastigheter i Göteborg och Malmö till ett värde om 101 miljoner kronor.

Nästa vecka den 21 februari släpper Corem sin bokslutsrapport för 2023 och med den kommer förslag till utdelning. Med en optimistisk syn kan man resonera att obligationsmarknaden är igång igen och refinansieringsrisken är inte alls det stora problemet det tidigare var. Att Corem är i en bättre sits nu och att man kan ta en del av kassaflödet från fastigheterna och dela ut även till vanliga stamaktier samt D-aktier.

Själv har jag investerat en liten slant i Corem preferensaktie när utsikterna för bolaget och räntebanan såg ljusare ut. Preferensaktien har lite lägre risk än D-aktien på det viset att de kan pynta utdelning på den även om de slopar den helt på D-aktien och övriga aktier. Skulle utdelningen på preffen bli inställd så räknas den upp med ränta och den har prioritet framför utdelning på alla andra aktieslag i bolaget.

Prissättningen i både D-aktien och preffen speglar sannolikt fortfarande viss oro kring utdelningen. Blir utdelningsförslaget full utdelning så finns det en uppsida i aktierna. Blir det inte full utdelning så är nedsidan stor. Jag gillar som sagt preferensaktien bäst av ovan nämnda anledning. Funderar man på att investera i den här så bör man noga överväga om det är värt risken att gå in nu före rapporten. Nedsidan är som sagt stor medan uppsidan inte är enorm. Min syn på saken är att det är bättre att avvakta och hellre köpa till ett lite högre pris om så blir fallet än att utsätta sig för risken för en stor nedgång om utdelningen slopas eller dyl. Mina preffar som jag köpt klippte jag in för ett tag sedan på betydligt lägre kurs där jag fann det värt att spekulera i saken. Jag har inte för avsikt att sälja dem innan rapporten utan jag behåller dem. I skrivande stund kostar Corem preffen 205,5 kronor.