Simplicity High Yield B - Obligationsfond med ca 6% cash utdelning

 

Nu finns den upplagd hos SAVR, obligationsfonden jag nämnt ett antal gånger senaste tiden. Simplicity High Yield B. Det är en obligationsfond med inriktning mot High Yield-obligationer. Obligationer ifrån bolag som inte har det starkaste kreditbetyget eller kanske inte har skaffat något kreditbetyg. Det är helt vanliga bolag vars aktier många investerar i på börsen. Risken är betydligt lägre i obligationer jämfört med aktier och de här High Yield-obligationerna tycker jag har en intressant risk/reward. De ger en hyggligt hög ränta samtidigt som risken inte är värst hög. 

Apropå risk; Det är sällan det inträffar en kredithändelse och om det händer så är inte alla pengar borta. Obligationsägare är prioriterade och ibland har de pant. Om något händer så blir det i generella termer pengar över till obligationsinnehavarna. I USA är recovery raten på sådana här obligationer strax under 50 procent. Det innebär att obligationsägarna i slutändan fått tillbaka ungefär hälften av sitt kapital när det gått åt skogen i en obligation.

När man sedan sprider ut den risken över en hel portfölj med obligationer så är det ingen big deal om det skulle hända något. Den här fonden har över 100 olika obligationer. Självklart är det inte riskfritt men om ni har koll på den där "riskskalan" som er mäklare tillhandahåller jämte fonder så kanske det säger något att den här fonden har risknivå 2.  En vanlig svensk aktieindexfond har risknivå 4 (SEB Sverige Indexnära).

Den här fonden delar ut de ränteintäkter den tar emot. I april varje år pyntar den utdelning till de som äger andelsklass B utav fonden. Man kan på fondbolagets sajt läsa månadsbrev och hålla sig uppdaterad om innehav och nyckeltal. Där nämns även räntan på innehaven under termen "Yield". Det är den där yielden som delas ut och den är en bra fingervisning på vad man skall förvänta sig i utdelning från fonden. Man behöver justera för fondavgift dock. Fonden har drygt 1 procent ordinarie avgift och kvar att dela ut är då en bit under 6 procent direktavkastning.

Fonden finns nu upplagd hos SAVR där dess totala avgift är 0,94 procent. I skrivande stund går det inte lägga order i fonden men det är nog en nattkörning och imorgon funkar det.

Jag ser den här som ett intressant komplement till preferensaktier. Risken är lägre i den här fonden än direktinvestering i preffar och D-aktier. Direktavkastningen är ganska lik dock. Jag kommer investera en slant i den här samt köra ett regelbundet månadsspar. En långsiktig investering som komplement till preferens och D-aktier.

Länk till fonden hos fondbolaget: https://www.simplicity.se/fond/high-yield/

Länk till fonden hos SAVR: https://app.savr.com/watchlists?fullscreen=fond_SE0014555231*SEK_info

PIMCO Euro Short-Term High Yield Corporate Bond Index UCITS ETF

 

Pimco är en enorm kapitalförvaltare med fokus på obligationer. Det är dock obligationer i utländsk valuta och jag brukar vara försiktig till det här tillgångsslaget i annan valuta. Anledning till det är att avkastningspotentialen är lägre än aktier och valutans effekt slår mycket hårdare då det finns mindre avkastning att ta av så att säga. Det är dock dollarn jag är mest försiktig med då den rör sig desto mer jämfört med euron. Ur mitt svenska perspektiv. Visst är där valutarisk med euron också men jag bedömer den mindre än dollarn.

Anyhow: Här är kort info om en börshandlad fond ifrån Pimco.

PIMCO Euro Short-Term High Yield Corporate Bond Index UCITS ETF.

Ticker på tyska börsen är EUHI.

Fondavgiften är totalt 0,61 procent.

Den här fonden innehåller europeiska high yield-obligationer med en relativt kort löptid om cirka 2,5 år i snitt. I skrivande stund innehåller fonden 553 olika värdepapper. En mycket bred riskspridning alltså.

Yield to Maturity är i skrivande stund 5,41 procent och det är på ett ungefär en rimlig förväntning på totalavkastning i den här fonden exklusive ev valutaeffeker i Euro/SEK.

Fonden pyntar utdelning månadsvis och direktavkastningen är strax under 5 procent. I runda slängar är det utdelningen som är avkastningen man erhåller ifrån en sådan här investering. Andelsvärdet rör sig en del ihop med allmänna ränteläget men det är något helt annat än en börsinvestering som väntas stiga stadigt över tid. För sådana här investeringar, Fixed Income står andelsvärdet helt still om man antar att ränteläge osv är oförändrat. Grovt förenklat förstås. Utdelningen/räntan är den avkastning man skall förvänta sig. Inte tillväxt i andelsvärdet.

En sådan här fond är en investering av lägre risk än aktier och börsen. Den rör sig inte lika mycket i värde och den har lägre potential. Man kan se den som ett komplement till preferensaktier eller ett sätt att hålla nere risk/volatilitet i en portfölj med aktier i övrigt. Ja det är upp till var och en hur man använder sådana här investeringar.

Nedan är en kursgraf sedan juli 2018:

Den ser ju dramatisk ut men tittar man närmre så är det inga stora rörelser. Minus 6,25 procent är det totalt från vänster hela vägen till höger sidan. Det är alltså endast kursutvecklingen. Exklusive utdelning.

Nedan är en länk till fonden hos fondbolaget: 

https://www.pimco.com/fi/en/investments/etf/pimco-euro-short-term-high-yield-corporate-bond-ucits-etf/artf-eur-income

Fondens hemvist är på Irland varpå det inte dras någon utländsk källskatt på de utdelningar fonden pyntar till dig. Den fungerar således bra på ett ISK.

Jag tycker det här är en intressant komponent för att sänka risk men samtidigt har den hygglig potential. Valutarisken via Euron är där men den är hanterbar över tid i en sådan här investering som kan väntas avkasta kring 5 procent.

För att hitta fonden hos din mäklare knappar man enklast in dess ticker i sökfältet: EUHI.

Obligationsfond som komplement till preferensaktier

 

Jag investerar i preferensaktier och D-aktier som en permanent del i portföljen. Under 2025 har jag spanat på att komplettera med utdelande obligationsfonder. Det är lägre risk i obligationer på grund av hierarkin i kapitalstrukturen i bolaget och det blir även lägre risk på grund av fondupplägget. En fond med en bred portfölj av obligationer vs en enda preferensaktie alltså.

Det är fonder med inriktningen High Yield som jag spanat på. De har en hyggligt hög avkastning samtidigt som risken är klart rimlig. High Yield innebär att de investerar i bolag med lägre kreditbetyg än BBB Investmentgrade samt bolag som saknar officiell rating. Som exempelvis NP3 där jag investerat i dess preferensaktie.

Att ratta en obligationsfond kostar en slant och den här typen av fond har därför en avgift som är klart högre än superbilliga aktieindexfonder som Avanza Zero och Länsförsäkringar Global Index. Man får se till vad man får och jag ställer det även i relation till preferensaktier som jag avser para ihop det här med. 

Ovan är en graf med avkastning sedan fondstart för Simplicity High Yield. I jämförelse med NP3 preferensaktie. Man har fått lite högre totalavkastning i NP3 preferens. Till lägre risk i fonden har man dock fått nära på lika mycket. Riskjusterat så är det en bra prestanda i fonden.

Jag resonerar alltså om att primärt investera i preffar och ha obligationsfonder som ett litet komplement. Fonden Simplicity High Yield gillar jag och den har en utdelande andelsklass som SAVR sagt att de skall lägga upp. Den pyntar utdelning årligen i april och direktavkastningen är kring 6-7 procent. Fondavgiften är totalt 0,94 procent för fonden hos SAVR. Jag investerar redan i andelsklass A som inte pyntar utdelning men väntar på att även kunna investera i den utdelande andelsklassen när den blir upplagd. Icke utdelande använder jag som en del i ett kortsiktigt spar. Pengar som skall användas inom några år. Den utdelande andelsklassen avser jag äga långsiktigt och bara ta emot cash.

Simplicity High Yield B är namnet på den utdelande versionen av fonden.

Saknas attraktiva fonder för obligationer

 

Investeringar i företagsobligationer är mindre riskfyllt än aktier. Avkastningen från obligationer är lägre än aktier sett över en lång period historiskt. Volatiliteten är lägre i obligationer och den lägre risken gör att många investerare använder det som en komponent i portföljen med just det syftet. En viktig komponent i obligationer är de pålitliga ränteintäkterna. Man sänker risken och får ett fint kassaflöde in i portföljen. Cash som man tex kan köpa aktier för när det är sura tider på börsen.

I USA är det standard för obligationsfonder att de delar ut de ränteintäkter de tar emot ifrån obligationerna de äger. Här i Sverige har det där helt tappats bort och obligationsfonderna behåller ränteintäkterna. Man får som andelsägare en stigande kurs i fonden istället. Man går inte miste om någon avkastning men man förlorar det attraktiva kassaflödet.

Jag skulle vilja se obligationsfonder här i Sverige som regelbundet delar ut de ränteintäkter de tar emot. Inte årsvis! Det är för sällan. Kvartalsvis eller månadsvis.

En fond jag gillar är Cicero Nordic Corporate Bond. Den investerar i nordiska företagsobligationer och genererar i dagsläget cirka 7 procent ränteintäkter. Om en sådan fond skulle dela ut sina intäkter vore det rimligt att justera för fondavgift och kvar är en tänkbar utdelning om cirka 6 procent. I exemplet här har jag använt fondens Yield To Maturity vilket inte är exakt dess ränteintäkter men det är siffran jag har tillgänglig (faktiska löpande ränteintäkter är sannolikt lite lägre).

Det vore en intressant komponent att använda i portföljen. Jag skulle använda den för att sänka risken och samtidigt få ett gott kassaflöde. Jag använder preferensaktier i portföljen på det viset. En sådan här obligationsfond har betydligt lägre risk än enskilda preferensaktier.

Därför skall du ha obligationer/räntefonder

Många smarta investerare och akademiker har genom åren proklamerat att man skall ha en del obligationer i portföljen. Längs vägen tror jag många av oss glömt det budskapet och anledningen varför de vise sade så.

Det är inte för att obligationer avkastat rackarns bra. Anledningen till att de rekommenderar en andel obligationer är för att "smooth the ride" som författaren JL Collins uttryckte det. Ja det är för att dämpa rörelserna i din totala portfölj. Medan börsen kan röra sig kraftigt under perioder så är rörelserna i obligationer mer dämpad. När börsen gör kaos så är obligationer din vän som lugnar ned dig.

Totalavkastning över tid är lägre i obligationer. Det är vida känt. 

Man har dem ändå för att dämpa rörelserna i portföljen och för att dämpa känslorna i dig som investerare. En vanlig anledning till att investerare får svag avkastning är just känslor och psykologi. Vi blir rädda när det stormar på börsen och säljer. 

En portfölj som innehåller en andel obligationer kanske gör att du sover bättre om natten. Du känner dig lugnare i börskaoset.

Hur stor andel skall det utgöra då? Ja de studier och påståenden som finns från framstående akademiker och investerare pekar på en relativt hög andel. En vida studerad och rekommenderad andel är 60/40. Att ha 60 procent på börsen och 40 procent i obligationer. Här får man ju känna efter själv hur mycket man behöver för att främja nattsömn och lugna sinnet.

Ju mer obligationer desto lugnare utveckling för portföljen men det tar ju också ned avkastningspotentialen. Medan börsen historiskt avkastat 8-10 procent per år så ligger avkastningen från obligationer flera procentenheter lägre än så. Det är lägre avkastning i obligationer men de rör sig inte lika kraftigt. Den lägre avkastningen är priset man betalar för att få den lägre volatiliteten och nattsömnen.

Just nu har det stormat på börsen och kanske är det lättare att relatera till det här ämnet just nu. Kanske har man känt sig orolig. Kanske har det varit jobbigt när portföljen backat mycket. Ja då är det här med obligationer något att fundera kring. Om man skall investera i obligationer är upp till var och en. 

Jag äger lite olika fonder med inriktning obligationer och en jag nyligen startat ett månadsspar i är Storebrand FRN Företagsobligation A. Den innehåller företagsobligationer med rörlig ränta. Den har rimlig historik och den har en rimlig avgift. Hos SAVR kostar den totalt 0,26 procent. På fondbolagets sajt kan man ta del av månadsbrev ifrån fonden och där kan man läsa lite om dess innehåll samt vad det avkastar just nu. Enligt månadsbrevet per februari avkastar fondens obligationsportfölj 3,48 procent. Grafen överst i inlägget är den här fondens avkastning senaste året. 

Sagax och superobligationerna

Igår kväll skickade Sagax ut ett pressmeddelande att de emitterat nya obligationer. De har gjort en smart och bra kapitalanskaffning och jag återkommer med detaljer längre ned. Sagax är mycket skickliga på att hantera allting som kretsar kring finansiering av sin verksamhet. Det rör sig om räntenivåer, duration, rörlig/fast ränta osv. Detta har jag skrivit om tidigare. Trodde det var här på bloggen men jag fann inte ett sådant inlägg. På twitter däremot hittade jag några inlägg jag skrivit om saken.

Sagax har sedan tidigare ett knippe obligationer som de gav ut när räntan var historiskt låg. De gjorde ett bra drag som valde lång löptid och fast ränta. Flera av de där löper ännu och de var en faktor under "räntekrisen" som gjorde att Sagax inte hade det så tufft som många andra i sektorn.

Nu har de alltså gett ut nya obligationer och medan det inte är lika låg ränta som de där jag kallar för superobligationer så tycker jag de gör en mycket smart grej här.

De har tagit in drygt 3 miljarder kronor via nya obligationer med 7 års löptid och en fast ränta om 4,1 procent.

Räntesatsen är relativt låg sett till dagens ränteläge. Sagax är ett stadigt och sunt bolag varpå de kan nå så här låg ränta. Många andra fastighetsbolag kan bara drömma om den här räntenivån. Att de har en relativt lång löptid om 7 år gör att de under en lång period har förutsägbarhet. Det är samma belopp hela tiden som skall betalas oavsett vad som händer med räntor och ekonomin där ute. Att ha den här typen av förutsägbarhet är ett bra upplägg för framgång. Det är inga överraskningar och man har skyddat sig mot rörelser i ränta osv.

Det är inte den enda typ av finansiering Sagax har, dessa obligationer. Man behöver en mix av olika typer av finansiering och löptider osv. Dessa superobligationer är en del av helheten men de är en viktig del som bidrar till ett stadigt kassaflöde för bolaget och förutsägbarhet.

Apropå Sagax så äger jag dess D-aktie som också är en typ av finansiering för bolaget. Det är en speciell aktie som bara ger rätt till en begränsad del av bolagets vinst och framgång. Utdelningen är max 2 kronor per aktie och blir aldrig högre än så. Det är mer likt en obligation än en vanlig aktie (läs mer om hur D-aktier och preffar fungerar). Just nu handlas den kring 31,7 kronor och den rör sig inte så mycket i kurs. Man kan förenklat säga att där finns ingen kurspotential men utdelningen är ganska hög och stadig. Direktavkastningen är 6,3 procent och utdelningen betalas kvartalsvis. Nästa utdelningstillfälle är nu i månadsskiftet med X-datum 28 mars och pay date 3 april.

Cibus refinansierar sig billigare

Idag skickade fastighetsbolaget Cibus ut ett pressmeddelande om att de emitterat obligationer till över 1,5 miljarder kronor. När jag först såg rubriken hann jag bli orolig att där är något förvärv på gång men blev snabbt lugnare när jag läste hela meddelandet. Som jag skrivit tidigare vill jag att Cibus tar det varsamt framåt och håller sig i den nedre delen av bolagets målspann för belåningsgrad. Det är ingen brådska att växa utan hellre att de växer sakta men stadigt. Cashen de tagit in nu kommer Cibus använda till att lösa in de obligationer som går till förfall under 2024 och 2025. 

Det fina i den här dealen är att de nya obligationerna löper till en lägre ränta än de befintliga. En del av dem i vart fall. Det är två delar i form av en obligation i euro som går till samma ränta om 3mån EURIBOR + 400 punkter och det är en i SEK som löper till STIBOR + 350 punkter. 
 Obligationen i Euro löper till samma ränta som den de löser in medan den i SEK är stor skillnad. De tar in 700 miljoner kronor i den här SEK-obligationen och det är ungefär så mycket de har kvar utestående i den befintliga obligationen som löper till 3mån STIBOR +595 punkter.

Cibus tar alltså in 80 miljoner euro och 700 miljoner SEK via nya obligationer och de avser lösa in befintliga obligationer för slantarna. Den här dealen kommer sänka bolagets finansiella kostnader

I vanlig ordning är löptiden på obligationerna 3,5-4 år och så här arbetar många fastighetsbolag. De ger ut nya obligationer och löser in gamla. Det finns ett enda bolag i sektorn som sticker ut ordentligt. Ja det finns nog några som gjort bra men det finns ett som gjort makalöst bra och det är Sagax. När räntorna var superlåga gav Sagax ut obligationer med mycket lång löptid och fast ränta. De stod i princip opåverkade medan övriga bolag i sektorn gick på knäna under den fastighetskris vi precis gått igenom. Det är först bortåt 2027-2029 som Sagax behöver refinansiera de här superbilliga obligationerna. Det är något man skall ha med sig i analysen av Sagax, hur ränteläget ser ut då och hur det kommer påverka Sagax.

Hur som helst det här var goda nyheter för Cibus att de refinansierar sig på lägre nivå. Att de ger ut obligationer i både SEK och euro handlar om att de är verksamma på marknader med tillgångar i de valutorna. När man finansierar kåkar i Finland är det rimligt att göra det i euro och svenska kåkar i svenska kronor.

Jag har nyligen köpt fler aktier i Cibus i omgångar. Här är en länk till det senaste inlägget jag skrivit om mina köp: https://petrusko.blogspot.com/2024/03/jag-kopte-fler-cibus.html

NP3 löser in gamla obligationer och ger ut nya

Idag skickade fastighetsbolaget NP3 ut ett pressmeddelande om att de avser emittera obligationer för 300 miljoner kronor. Sådana här obligationer har en löptid och i detta fallet förväntas de ligga på 3,5 år. När de där åren har gått ger man tillbaka pengarna till obligationsinnehavarna, man löser in dem. Det gör man genom att ge ut nya obligationer. Precis så är det nu man tar in nya pengar via obligationer för att lösa in gamla obligationer som snart löper ut.

En helt vanlig dag i ett fastighetsbolag. Det är en kapitalintensiv verksamhet och man arbetar konstant med belåning för att få till en effektiv avkastning.

Länge var obligationsmarknaden i princip stängd då det fanns få investerare och framförallt gick det inte att få en ränta som var acceptabel för fastighetsbolagen. I närtid nu har ett flertal bolag gett ut obligationer och obligationsmarknaden har inte bara mjuknat upp lite grand, den är i gång igen.

Nyligen tog fastighetsbolaget Cibus in 567 miljoner kronor via obligationer och jämförelsevis blev räntan där strax under 8 procent (EURIBOR 3m +400 punkter). NP3s befintliga obligationer löper till en högre ränta än så där generellt sett och man kan avrunda och säga att de ligger kring 10 procent ränta ungefär. Det låter högt men man finansierar fastigheter med en mix av olika lösningar. Det är eget kapital, banklån, obligationer mm. Mixen gör att finansieringen totalt sett ligger med god marginal under fastigheternas direktavkastning och man har en positiv affär. NP3 har en obligation som löper till lägre ränta och den löper ut senare i år, den ligger på drygt 7 procent ränta. Obligationerna de avser lösa in är en mix av de som ligger på dryga 7 procent ränta och de som ligger på 10,5 procent.

Jag äger NP3 preferensaktie och tar inte del av bolagets framgångar på lång sikt då min preferensutdelning är fast om 2 kronor per aktie. Jag måste ändå följa bolaget noga för att se så de kan betala min preferensutdelning. Medan utdelningen aldrig kan bli högre än 2 kronor så kan den bli lägre. Den kan bli noll och aktierna kan bli värdelösa. Det är absolut inga säkra pengar att investera i preferensaktier. Man måste hålla sig uppdaterad och väga in hur bolaget kan komma utvecklas i framtiden. NP3 släppte sin bokslutsrapport häromdagen och det såg klart rimligt ut. De förslår full utdelning på preferensaktien precis som väntat. Jag har passat på att öka i NP3 preferens det senaste halvåret och innehavet väger nu cirka 4 procent i portföljen. Utdelningen som betalas kvartalsvis om 50 öre per aktie innebär en direktavkastning om 7,4 procent på kursen 26,9 kronor.

Corem tar in 1 miljard kronor via obligationer

 

Fastighetsbolaget Corem Property Group har idag emitterat obligationer till ett belopp om 1 miljard kronor. Det är ytterligare ett tecken på att obligationsmarknaden nu är igång igen och hyggligt fungerande. "Krisen" som varit i fastighetssektorn har mycket att göra med just obligationer. Under en tid när räntorna snabbt steg frös obligationsmarknaden till is då utgivare och köpare inte var nära varandra i pris och efterfrågan. Intresset för obligationer var svalt och framförallt var priset för högt. Det resulterade i att flera fastighetsbolag istället valde att avyttra fastigheter och lösa in befintlig finansiering.

Nu har marknaden nyktrat till och fastighetsbolagen kan finansiera sig den vägen till hyggliga villkor. Ofta när ett fastighetsbolag tar in pengar på detta viset så handlar det om att refinansiera sig. Man löser in en gammal obligation som snart går till förfall. Bort med en miljard i obligationer som förfaller 2024 och in med en ny miljard via obligationer som förfaller 2026.. som ett exempel men det råkar vara baserat på Corems deal.

Obligationerna löper 2,25 år och har förfall 7 maj 2026. Räntan är 3 månaders STIBOR plus 375 punkter. I skrivande stund är 3-mån STIBOR på 4.096 procent vilket innebär att Corem pyntar en ränta om 7,846 procent på de här obligationerna.

Om fastighetsbolag skulle finansiera fastigheter till 100 procent belåningsgrad via en ränta som denna går affären inte ihop men så är det ju heller inte. Det här är bara en del av finansieringen och totalt sett blir räntenivån betydligt lägre sett till fastighetens värde och mixen av finansiering. Som ett enkelt exempel kan man tänka att man pyntar halva fastigheten cash och andra halvan via pengar från en sådan här obligation med 7,846 procent ränta. Smetar man ut den räntekostnaden på totala beloppet så har man finansierat kåken till  3,923 procent.

Krisen i fastighetssektorn handlar alltså inte om att fastigheter är dåliga eller att hyresmarknaden är usel. Det har främst handlat om finansieringen. Det har blivit dyrare att finansiera sig och tillgången till kapital har minskat via en sval obligationsmarknad. När det där nu lättar upp kan fastighetsbolagen rulla vidare sina obligationer osv och krisen kanske närmar sig sitt slut.

Jag äger Corem Property Group preferensaktie och ur det perspektivet är det här en god nyhet. Corem kan refinansiera sig och tugga vidare med sin verksamhet och sannolikt pynta utdelning på preferensaktien. De genererar gott och väl cashen till utdelningen men så klart behöver finansiering vara på plats så de kan rulla vidare verksamheten och det ser ljusare ut för det nu. Under 2023 har de avyttrat en hel del fastigheter och löst in finansiering. Nu dunkar de in 1 miljard kronor och obligationsmarknaden är åter öppen.

Cibus tar in 567 miljoner kronor i gröna obligationer

Någon minut efter börsens stängning idag skickade fastighetsbolaget Cibus ut ett pressmeddelande om att de emitterat gröna obligationer till ett värde om 50 miljoner euro (567 miljoner kronor). Obligationerna har en löptid om 3 år och en ränta om 3 månader EURIBOR plus 400 punkter. Så här skriver Cibus VD Christian Fredrixon i ett pressmeddelande:

"Som nytillträdd VD är jag mycket stolt över den framgångsrika emissionen av vår nya obligation som landade på den lägsta marginalen någonsin för Cibus med hänsyn tagen till löptiden. Emissionen initierades av ett stort inkommande investerarintresse, och det starka och fortsatta intresset från nordiska institutioner ledde till att boken blev mer än två gånger övertecknad utifrån starterbjudandet"

Det är bra att obligationsmarknaden vaknat till liv igen. Den var ju precis iskall ett bra tag där men nu tickar det på och det betyder att refinansieringsrisk generellt sett i fastighetsbranschen ser ljusare ut. Så klart är det olika för de olika bolagen hur obligationsmarknaden ser ut för dem men det är inte helt nedstängt längre i vart fall. 

Cibus obligation kostar bolaget strax under 8 procent i dagsläget och det är inget orimligt. Man får tänka på att fastighetsbolag inte finansierar fastigheterna till 100 procent med en sådan här obligation utan det är bara en del av finansieringen. Man kan pynta 8 procent ränta på en obligation om den utgör kring halva finansieringen av en kåk som avkastar 6,2 procent. Obligationen har för övrigt samma ränta som den som går till förfall 29 december 2024 och jämfört med de övriga obligationerna Cibus givit ut så är den här på en betydligt lägre räntenivå.

Den här finansieringen sänker risken/oron ytterligare kring en eventuell utdelningssänkning. Cibus genererade tillräckligt med cash för att täcka utdelningen i senaste rapporten och efter den kommer hyreshöjningar medan finansiella kostnader är under kontroll. Där var lite engångskostnader också som försvinner. Framledes torde Cibus ha än bättre täckning för utdelningen alltså. Cibus har tagit hand om refinansiering och utdelningen skulle kunna bli oförändrad. Hur det faktiskt blir får vi se i bokslutsrapporten som kommer den 29 februari.

Utdelningen betalas månadsvis och summerar till 0,9 euro i årstakt enligt beslut från stämman våren 2023. Det ger en direktavkastning om cirka 8,5 procent på nuvarande kurs kring 120 kronor. Intjäningsförmågan var i Q3-rapporten 0,93 euro och bör stiga på sikt med anledning av hyreshöjningar. Finansiella kostnaderna stiger inte pga räntesäkringar på kort sikt och i längre perspektivet är ränteläget nedåtgående. Cibus har historiskt haft bättre täckning för utdelningen och man får se det som tillfälligt det nuvarande läget där de täcker den med mycket liten marginal.

Ingen avkastning i räntefond

 

Grafen ovan visar avkastningen i en populär räntefond de senaste 5 åren. Minus 3,8 procent har man fått totalt på 5 år. Att jämföra med börsen där jag lagt in en bra global indexfond i den gula grafen; drygt 80 procent har man fått där på 5 år. Att investera på börsen eller i räntefonder är helt olika typer av investeringar och ofta är det olika tidshorisont på sådana investeringar. En populär amerikansk strategi är den så kallade 60/40-portföljen som långsiktigt innehåller 60 procent aktier och 40 procent obligationer (en sådan här räntefond innehåller obligationer). Jag tror inte det är så många småsparare här i Sverige  som kör på den strategin långsiktigt dock.

Ett vanligt upplägg är att spara  långsiktigt på börsen medan pengar man behöver inom några år är i någon sorts räntespar. Det finns så klart många olika upplägg på det där men något man verkligen skall undvika är att investera på börsen med pengar man behöver i närtid. På kort sikt kan börsen svänga rejält och pengarna man behövde till den där kontantinsatsen (eller vad det nu kan vara) kan snabbt bli  mycket mindre värda. Det vore ju surt om de där 200.000 kronorna plötsligt bara är 150.000 och inte alls räcker till det de var avsedda till.

Åter till räntefonder. Nu är ränteläget högre och kanske kan räntefonder prestera bättre de kommande 5 åren. Samtidigt har räntan på vanliga sparkonton kommit upp och man kan enkelt hitta alternativ med över 3 procent ränta och insättningsgaranti. Förvisso har vanliga sparkontot inte varit fantastiskt det heller de senaste 5 åren men det har åtminstone inte varit negativ avkastning.

Pengar man behöver de närmsta åren är rimligt att ha på ett vanligt sparkonto. 

Sagax rapport kvartal 3 2022

 

Jag äger inga vanliga aktier i Sagax och tar således inte del av bolagets framgångar. De har rapporterat för det tredje kvartalet och det är en stark rapport. Jag äger D-aktier i bolaget varpå jag följer det för att se att de mår bra och kan pynta utdelning på sina D-aktier. Utdelningen är 2 kronor på D-aktien och blir aldrig högre oavsett hur bra bolaget presterar. En sådan D-aktie är mer lik och beter sig liknande en ränteplacering. När ränteläget stiger kräver investerare högre avkastning och därför sjunker aktiekursen i D-aktier och preferensaktier. Precis som vi bevittnat nu på bred front. Det där hör till, kursen går upp och ned i ett begränsat spann ihop med räntan som går ned och upp.

Anyhow, inte för att jag var det innan men ändå: jag är inte orolig för utdelningen på Sagax D-aktie.

I det tredje kvartalet ökade förvaltningsresultat per aktie med 26 procent till 2,66 kronor. Bolaget står fast vid sin prognos för förvaltningsresultat per helåret 2022 om 3,3 miljarder kronor (drygt 10 kr per aktie).

Räntetäckningsgraden är som tidigare god om 7,6 gånger.

Belåningsgrad 45 procent.

En grej som sticker ut är att en väldigt stor del av finansieringen är via obligationer. Det som fått investerare livrädda för fastighetsbolag nu. Oron kring obligationer och den iskalla marknaden för dem. Möjligheten att refinansiera sig på vettiga villkor. Man kan säga att Sagax belåning helt och hållet ligger i obligationer då banklån mm är en yttepytteliten del. Det är inga stora förfall i närtid och lejonparten av obligationerna förfaller efter 2026. Sagax är verksamma och finansierar sig på europeiska marknaden. De har mycket fina nyckeltal och god outlook. De kommer kunna finansiera sig på rimliga villkor. Många andra fastighetsbolag önskar att de hade Sagax starka sits.

Nej det är inte Sagax som marknaden är orolig för i första hand. 

Corem "misslyckas" med emission av obligationer

 

Häromdagen meddelade Corem att de avsåg ge ut nya obligationer och lösa in ett gäng utestående. Idag meddelar bolaget att de "drar tillbaka" erbjudandet. Så här skriver man i ett pressmeddelande:

"på grund av rådande marknadsförhållanden. Corem kommer inte genomföra den föreslagna nya emissionen av gröna seniora icke-säkerställda SEK-obligationer."

Vad det egentligen handlar om är att de inte kunnat genomföra obligationserbjudandet till en rimlig räntenivå. Det är dyrt nu för fastighetsbolagen att ge ut obligationer och Corem förväntade sig sannolikt inte någon fyndnivå men när de nu ställer in erbjudandet kan man tolka det som att det blev än sämre än de vågat tro.

Marknaden är sedan tidigare oroade kring fastighetsbolagens möjlighet att finansiera sig samt till vilka nivåer de kan finansiera sig. Den här inställda emissionen av Corem obligationer sätter press på bolagets aktier. Investerare är rädda och säljer ned kursen.

I skrivande stund är Corem b ned cirka 3,5 procent.

Corem preferens är ned cirka 3 procent.

Jämförelsevis är fastighetsindex just nu ned 0,39 procent för dagen.

Latour utökar låneutrymmet

Igår meddelade investmentbolaget Latour att de höjer utrymmet i det befintliga obligationsprogrammet som de har. Från 4 miljarder till 6 miljarder kronor. Innebörden av detta är rätt och slätt ett höjt låneutrymme. Obligationerna ger de ut till en fast ränta om 0,878 procent och det har varit stor efterfrågan på dem.

Räntan är otroligt låg vilket gör det fördelaktigt att finansiera sig på det här viset. Jag tycker att Latour gör en riktigt bra grej här när de ger ut dessa obligationer. Nu har de alltså utökat utrymmet vilket betyder att de när de känner för det snabbt kan ta in ytterligare upp till 2 miljarder kronor extra via obligationer. En obligation är ett sätt att låna pengar. Istället för att gå via en bank går bolaget direkt till investerare. Stora institutionella investerare är tagare i sådana här obligationer. Inte småsparare som du och jag. Vi kan få exponering i den här typen av investeringar via en räntefond som tex Spiltan Högräntefond.

Ja ja, nu ser jag fram emot fler fina förvärv av Latour.

Idag passade jag på att köpa fler aktier i Latour för 125 kronor. När börsen öppnade idag valde jag att koka lite kaffe och greja med annat en kvart sisådär för att upptäcka till min fasa att Latour handlats i 123,8 kronor. Där hade jag gärna varit köpare men nu blev det 125 spänn och det tycker jag är ett okej pris det med. Faktiskt är 125 kronor det senast rapporterade substansvärdet men börsen har gått lite knackigt sedan dess varpå ett antaget substansvärde är strax under 122 kronor. Värderingen är nu således en premie strax under 3 procent. Det tycker jag är ett rimligt pris för Latour som verkligen bevisat sin förmåga att göra bra business och skapa avkastning. Läs mer om mitt resonemang kring Latour och värderingen i mitt inlägg från härom dagen.

Den 5 november presenterar Latour sin delårsrapport för de första 9 månaderna 2019. Där presenterar de även substansvärdet igen med en uppdatering av värdet på den onoterade delen.

Hur risktålig är du? Video med tips för olika riskvilja

Det här är en video på ungefär 6 minuter och handlar om maximal nedgång för olika portföljsamansättning. Enkelt uttryckt visar den exempel på olika portföljer hur mycket de backat som mest över en tid som finanskrisen. Så här gör man för att simulera hur mycket risk man utsätter sig för.

De olika portföljerna är från 100 procent aktier till olika andelar aktier/obligationer över till 100 procent obligationer. Tanken är att man utifrån en sådan här genomgång enklare kan ta ställning till hur mycket risk man är villig att utsätta sig för.

Det finns gedigna studier och artiklar mm som menar på att 60/40 är en bra mix. 60 procent aktier och 40 procent obligationer.

Den här videon är inte djupgående och inte heller avancerad utan ger en snabb inblick i det här upplägget. Om man fastnar för hela grejen kan man enkelt i efterhand söka och läsa vidare.
När jag tittade på videon tyckte jag de var lite tjötiga som pratade i mun och avbröt varandra men det var inte värst ändå och i sin helhet tycker jag att videon är bra. Enkel och bra.

I videon pratar de om en supersimpel portfölj bestående av två komponenter och det är en billig globalfond och den andra delen är en fond för obligationer. Det räcker med två komponenter på detta viset faktiskt för att bygga en sådan här portfölj. Smart och effektivt. För oss svenskar tänker jag att Avanza Global är en utmärkt komponent för aktiedelen om man vill välja det här spåret med globalfond. Det man skall tänka på då är att en globalfond består nästan helt av aktier i utländsk valuta. Som svensk utsätter man sig då för en valutarisk och man kan fundera kring om en svensk indexfond är mer lämplig eller kanske ett bra tillägg. Sedan behöver man en komponent för att utgöra obligationsdelen och där är utbudet inte lika roligt här i Sverige. Många sådana fonder presterar dåligt nu i lågräntemiljön och indexfonderna som finns går knappt plus. Man får spana här och hitta sin egen lösning. En tänkbar komponent är Spiltan Högräntefond.

Om jag själv skulle sätta samman en sådan här portfölj skulle jag inte låta en globalfond stå för hela aktiedelen utan lägga till en sverigefond också. Aktiedelen skulle då vara max hälften globalfond och resten sverigefond. För en amerikan är en globalfond rimlig då den består till cirka 60 procent av dollarnoterade aktier. För oss svenskar blir det därför något helt annat där vi utsätter oss för en stor valutarisk jämfört med amerikaner som alltså har 60 procent i sin egna valuta via en globalfond.

Carnegie Strategifond

Carnegie Strategifond är en aktivt förvaltad så kallad blandfond. Innebörden av blandfond är att den innehåller både aktier och obligationer (ränteplaceringar). Andelen aktier/obligationer i fonden varierar över tid baserat på förvaltarens marknadssyn. Obligationer är mindre riskfyllda än aktier men har heller inte lika stor avkastningspotential.
Fonden har en fantastiskt fin historik med mycket god avkastning på kort som lång sikt. Man kan bryta ut många olika tidsperioder så som 1 år, 3 år, 10 år osv och fonden har presterat god avkastning till lägre risk.
Det här med risk är intressant för vi vill ju alla ha god avkastning men många av oss vill heller inte ta stora risker. Den goda avkastningen som den här fonden presterat till den förhållandevis låga risken de tar, ja det är riktigt bra.
Carnegie Strategifond innebär avsevärt lägre risk än börsplaceringar som aktier eller rena aktiefonder. Anledningen till detta är just att de utöver aktier har en del ränteplaceringar. De placerar i aktier med bra direktavkastning och sådana som grupp utesluter mer riskfyllda placeringar. Just nu är fördelningen mellan aktier och obligationer helt jämn i fonden (baserat på månadsrapport för november 2017).

Fondavgiften är 1,5 procent.
Order innan kl 13:00 ger avslut samma dag. Köpet syns på kontot dagen efter.
Förvaltare: John Strömgren
Morningstar rating. Maximala 5/5 stjärnor.
Antal ägare hos Avanza: 5718 st

Fonden är ett alternativ för den som vill hålla nere risken. Om man tex skall använda kapitalet inom några år är det en god ide att hålla nere risken och inte vara 100 procent exponerad mot börsen. Man kan ha åsikter om fondavgiften på 1,5 procent men sett till vad man får är fonden värd sin avgift. Den är aktivt förvaltad och den har bra historik och en väl fungerande strategi.

Länk till Carnegie Strategifond hos Avanza (affiliatelänk).

Info om affiliatelänkar.

Western Asset Global High Income Fund, EHI

Jag har nämnt den här ETF:en och skrivit kort om den i kommentarer tidigare men jag har aldrig gjort ett blogginlägg om den om inte mitt minne och Google sviker mig.

EHI är tickern och namnet är "Western Asset Global High Income Fund". Bolaget som ligger bakom och förvaltar fonden är Legg Mason. Jag säger fonden för det är precis vad en ETF är. Vill du veta mer om ETF och vad det är så har jag skrivit ett inlägg om det. Länk: http://petrusko.blogspot.se/2015/03/spara-i-etfer.html

Fonden placerar huvudsakligen i obligationer (över 90% av tillgångarna) av varierande risknivå. Man köper investment grade obligationer som har ett högt kreditbetyg och man investerar även långt ner i riskskalan i obligationer med sämre kreditbetyg. Men det är inte i huvudsak detta som gör att de lyckas ge en så hög direktavkastning som de gör. Som väldigt många andra ETF:er använder sig EHI av belåning och det är en viktig del i att de kan ge så hög utdelning. Ca 25% belåning arbetar de med.

Portföljen består av obligationer från hela världen och bjuder således på riskspridning i form av olika valutor och olika utgivare. Det är både företagsobligationer som statsobligationer. Det största innehavet utgör ungefär 1,75% av portföljen och endast fyra innehav väger över 1%. Totalt har de strax under 600 stycken olika innehav. Som jag nämnt så investerar de i vitt skilda risknivåer, man har tex obligationer från Verizon och Bank of America samt mer riskfyllda obligationer från tex Venezuela och Ryssland.

Direktavkastningen är ca 10,3% på kursen $11,22 och utdelningen betalas månadsvis om $0,09625. Fonden startade 2003 och har sedan dess betalat utdelning varje månad i storlek ungefär som nuvarande. Utdelningen har varit oförändrad sedan 2010 då den höjdes från $0,0925. Det kan alltså hända att utdelningen både höjs och sänks men den har som sagt varit mycket stabil ända sedan 2003.

Länk till utdelningshistorik: http://www.nasdaq.com/symbol/ehi/dividend-history
Länk till Legg Mason som står bakom fonden: https://institutional.myleggmason.com/portal/server.pt?open=512&objID=1377&cached=true&mode=2&userID=225408&mktcd=EHI

Det här är en ETF som handlas i USA och således betalar man USA-courtage när man köper den.

8,25% ränta

Här kommer ett kort och snabbt inlägg om att skapa hög avkastning till begränsad risk. Att få över 8% ränta på satsat kapital år ut och in utan att ta stora risker låter lockande va?

Med placering i fixed income och belåning som hävstång och extra risk kan man hyggligt enkelt prestera över 8% ränta på satsat kapital. Fixed Income är inte på något sätt riskfritt men besitter lägre risk generellt sett än aktier och har lägre volatilitet.

Exempel:
Placera 1.000.000 kr i preffar och obligationer med en genomsnittlig direktavkastning om 6,5%.
Belåna denna portfölj med 500.000 kr som placeras på samma sätt med 6,5% ränta.
Antaget att man lånar till 3% ger en kostnad om 15.000 kr per år.
Räntan på placeringen om totalt 1.500.000 kr blir 97.500 kr per år.
Med kostnaden för lånet avdragen är avkastningen 82.500 kr och på eget kapital om 1 miljon kr är detta en avkastning om 8,25%

Detta är en riktigt bra ränta att få år ut och in. Inga toppar och dalar utan samma fina ränta år ut och in.... Riskfritt är det ej men ett rimligt risktagande för vissa.

Fixed Income

"Fixed Income" är en typ av placering och det omfattar instrument som regelbundet betalar ränta/utdelning, oftast till ett förbestämt belopp/procentsats. Exempel på en sådan placering är obligationer som statsobligationer och företagsobligationer.

På Wikipedia står det även att läsa att man kan räkna in preferensaktier till fixed income. Jag kategoriserade preffar på detta vis innan jag gjorde denna googling. Kändes bra att få det bekräftat.

Jag har just nu cirka 23% av portföljen placerat i fixed Income. Främst via preferensaktier men även via obligationer utgivna av kommun/stat osv i USA (BLE).

Denna typ av innehav sänker risken och volatiliteten på min portfölj. Framförallt ger det hög direktavkastning och ett fint kassaflöde av utdelningar till portföljen. Ett kassaflöde jag använder till att köpa fler aktier.

Länk till mina innehav:
http://petrusko.blogspot.se/p/mina-innehav.html