Snart utdelning i Xact Norden Högutdelande

 

Fonden Xact Norden Högutdelande betalar utdelning 4 gånger per år och snart är det dags för årets sista utdelning.

Utdelningen är på totalt 6,52 kronor för 2022 och det är fördelat på 1,63 kronor åt gången.

15 november är X-datum för årets sista utdelning om 1,63 kronor.

21 november är paydate vilket är det datum pengarna väntas synas på kontot.

Som namnet antyder innehåller den här fonden nordiska aktier med god utdelning. Vill du veta mer om fonden så har jag skrivit ett sammanfattande inlägg om den. Länk till det nedan:

https://petrusko.blogspot.com/2022/04/xact-norden-hogutdelande-etf.html

Xact Sverige - Börshandlad Sverigefond med cash utdelning

 

Nu skall jag berätta om en fond jag började investera i år 2015. Jag har skrivit ett par sådana här inlägg om den genom åren men den har sänkt sin avgift, bytt namn och index bla varpå det är rimligt med ett nytt inlägg med uppdaterad info.

Xact Sverige är en börshandlad fond som följer ett hyggligt brett index för den svenska börsen med cirka 60 - 80 bolag. Det är tillräckligt brett för att få en god avkastning likt hela börsen medan smalare fonder som bara följer de 30 största innehaven går miste av god avkastning från lite mindre bolag. Sådana smala fonder har genererat en sämre avkastning på lång sikt och det kommer de sannolikt göra även i framtiden sett över längre tidsperioder. Mindre bolag genererar nämligen en högre avkastning över tid än breda börsindex. Därför är jag inget fan av smala Sverigefonder med 30 innehav. Det kvittar om de är fria från avgift som tex Avanza Zero när avkastningen ändå blir markant sämre.

Bilden ovan visar branschfördelning i fonden samt de 10 största innehaven.

Fondavgiften är 0,15 procent.

Fondförmögenheten är 1,5 miljarder kronor.

Man köper fonden över börsen likt vanliga aktier och man betalar vanligt courtage vid köp och sälj men det är ju engångsavgifter och betyder ingenting i långa loppet.

Xact Sverige pyntar cash utdelning årligen i juni och de siktar på att pynta cirka 4 procent direktavkastning. Grunden för utdelning är den utdelning fonden tar emot ifrån bolagen. I år (2022) pyntade de 27,43 kronor utdelning och klickar du här kommer du till mitt inlägg med 10 års utdelningshistorik i fonden. 

Det här är mitt fondval för vanlig indexexponering mot Sverige. Avgiften är rimlig och att den pyntar utdelning gör att man bara kan luta sig tillbaka och ta emot cash år efter år. Perfekt för mig som lever på utdelningar och jag tänker att det finns många som kan uppskatta en sådan här passiv investering som spottar ur sig cash årligen. Pensionärer, stiftelser mm. Jag sparar i den här till mina barn också och den dag de får kontrollen över kontot tänker jag instruera dem att använda utdelningen om de behöver men undvika i möjligaste mån att sälja några andelar. Den här gyllene gåsen värper nya ägg år efter år efter år. Vill man slippa cash utdelning eller hellre själv sälja andelar för att motsvara en utdelning tycker jag att fonden PLUS Allabolag Sverige är en rimlig fond att kolla in.

Goda råd är dyra. Eller?

Ja det är ju ett uttryck man hört då och då men på börsen hör det inte hemma! Näe du behöver inga dyra kurser, böcker, tidningar, medlemskap och allt vad det kan vara. Den allra bästa strategin för de flesta är nämligen ett spar i simpla indexfonder.

Du hörde rätt och nej man får inte mer någon annan stans. Det är via indexfonder man får den bästa avkastningen på lång sikt. Anledningen till det är att de flesta aktiva fonder misslyckas med att prestera en högre avkastning än index efter sina avgifter. Helt omöjligt är det inte att slå index för de aktiva fonderna men det är få förunnat. På 10 års sikt är det kring 76 procent av de aktiva svenska fonderna som misslyckas att slå sitt jämförelseindex. Det är inga muntra siffror men Sverige är ett av de bästa länderna medan många andra länder har betydligt sämre resultat för de aktiva fonderna. I USA är det tex cirka 94 procent av de aktiva fonderna som inte slagit sitt jämförelseindex på 10 år.

Det här är fakta och det smarta är att ta till sig den och låta indexfonder vara en del i ett långsiktigt spar. Avancerade strategier osv är inte den gyllene vägen till god avkastning på börsen. Simpla, billiga helt vanliga indexfonder är grejen.

Enklast läser man om och följer det här via SPIVA rapporter men det är bara en aktör av många som presenterar denna fakta. Den finns på annat håll också naturligtvis.

Som en motpol länkar jag nedan till ett inlägg där jag skrivit om hur man kan välja aktiva fonder samt en fördjupning hos Carnegie Fonder där de argumenterar för aktiva fonder.
http://petrusko.blogspot.com/2018/05/argumentation-for-aktivt-forvaltade.html

Vad är en vanlig indexfond?
Nedan är en länk till ett inlägg jag skrivit om en indexfond jag gillar.
https://petrusko.blogspot.com/2018/11/skandia-sverige-exponering-billigast.html

En starkt bidragande anledning till att aktiva fonder misslyckas med att slå index är de avgifter som fonden tar ut. Av den anledningen vill jag informera om en superbillig aktivt förvaltat småbolagsfond. Läs och lyssna i länken:
https://petrusko.blogspot.com/2018/11/angelica-hansson-amf-aktiefond-smabolag.html

En kort tanke om aktiva fonder samt Simon Blechers månadsbrev

De senaste åren har väldigt många sparare valt billiga indexfonder och det är ett ganska smart val. En indexfond presterar som börsen, varken sämre eller bättre justerat för avgiften förstås. Det där med avgiften är därför väldigt viktigt på passiva indexfonder eftersom storleken på fondavgiften är så mycket sämre avkastning än index du kommer få. 0,15 procent eller 0,3 gör faktiskt skillnad på riktigt lång sikt.

Ja ja, indexfonder är populära vad annat är nytt då? Jo här är en tanke jag har och det är att om man noga väljer ut en aktiv sverigefond och ställer sig frågan; hur illa kan det gå?
Tankarna för mig till just Carnegie Sverigefond som förvaltas av Simon Blecher. De har en sund strategi med fokus på stora välmående bolag som lämnar utdelning. Fonden har presterat bra sedan start och Blecher har förvaltat den sedan 2006. Resonemanget jag tänkte man kan bolla med här är att genom att investera i en sådan här fond har man möjligheten att få bättre avkastning än index samtidigt som man förmodligen inte riskerar värst mycket sämre avkastning än index. Visst kan det enstaka år skilja en del men på tex 5 års sik skulle jag bli förvånad om avkastningen från Carnegie Sverigefond skulle bli väsentligt sämre än index. Om den skulle bli betydligt bättre skulle däremot inte förvåna alls. Blecher är duktig, strategin är vettig och historiskt har de presterat bra.

Ett resonemang man kan klura lite kring. Kanske 100 procent indexfonder skulle kunna vara 60/40 index/Carnegie Sverigefond och ge lite större potential till begränsad extra risk. Fundera på det, det är det minsta man kan göra.

Som jag nämnt tidigare följer jag en del förvaltare via bla deras månadsbrev som jag tycker är ett käckt och snabbt sätt att få en glims av hur de gjort och hur de tänker. Länk till Blechers senaste brev här.

Xact Högutdelande uppdaterad

För drygt ett år sedan lanserade Xact den börshandlade fonden Xact Högutdelande som blivit väldigt populär. I samband med lanseringen skrev jag ett inlägg om fonden men sedan dess har det hänt en del intressanta saker varpå ett nytt inlägg om fonden är på sin plats. Mitt ursprungliga inlägg kan du läsa genom att klicka här.

Jag går först igenom de väsentliga saker som hänt och sedan skriver jag kort info om fonden i övrigt, ungefär som jag brukar göra.
Fonden har nu lämnat sin först utdelning och den var på 5 kronor. Ambitionen är att distribuera vidare mottagna utdelningar och att betala utdelning i maj varje år. Börsens bolag som grupp brukar höja sina utdelningar varpå man kan vänta sig att även denna fond kommer göra så över tid. Då och då bjuder dock börsen på sura miner och bolagen sänker sina utdelningar men det är enstaka år och inträffar inte värst ofta. I det långa perspektivet har utdelningarna stigit stadigt.

Vid start hade fonden kring 200 miljoner kronor men har snabbt lockat ett större kapital från investerare och förvaltar nu 2,3 miljarder kronor (2018-08-01).

En viktig sak som hänt är också att fonden bytt index. Den följer nu ett annat men liknande index, i princip samma sak fast med regler kring hållbarhet. Det nya indexet innehåller 45 bolag och har presterat lite sämre på 1, 3 och 5 år. Det är fortfarande en bra avkastning men fakta är att det här indexet med hållbarhetsfokus presterar sämre. Enligt bild:

Xact Högutdelande är en börshandlad fond som investerar enligt en smart beta strategi. Låter fancy men det är inga konstigheter. Det här smart beta innebär att ett index skapats utefter en uppsättning regler. Indexet som denna fonden följer är sammansatt så att sunda bolag som betalar stadig utdelning är med. Det är också byggt så alla innehaven väger ungefär lika mycket vilket är en fördel i riskperspektiv. En vanlig indexfond kan tex ha bortåt 10 procent i sitt största innehav (Nordea för sverigefonder). Ytterligare en faktor som vägts in i fondens index är låg volatilitet och det innebär att aktierna inte rört sig lika kraftigt som övriga börsen. En stabilare utveckling helt enkelt. Innehaven är kring 45 stycken och utgörs av bolag med stadig utdelning och inte så värst ryckig aktiekurs.

Fondavgift: 0,3 procent.
Utdelning: Kontant i maj varje år. Ambition att distribuera vidare mottagna utdelningar. 2018 delade fonden ut 5 kronor.
Fondförmögenhet: 2,3 miljarder kronor.
I bilden nedan ser du en stor del av innehaven i fonden (per 1/8 2018). Klicka på bilden för att göra den större.

Xact högutdelande innehåller aktier från norden och här kan du läsa hur skatten hanteras i fonden.

Jag gillar den här fonden av flera anledningar. Den är passiv och kan hålla en ganska låg avgift. Jag tror på den här smart beta strategin som jag tidigare också läst en del om. Det är god riskspridning i många fina innehav och då de väger ungefär lika mycket är det inget specifikt bolag man är extra exponerad i. Att få en god utdelning från en relativt billig passiv fond som bjuder på bra riskspridning, det är en bra komponent i ett långsiktigt spar.

Länk till Xact Högutdelande hos Avanza (affiliatelänk).

Info om affiliatelänkar.

Storebrand Global Multifactor

Det här är en fond som sticker ut i mängden och jag gillar den. Den är modern med sin modellbaserade inriktning. En passiv fond men den följer inget vanligt börsindex utan istället följer den en uppsättning regler baserade på bla värdering. Den innehåller 250-300 medelstora till stora bolag och inget bolag sticker ut med en tung vikt i fonden utan det största innehavet väger strax över 1 procent. Jämförelsevis väger tex Apple över 2 procent i en vanlig globalfond och i en vanlig Sverigefond väger Nordea kring 9 procent. Vissa studier och böcker menar på att den här typen av fond kan slå ett vanligt index och Storebrand Global Multifactor har presterat bättre än en global indexfond på både 3 och 5 år.

En sak man skall känna till med fonden är att den handlas i NOK och det är en nackdel men en ganska liten sådan. Det innebär att man betalar en valutaväxlingsavgift varje gång man köper eller säljer och den är på 0,25 procent hos de flesta mäklarna. Ytterligare en sak man skall kolla upp med sin mäklare är insättning och uttagsavgift på 0,2 procent som de har rätt att ta ut men kan variera från mäklare till mäklare. Den står alltså med i fondfaktabladet men det är inte säkert att din mäklare tar ut den. Exempelvis tar inte Avanza ut den (enligt de avgifter de redovisar på sin sida).

Produktens avgift är 0,77 procent.
Fondförmögenheten är cirka 21,5 miljarder kronor.
Minsta köp man kan göra i fonden är 100 kronor.
Den har 39837 ägare hos Avanza.
Köp och sälj innan kl 13 sker samma dag men medan köp syns dagen efter tar det 4 dagar innan sälj syns på kontot.

Jag gillar den här modellbaserade inriktningen som är tilltalande även för den som förordar passiva fonder. Den har också historisk avkastning som säger att den är ganska bra.

Länk till Storebrand Global Multifactor hos Avanza (affiliatelänk).

Info om affiliatelänkar.

73% av fonder sämre än index

Här har ni kalla fakta. 73 procent av aktiva fonder presterar sämre än index. Detta är i Europa generellt och så här ser det ut även om man tittar på andra marknader. I USA är det över 80 procent av fonderna som presterar sämre än index på 5 års sikt.

Det är inte annorlunda denna gången, det är inte annorlunda i Sverige, det är inte annorlunda för den där superduperfonden. Ytterst få fonder överpresterar uthålligt medan de allra flesta har bra perioder följt av ruttna. Ha detta i åtanke när du väljer fonder. Slutsatsen är inte nödvändigtvis att undvika aktiva fonder men välj dem väl. Att välja just den där aktiva fonden som uthålligt kommer prestera bra det kräver sannolikt en hel del research.

Datan kommer från S&Ps Indices versus Active (SPIVA) report.

Därför är aktiva fonder ett bra val

Det går att argumentera hitan ditan kring aktiva vs passiva fonder och medan billiga passiva fonder som tex Avanza Zero är ett smart val behöver man för den delen inte avskriva alla aktiva fonder. Det är få fonder som slår index på riktigt lång sikt men de finns de som gör det och om man lägger ner lite tid och energi på att välja bra aktiva fonder kan det bli ganska bra. Min poäng här skall komma att bli att om man gjort sunda val av aktiva fonder så har man möjligheten att få bättre avkastning än index medan nedsidan sannolikt inte är jättestor.

Om man på goda grunder valt en sund fond får man förhoppningsvis bättre avkastning efter avgifter  än index. En sådan här fond har en eller flera duktiga fondförvaltare som gör väl valda placeringar i olika bolag. De sprider riskerna i olika branscher osv. Även om det inte blir fantastiskt så blir det sannolikt ganska bra.
I processen att hitta en sund fond tittar man bla på historik, omdömen och man kan försöka bilda sig en uppfattning av förvaltaren genom att läsa och följa denne. Vissa fonder har videopresentationer och vissa förvaltare besöker EFN Börslunch eller DI TV.
Det finns externa bedömare/tyckare om fonder som Morningstar eller tidningar som Privata Affärer osv. Läs och bilda dig en uppfattning.

Titta inte specifikt efter de fonder som gått allra bäst det senaste året för då är du sannolikt ute på tunn is. Fonderna som går bäst varje enskilt år är oftast olika från år till år och inte sällan är raketerna från ena året plötsligt bottensänken ett annat år. Ofta kan det vara fonder för specifika land eller regioner. Det där är inte en sund fond att ha som bas i ett långsiktigt spar.

Aktiva Sverigefonder och breda fonder som tex Globalfonder, bland dessa kan man finna sunda bra fonder som kanske kan ge en extra bra avkastning på lång sikt.  I min PPM har jag tex Didner & Gerge Aktiefond som presterat riktigt bra. Jag tycker Carnegie Sverigefond är en bra fond med en sund strategi och en duktig förvaltare. Grafen överst visar Carnegie Sverigefonds utveckling på 10 år där man kan se att de länge presterat helt ok för att de senaste åren gå lite extra bra. Det här är svårt att veta på förhand hur en fond skall utvecklas och det är alltid lätt i efterhand att söka fram en fond som gått bättre.
Det man kan göra på förhand för att försöka hitta den där fonden som förhoppningsvis skall gå extra bra det är att lägga ner tiden och bilda sig en uppfattning. Hur har de presterat historiskt? Vad tycker Morningstar, Privata Affärer osv? Verkar förvaltaren vettig? Bilda sig en uppfattning och investera i det du tror på. Följ upp utvecklingen men tänk på att inte vara för snabb att döma, enstaka år kan det gå lite sämre och vissa år kan gå betydligt bättre.

Det är nog rimligt att ge en fond åtminstone 3 år att bevisa sig på. Givet att inget negativt kommer fram eller något viktigt förändras. Om allt det du gillade fortfarande är det samma är alltså ett enstaka års halvdan avkastning något man bör kunna ta. Efter 3 år borde fonden i snitt presterat hyggligt mot index, om inte så kan det vara läge att jämföra den mot annat och kanske byta.

Gör du ett sunt fondval så kommer det sannolikt vara värt att satsa på en aktivt förvaltad fond. Förhoppningsvis får du bättre avkastning än index och i ett dåligt utfall blir det lite sämre än index. Lite sämre än index kan man ju ta och om det inte på sikt bättrar sig kan man enkelt byta till en annan aktiv fond eller en passiv indexfond.

Läs mer: Mitt senaste inlägg om Carnegie Sverigefond