Nu närmar vi oss den mest fantastiska av tider, i min lilla värld som utdelningsinvesterare åtminstone. Snart börjar mina utdelningar att jäsa, de blir större av sig självt. Bara så där.
Jag pratar om utdelningstillväxt, organisk sådan. När bolagen själva höjer sin utdelning och många bolag gör det nästan varje år.
Om jag äger 100 st aktier i ett bolag som pyntade en utdelning på 4 kronor förra året så kan det mycket väl vara så att de i år meddelar att utdelningen blir 4,3 kronor per aktie. Istället för 400 kronor får jag i år 430 kronor, en ökning med 7,5 procent.
Så 7,5 procent mer utan att jag gör något. Jag bara fortsätter att äga ett bra bolag.
Många tänker på jättehög direktavkastning när de hör termer som utdelningsinvesterare eller utdelningsaktie men jag vill slå ett slag för utdelningstillväxt. Bolag som stadigt höjer sin utdelning år efter år det är något speciellt med dem. För det första behöver de prestera bra för att kunna höja utdelningen varje år och bolag som presterar bra de belönas med stigande aktiekurs. Ofta är det också så att utdelningshöjarna har en lite lägre direktavkastning och utdelningsandel. De investerar pengar i tillväxt. I den egna verksamheten och via förvärv.
En utdelningshöjare som idag pyntar lägre utdelning än en högutdelare kan på ett antal år växa sin utdelning och till slut gå förbi högutdelaren. I termer av totalavkastning är potentialen ofta större i utdelningshöjarna eftersom de växer vinst och utdelning som i sin tur leder till en högre aktiekurs. Ja men det gäller naturligtvis att välja rätt men så är det ju alltid med investeringar på börsen. Ett talande exempel är Latour som pyntar en direktavkastning kring 2-2,5 procent men har höjt utdelningen stadigt över en lång tid. De har presterat mycket bra och belönats med en stigande aktiekurs.
Mina utdelningar jäser och jag älskar det. I slutet av januari börjar bokslutsrapporterna dimpa in och i dem lämnar bolagen också förslag till utdelning. Först ut i min portfölj är Castellum med sin rapport 23/1.
