Förr i tiden när jag inte levde på mina utdelningar arbetade jag på kontor. Jag var en udda typ i lunchrummet där jag satt med min matlåda. Nja kanske inte så udda, det var allt gott om folk som hade matlåda då och då. Vad jag däremot observerade var att flera kollegor käkade utelunch varje dag och många gjorde det kanske varannan.
Utelunch kan vara trevligt och gott. Att skippa den är ett val man kan göra. Ett medvetet val. Man kan äta gott och ha trevligt även i lunchrummet med medhavd mat. Man missar den sociala biten med kollegorna som är på utelunchen och kanske ytterligare något går att lägga på minussidan. Det varierar ju och var och en får bedöma värdet i det där.
Man kan rada upp flera positiva saker med att äta medhavd lunch men jag tänker fokusera på den ekonomiska. Anta att en utelunch kostar 120 kronor (finns både billigare och dyrare) och att vår hittepå person Carina käkar ute varannan dag. De andra dagarna har hon med sig matlåda som hon lagat själv till en kostnad om 20 kronor per portion. När Carina väljer att skippa utelunchen och istället äter matlåda varje dag sparar hon 1000 kronor per månad.
1000 spänn kan man göra en hel del för. Man kan tex sätta sprätt dem på en underbar upplevelse. Om man väljer att investera pengarna på börsen via en billig indexfond kan de växa till något stort. Köper man indexfonder för 1000 kronor per månad blir det efter 30 år över 1 miljon kronor. Historiskt har svenska börsen avkastat en bit över 8 procent per år och jag har räknat på 8 procent årlig avkastning i mitt exempel. För att vara exakt: 1.417.613 kronor blir det efter 30 år.
Är man en sådan där som inte pallar sikta på något så avlägset som 30 år får man hitta lösningar. Man kan bryta ned det till delmål. Hitta ett eget mål som inspirerar. Man måste ju inte sikta på att ha massa pengar om 30 år utan man kan med fördel skippa utelunchen ändå. Exempelvis kan man få ihop till en thailandsresa för två efter 3-4 år. På så kort sikt är det dock risk att man har otur med tajmingen på börsen. Börsen går lite hit och dit vilket på lång sikt resulterar i snittet om dryga 8 procent. Enstaka år kan det dock bjudas på betydligt sämre avkastning, till och med en negativ sådan. På lång sikt jämnar det ut sig och börsen tuffar på. Börsen är utmärkt för ett långsiktigt spar. Det gör inget om den går dåligt något enstaka år då den goda avkastningen de andra åren mer än väl gott gör det. Det är en risk man tar när man investerar på börsen; att kapitalet kan minska i värde vissa år. Den risken får man betalt för. Dryga 8 procent per år får man betalt.
Om Carina väljer att spara cashen men gör ett dåligt val och sätter dem på bankkonto istället ja då får hon inte alls lika roligt om 30 år. Då tar vi bort över 1 miljon kronor från henne och hon har 394.424 kronor istället. 1 miljon kronor kostar det att ha pengarna på ett bankkonto med 0,6 procent ränta istället för att investera i börsen via en indexfond.
Det här är bara ett exempel och du kan nog hitta din tusing till sparet även om det inte handlar om att skippa en utelunch. Många av oss har en hygglig slant varje månad som inte går till fasta räkningar osv utan kategoriseras som "diverse". Den där diverseposten kan många minska med 1000 kronor för att lägga i ett spar istället.
Jag har skrivit ett inlägg om min favorit bland billiga indexfonder. Läs det i länken: https://petrusko.blogspot.com/2020/11/seb-hallbar-sverige-indexnara.html