Någon ultimat rubrik till det här inlägget kom jag inte på och istället för att lägga tid på det så blev det som det blev. Det finns utdelande fonder av olika sorter men en sak har de gemensamt och det är att utdelningen inte är något "extra". Den kommer inte utöver den vanliga avkastningen man får i en fond. Utdelningen är bara en del av fonden och dess totalavkastning.
Hur stor utdelning fonden pyntar varierar. De flesta svenska fonderna delar ut en viss procent utav fondens andelsvärde. En ganska vanlig procentsats är 3,5 procent, det kör många fonder. Exempelvis fonden Handelsbanken USA Index Criteria B som jag investerar i. Den följer USA-börsen och pyntar årligen cirka 3,5 procent utdelning i mars. De flesta utdelande fonderna finns även som icke utdelande och totalavkastningen är den samma i de två. Det kan då se ut så att den ena fonden pyntar 3,5 procent utdelning och andelskursen stiger 6,5 procent (totalt 10 procent). I den icke utdelande versionen stiger andelskursen 10 procent och totalavkastningen är därmed 10 procent.
Det finns fonder som har betydligt högre procentsats. Vissa som följer ett vanligt börsindex och vissa med en inriktning mot stadiga aktier osv.
Ju mer utdelning fonden pyntar desto mindre stiger andelskursen. Man flyttar avkastningen ifrån den ena sorten till den andra. Rent matematiskt blir det samma sak i slutändan men det kan ändå vara skillnad i hur man använder dem.
Den som vill vill boosta sin inkomst här och nu men ändå ha viss kurstillväxt kanske intresserar sig för fonden med hög utdelning. Den som vill ha god värdetillväxt över tid men ändå ha en cash utdelning kan med fördel titta på fonden med en lägre procentuell utdelning.
Ett exempel på två fonder här är den där Handelsbanken USA Index Criteria B som jag nämnde och Storebrand Global Low Volatility B. Den ena är ett exempel på en fond med låg/normal utdelning och den sistnämnda har en hög utdelning om cirka 6 procent.
Andelskurs 2016 vs halvårsskifte 2024:
Handelsbanken USA Index Criteria B 245,78 kronor vs 604,57 kronor.
Storebrand Global Low Volatility B 160,71 kronor vs 190,44 kronor.
Nu är det här två helt olika fonder men de funkar bra för det här ändamålet, att visa på den här skillnaden. Det är en lång tidsperiod där Storebrands fond inte stigit så mycket i andelskurs och i första hand är förklaringen att avkastningen i den fonden främst kommer via utdelningen. Ja den har en annan inriktning och har inte genererat lika hög totalavkastning som Handelsbanken USA indexfond.
Det här är inte en rättvis jämförelse men torde ändå förklara på ett rimligt sätt skillnaden i hög/låg utdelningsandel. Det finns så klart mer rättvisa jämförelser som en vanlig svensk indexfond med 3,5 procent utdelning vs en med 5 procent utdelning. Jag hade helt enkelt inte den datan lika lättillgänglig. Poängen här är ju inte att det ena eller andra är bättre (samma index i två fonder ger samma totalavkastning oavsett procent utdelning).
Jag som lever på utdelning tex kan intressera mig för fonder med hög utdelning. Jag vill primärt ha hög utdelning nu och gärna viss kurstillväxt. Man kan också resonera att man vill ha hög utdelning för att ha ett så stort kassaflöde som möjligt. Ett kassaflöde som man kanske återinvesterar i portföljen eller amorterar på något. Det är individuellt det där.
Det är alltid trevligt med utdelningar för då behöver man inte sälja några andelar i fonden för att få loss pengar till annat.Säljer man själv andelar i en fond som inte ger utdelning så tar ju andelarna så småningom slut om man inte köper nya andelar i fonden.Jag gillar att hela tiden öka antalet olika värdepapper bland annat genom att jag får utdelningar från t.ex en fond så köper jag andelar i en annan fond och bygger upp mina portföljer med innehav som jag känner mig nöjd med.Mvh Peter Jansson
SvaraRadera