Börsens goda avkastning

 


Jag och andra pratar ibland om "börsens goda avkastning" men det är inte varje gång man stannar upp och pratar om vad det faktiskt innebär. Pengar på bankkonto ger en trygg avkastning om nära på noll procent. Att investera på börsen innebär en risk i det korta perspektivet. Risken är att värdet på din investering kan gå både upp och ned och i ett kort perspektiv är då risken att man har mindre pengar kvar än man satte in från början. I långa perspektivet tickar börsen på uppåt.

Den här risken får man bra betalt för i form av en betydligt bättre avkastning än den där trygga obefintliga man får på ett bankkonto.

Warren Buffett släppte nyligen sitt brev till investerarna i Berkshire Hathaway och han jämför där bolagets prestanda mot det amerikanska indexet S&P 500. Den datan tänkte jag använda här som exempel på börsens god avkastning. Det finns naturligtvis svensk data också och på riktigt lång sikt har svenska börsen avkastat nästan lika bra som det amerikanska.

Sedan 1965 har S&P 500 genererat en årlig genomsnittlig avkastning om 10,2 procent. Detta är inklusive utdelningar och det är fram till och med år 2020.

Cirka 10 procent årlig avkastning alltså. Det är fina grejor. Kanske låter det inte så mycket och det är det ju inte heller om man bara ser till ett enda år men ge det tid så summerar det till något riktigt stort. Sedan 1965 summerar det till 23.454 procent eftersom ränta på ränta ger en mäktig boost.

Hur gör man för att få börsens goda avkastning då?`

Ja ett enkelt och smart sätt är att investera i en indexfond med låg avgift. Då är man garanterad att få ungefär den avkastning som börsen genererar över tid. Enstaka år kan det gå dåligt men utslaget som ett snitt på lång sikt har börsen historiskt alltid levererat. Det finns även aktiva fonder som försöker slå börsen och medan vissa lyckas med det på kort sikt är det inte många som gör det i långa loppet. De senaste 5 åren har cirka 80 procent av aktiva fonder misslyckats med att slå S&P 500* (*SPIVA).

Min favorit bland de vanliga svenska indexfonderna är SEBs fond som följer i princip hela börsen till en väldigt låg avgift. Den har presterat bättre historiskt än vissa andra fonder med lägre avgift men som följer ett smalare index som tex OMXS30. Avanza Zero är en sådan fond. Den har ingen avgift men följer ett index som enbart innehåller stora bolag, endast 30 st. På lång sikt har småbolag presterat en högre avkastning än breda börsindex och därför är det en god ide att välja en fond som innehåller även småbolagen. En fond som innehåller allt. Som indexfondens upphovsman sade: Varför leta efter en nål i höstacken när man kan köpa hela stacken. Ja på ett ungefär så där sade Jack Bogle när han vurmade för indexfonders förträfflighet. 

Läs mitt inlägg om fonden från SEB: https://petrusko.blogspot.com/2020/11/seb-hallbar-sverige-indexnara.html

3 kommentarer:

  1. Tjena Petrusko!
    Har du korrekta siffror där man jämför S&P 500 mot Stockholmsbörsen under en lång period. Helst så lång historik som möjligt. Kanske är Affärsvärldens Generalindex (OMXAFGX) det index som bäst mäter den inklusive återinvesterade utdelningar mest korrekt.

    Ett annat index som ofta används är
    OMX Stockholm Gross Index (OMXSGI)
    Alla aktier på Stockholmsbörsen
    Inkluderar återinvisterade utdelningar
    Är samma som (SIXRX)

    Vet inte om det blir exakt samma resultat med dessa index.
    Input välkomnas.
    Mvh
    Larsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du jämför ett svenskt börsindex, baserat på börskurser i svenska kronor, mot ett utländskt, baserat på börskurser i utländsk valuta. Glöm då inte korrigera för valuta.
      Tyvärr vet jag ingen sajt, där man kan se alla grafer, och procentsatser, omräknat till svenska kronor.

      Finns en del amerikanska sajter, som omvandlar allt till USD. Men jag har bara kollat på dem under gratis provperioder. Har (ännu?) inte tillräckligt mycket utländska värdepapper,
      för att det inte skulle gå rejält back, med att betala dyra medlemskap för sådan färdigtuggad information. Får räkna själv, och göra egna grafer, och då känns det ofta inte värt tiden det tar.

      Fast det går att halvfuska, och jämför indexfonder i samma valuta istället för indexen. Ofta ger avgiftsskillnaderna mellan fonder, och hur väl eller dåligt de två fonderna följer indexen, mindre missvisningar, än de missvisningar som uppstår av valutafluktuationer.

      De som levererar index, brukar vara väldigt noga med att ange vilken valuta som de använder när de räknar ut dem (eller, i sällsynta fall, hur de använder en valutakorg, och värderar indexets värdepapper i flera olika valutor).

      Radera
  2. Tycker du är väl generös med "nära nog" noll procent avkastning på lönekonto. Det är garanterat noll skulle jag säga. ;)

    Aktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier

    SvaraRadera

Castellums VD slutar

  Henrik Saxborn VD sedan 2013 har meddelat Castellums styrelse att han beslutat lämna sin roll som VD och koncernchef. Han blir kvar upp ti...