Jag vill minnas att Jeremy Siegel i boken Stocks For The Long Run tar upp studier som visar på denna slutsats. Det finns gott om historik och studier av S&P500 Dividend Aristocrats i USA och det indexet bestående av utdelningsaktier har överpresterat det bredare index gott och väl.
I följande bild är en sammanfattning av en studie gjord av Jeremy Siegel:
Annons:
The Single Best Investment creating wealth with dividend growth. Boken av Lowell Miller som av flera lyfts fram som en av de bästa om att spara i aktier och utdelningsaktier specifikt. Läs hur du hittar de bästa utdelningsaktierna och hur du bygger en pengamaskin.
Checka in 10-års grafen i bilden nedan. S&P500 Dividend Aristocrats mot det bredare indexet S&P500.
Min huvudsakliga strategi är att investera i bra bolag med lång och god historik och stadigt stigande utdelning. Två av mina favoriter är amerikanska Johnson & Johnson som höjt utdelningen varje år i över 50 år och det svenska fastighetsbolaget Castellum som höjt varje år bortåt 20 år nu.
Jag har aldrig förstått vurmen för de här graferna med utdelningsaristokrater vs S&P500. Det måste framgå tydligt ifall man har utgått från dåtidens aristokrater och följt utvecklingen framåt eller ifall man utgått från nuvarande aristokrater och tittat bakåt. I det senare fallet borde det bli selektionsbias, de aktier som av olika skäl hamnat i problem och fått sänka utdelningen har ju kastats ut ur aristokratindexet och istället hamnat i jämförelseindexet (S&P500). Att de som är kvar då har överpresterat borde inte förvåna någon.
SvaraRadera/Bengt
Mycket bra kommentar, Bengt. Jag skulle också vilja veta hur det ligger till, som du säger är det lätt att titta i backspegeln och därefter peka på hur bra något är.
SvaraRaderaAv samma anledning ska man vara medveten om att fonder som har underavkastat ofta plockas bort medan de som tuffar på bra behålls. Detta är såklart naturligt, men tittar man på ett fondbolags hemsida där 4/5 fonder har gått som tåget är det bra att komma ihåg att ett gäng andra fonder troligtvis har fått stryka på foten. Ett problem som denna artikel tar upp: http://www.morningstar.se/Articles/Chronicle.aspx?title=fler-doda-fonder-dyra-fondbolag-kinnel
//Humankapitalisten
Att slå index med utdelning bör vara rimligt, precis som att slå index med likaviktad portfölj/fond - exponering mot mindre bolag ökar då. Vanligen underpresterar större bolag i ett index, konkurrensen ökar med god lönsamhet och det utsätts större företag för mer än andra (Apple, H&M, Novo mfl). Så köpa index minus det största innehavet slår index också sannolikt (har gjort tidigare). Troligtvis därför också många småbolagsfonder slår index över tid (är viss del av effekten i alla fall), eller bredare large cap-fonder då de största bolagen tar mindre plats jämfört med OMXS30. Så av alla strategier, varför är utdelningen bättre än andra för att uppnå bra avkastning tycker du Petrusko?
SvaraRaderaBengt: Alla aristokrater ingår hela tiden i S&P500 samtidigt som i aristokraternas index. Indexet Petrusko visar en bild på petar ut de som sänker utdelningen. Precis som en portfölj bör peta ut innehav som inte presterar bra
// Micke
Hej Bengt,
SvaraRaderaJag har sett sett studier som visat år för år att dessa bolag slår index stadigt. Alla studier är inte baserade på S&P500 Dividend Aristocrats.
Om man tittar specifikt på S&P500 Dividend ARistocrats vs S&P500 så har det ju förekommit några bolag som lämnat utdelningsindexet pga bruten utdelningstrend men liknande händer för vanliga S&P500, bolagen som går sämst försvinner ju från S&P500.
Du låter väldigt kritisk men det framstår som om du inte kollat så noga. Om du investerar långsiktigt så borde det intressera dig att kolla närmre på det här. Vill du verkligen veta så finns ju infon tillgänglig online och i böcker.
Mvh petrusko
Svårigheten är att lista ut vilka aristokrater som fortsättningsvis kommer dela ut lite mer varje år under många år framöver. Många fina (tidigare) S&P 500-aristokrater har faktiskt gått i konkurs, köpts upp/ut eller ställt in utdelningar under årens lopp.
SvaraRaderaTack och lov kommer utdelningsaristokraterna ändå överprestera, genom en sund diversifiering. Trots att något ovanstående skulle inträffa.
Omsättningen har varit rätt hög bland aristokraterna. Av de 59 dividend aristocrats som fanns 2006 har 30 (51%) av olika skäl försvunnit från indexet sedan dess. Av de 51 som fanns 2015 har 22 (43%) tillkommit sedan 2006. Allt enligt nedanstående källa:
SvaraRaderahttp://www.suredividend.com/dividend-aristocrats-list/
Med tanke på det tycker jag det är högst relevant att fundera på om grafen utgår ifrån 2006 års eller 2015 års aristokrater. Eller om den tar hänsyn till försäljning, ev med förlust, av de bolag som sänker utd/kastas ut ur indexet.
/Bengt