Pojken med Volvoaktierna

I morse när jag satt där i bilen och lyssnade på musik och funderade på både det ena o de andra poppade ett spännande minne upp i mitt huvud. Ett gammalt minne, ett minne som jag inte tänkt på decennier. En erfarenhet som sannolikt varit med och format mitt intresse och fascination av aktieutdelningar.

Pojken med Volvoaktierna
Jag var inte arton år fyllda men några av mina vänner var några år äldre än mig och hade körkort. Vi åkte i Henriks fina bil på väg till en bekant som hade ett par nya högtalare som skulle vara något alldeles i hästeväg. Vi var uppspelta och spända att se de här mäktiga pjäserna, skulle de vara så otroligt bra och coola som snacket gjorde gällande.
Väl där var vi alla nöjda och imponerade, de där högtalarna var verkligen något annorlunda. Stora, tunga och riktigt rejäla. Spela högt gjorde de också.

De fina högtalarna till trots så är det inte de som är mitt bästa minne från den dagen. Efter vi hade uttömt varenda tänkbar mening i högtalarväg kom jag och högtalarkillen in att prata aktier och han nämnde att han precis hade fått 4000 kronor i utdelning på sina Volvoaktier som han fått av sin pappa. 4000 kronor! vad häftigt tyckte jag. Ja, och det fina är att nästa år får jag minst lika mycket sade högtalarkillen. Den här utdelningen tickar in varje år.

Wow, nu snackar vi. Jag var väldigt fascinerad av detta. Att äga aktier som år efter år ger mig massa pengar cash i näven.

Jag blev så glad att jag skrattade högt i morse när jag satt där i bilen och tänkte på detta. Minnet med högtalarna är mig kärt och storyn om Volvoaktierna förstod jag ju nu när jag tänkte på detta att det har sannolikt legat där i bakhuvudet på mig när min utdelningsstrategi formats.

Disclaimer: Jag äger inte Volvo.