What is this "Utdelningsandel" ?
För oss som fokuserar på utdelningsaktier är det höst sannolikt att ha stött på termen men de flesta andra aktiesparare lär stöta på det förr eller senare. För den insatte och den som läser mycket om aktier är det kanske en självklarhet vad utdelningsandel är men detta inlägg är ej riktat till er =)
Utdelningsandel är ett mycket viktigt nyckeltal och berättar hur uthållig en utdelning är, om det är sannolikt att den höjs/sänks.
På engelska heter det "payout ratio".
Så vad är det då?
Jo, utdelningsandel är ett nyckeltal som berättar hur stor andel utdelningen är av vinsten.
Vi tittar på Johnson & Johnson som exempel. I senaste rapporten visar de upp en vinst per aktie om $5,21 medan utdelningen är $3.
Dessa tre dollars motsvarar cirka 57% utav vinsten på dryga fem dollars.
Generellt kan man säga att ju lägre utdelningsandel desto bättre. Detta då man har ett utrymme att behålla eller höja utdelningen även om vinsten skulle minska ett visst år.
Om man skulle titta på något annat bolag där det istället såg ut så här: 5 kronor vinst och 4,8 kronor utdelning. Detta ger en utdelningsandel om 96% och man delar alltså ut nästan hela vinsten. Om detta bolags vinst skulle minska 20% ett år blir vinsten 4 kronor och räcker inte till för att dela ut 4,8 kronor. På lång sikt är det inte hållbart och om inte vinsten snabbt stiger igen kommer bolaget sannolikt bli tvunget att sänka utdelningen.
Man kan även generalisera och säga att en utdelningsandel kring 50% är sunt och till och med lågt kanske. Typ av bolag kan klara av dela ut olika mycket av vinsten. Finansiell starka, mogna bolag klarar av en högre utdelningsandel än bolag i en tidigare fas. Hennes & Mauritz tex har finanser att hålla en förhållandevis hög utdelningsandel om 80% (9,75 kr utd, Vinst cirka 12 kr).
Stora starka bolag med stabil vinstutveckling kan ha lite högre utdelningsandel utan att man behöver oroa sig för en utdelningssänkning. Bolag där vinsten svajar rejält över åren är en varningssignal och man bör nog vänta sig att utdelningen svajar likaså.
Jag har investerat och skrivit om börsen i över 25 år. Fokus på placeringar som lämnar utdelning regelbundet. Jag kallar mig för utdelningsinvesterare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Mer ICA och Willys hos fastighetsbolaget Cibus
Det har varit några händelserika dagar i fastighetsbolaget Cibus som meddelat flera förvärv av dagligvarufastigheter. En kort tid handelss...
-
Reklam: Inlägget innehåller reklamlänk till Avanza. Det här är en globalfond med inriktning på stadiga bolag som genererar bra kassaflöden...
-
Reklam: Inlägget innehåller reklamlänk till Avanza. Idag reflekterade jag över ett svar jag gav på twitter häromdagen angående tänkbar utd...
-
Nu är utdelningen för juli månad spikad i JPMorgans börshandlade fond JGPI. Medan förra månadens utdelning var relativt hög kommer här en ...
Jag är skeptisk till att se låg utdelningsandel som något positivt. En låg utdelningsandel gör det möjligt för företag att återinvestera i sin verksamhet vilket i teorin bör ge utslag i form av ökad omsättning eller ökad vinstmarginal. Men i praktiken tycker jag att det finns alldeles för många undantag ifrån den regeln. Bolag som H&M och eWork har en fantastisk tillväxt och hög utdelningsandel medan t.ex. Telia och ICA har en låg utdelningsandel men ändå växer dåligt.
SvaraRaderaSå det är ofta bättre att titta på direktavkastning och tillväxt/marginalförbättringar än att korrigera för utdelningsandel.
Håller med Aktieingenjören.
SvaraRaderaDessutom är utdelningsandelen ofta hög för bolag som inte binder kapital, tex konsulter, och lägre för bolag som binder en herrejössesmassa kapital, t ex gruvbolag eller verkstadsbolag.
Telia har en väldigt hög utdelningandel. Snudd på 90 %.
SvaraRaderaNumera ja. Sedan Johan Dennelind tillträdde 2013 har diskrepansen mellan kassaflöde och resultat försvunnit samtidigt som utdelningsandelen har ökat. Men tittar man över en längre tidsperiod ser man vad jag menade (jfr 2008-2012 med 2013 och 2014 i tabellen här: https://borsdata.se/analyze/comp/tlsn#)
RaderaMan glömmer lätt att resultaträkningen bara är till för skatteverket och PR. Resultatet på sista raden säger inte hur man finanserar utdelningen. Fritt kassaflöde är mer intressant att följa, för att se hur hållbar utdelningen är. titta in på 4020bloggen "Utdelningen kommer ifrån kassaflödet"
SvaraRaderaYes, som jag nämner i inlägget varierar det från bolag till bolag hur stor andel som är sunt att dela ut. För vissa kan 80% vara sunt även lågt medan för andra bör det ligga betydligt lägre för att utdelningen skall kännas trygg över tiden.
SvaraRaderaFör gemene man, vanlige svenssonspararen är kassaflöde överkurs och som jag nämner i inlägget är det riktat till just svennebanan.
Mvh petrusko
Liknande.
SvaraRaderadet jag retar upp mig på många är den återköpspolecy som framför allt nordamerikansk bolag sysslar med.
primärt för bolag med bonusar kopplade mellan aktiepris och vinst/pe/skuld... per aktie.
Enda fördelen med det förfarandet för prisförändring istället för utdelning i ex Belgien, där de har ingen skattar på akteivinstet men bara på utdelning.
Jag ogillar återköp såvida de inte gör det för att miska antalet från tidigare utspädningar och använt det som ett internt lån.
Personligen vill jag inte att ett företag betalar ut utdelning med mer än ca 60% men det avgörs av bundetkapital och kassaflöde.
Reit är ju udda i de sammanhangen. Så branschstyrt, man får anpassa sina krav till individuella bolag.
Låg utdelngsandel kan vara bra om de vill växa fortare/bygga kassa/ avbetala lån.
OM det skapar mer mervädre för aktieägarna istället för att dela ut mer.
/Tofo
Håller med om att utdelningsandelen är ett bra nyckeltal att hålla koll på men som flera skriver så är kassaflödet minst lika viktigt. Det du skriver dock att bolag med hög utdelningsandel över tid är mer riskabla än andra som inte har det, framförallt om de har liten kassa i övrigt.
SvaraRaderaVad tycker du om Dividend Sweden? Ser att de är påväg till marknaden och nu tar in en emission. Intressant affärsidé, men jag är lite osäker på värderingen.
SvaraRadera