Så växer InfraCap utdelningen via preferensaktier

 InfraCap med fonden PFFA i USA har lyckats växa utdelningen över tid. Det är lite unikt för tillgångsslaget fixed income men de gör också något annat. De investerar i preferensaktier och de gör det aktivt. Många gånger har man hört om hur svårt det är att slå indexinvesteringar men när det gäller preferensaktier så är det en helt annan grej. Det finns indexfonder för preferensaktier men preferensaktier är luriga jämfört med vanliga aktier och indexfonderna gör många dåliga investeringar som en aktiv aktör lätt kan undvika.

I fonden PFFA undviker de att köpa preffar som handlas till en ofördelaktig kurs mot inlösen. Indexfonderna köper preffar för $28 som strax därefter blir inlösta för $25. PFFA kan delta i IPOs och investera i nya preffar till rimligt pris medan indexfonderna inte kan göra det utan köper dem efter notering, ofta har de då handlats upp i kurs. Genom att göra smarta affärer bland preferensaktier har PFFA lyckats växa utdelningarna över tid. Det är fortfarande fixed income så det är ingen rakettillväxt vi snackar om men tillväxt likväl. Nedan är en utdelningsgraf för fonden.


Den här PFFA har precis fått en motsvarighet i EU med ticker ASWN. Det är samma förvaltare och de kör samma strategi. De köper preffar en god bit under inlösenkursen och de säljer preffar som handlas till ofördelaktig kurs mot inlösen. $25 är vad de allra flesta preffarna har som inlösenkurs. I USA gör man ofta IPO kring kursen $25. De initiala tagarna i erbjudandet får ibland en liten rabatt och kanske pyntar $24,75, det varierar. Man snackar om en preff på tex 7 procent men det är räknat på den där kursen om $25. En sådan där 7 procents preff kan man köpa till tex 9 procents direktavkastning om den gått ned i kurs. En självklarhet och enkel matte egentligen men jag nämner det för preffarna ofta har sin procentsats i namnet. Procentsatsen i namnet är alltså räknat på kursen $25 och är inte nödvändigtvis den direktavkastning och pris som fonden pyntat för aktien. Ett exempel nedan på ett innehav i den europeiska fonden ASWN:

PEBBLEBROOK HOTEL TRUST 6.375% PERP SR:E

Det här är en preferensaktie som gavs ut kring $25 och det där 6,375% är den direktavkastning den hade på kursen $25. Nu handlas den där preffen till $19,22 vilket innebär en direktavkastning om 8,3 procent. Här fångar fonden en hög direktavkastning samt en god potential upp till en eventuell inlösen på $25.

Genom att regelbundet göra sådana här affärer. Köpa på tex $20 och sälja på $25 genererar de mer avkastning än enbart de utdelningar preffarna pyntar.

USA har en mycket välutvecklad och stor marknad för preferensaktier jämfört med här i Sverige. Det finns hundratals preferensaktier och inlösen hör inte till ovanligheter. Det händer hela tiden och det är också IPO regelbundet av nya preffar. En helt annan marknad än den vi har här alltså. Förvaltarna hos InfraCap gör ett bra jobb att navigera den här marknaden och fånga fina möjligheter.

Fonden här i EU är helt ny men gänget bakom den har lång erfarenhet och historik att uppvisa i den amerikanska versionen av fonden. Det återstår att se hur ASWN presterar men jag har tro på den och har gjort ett första litet köp i min fondportfölj hos SAVR.


7 kommentarer:

  1. Hej Petrusko och tack för en bra genomgång av fonden. Om man köper denna via KF så får man tillbaka källskatt men sedan är det som jag tolkar 15% av utdelningen som man inte får tillbaka, amerikansk skatt. Är det korrekt? Tack för en bra blogg. Mvh Ola

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tjena Ola,
      Fonden har sin hemvist på Irland varpå det inte dras någon utländsk källskatt på dess utdelningar den betalar till dig. Det finns således ingen skatt att få tillbaka från första början. Fonden funkar utmärkt både på ISK och KF.

      Ja likt alla fonder så betalar den en skatt på de utdelningar den tar emot och den får de inte tillbaka. Det är lite olika i olika länder hur stor skatten är men Irland har samma som fonder med hemvist i Sverige. De betalar 15% skatt på utdelningar från USA och det får de inte i retur. På en vanlig S&P500-fond med 1% direktavkastning märks det ju knappt men på en fond med så hör hög utdelning så är det ju desto mer man går miste om i kronor räknat. Det är en tydlig nackdel och man får ta ställning till det. Jag väljer att se på saken som så att jag jämför med en investering i svenska preffar och D-aktier. Tex Sagax D pyntar strax under 6 procent Direktavkastning. Den här fonden har förvisso valutarisk till dollarn men den har en bortdiversifierad bolagsrisk varpå jag anser risken är lägre i fonden än en investering i Sagax D.

      Mvh petrusko

      Radera
    2. Ola, i en KF dras 15 % amerikansk källskatt på utdelningar, men den återbetalas exempelvis hos Nordnet månaden senare. Du förlorar alltså inte dessa 15 %, bara får dem lite senare.

      Radera
    3. Bra förklarat, tack. Alltid klurigt med valuta men den största smällen är nog redan tagen där, kan mycket väl finnas en uppsida på lite längre sikt. Mvh Ola

      Radera
  2. Tjena Petrusko,

    Hur ser du på AI-bubblan och risken för en eventuell krasch förr eller senare? Jag tycker mig märka en växande oro kring temat. Mag7 har nu ett samlat börsvärde som överstiger hela Kinas BNP, och Nvidia verkar ha byggt in en slags cirkulär ekonomi inom sektorn, där de i praktiken finansierar sina egna kunder för att dessa ska kunna köpa fler chip. Det känns som ett system som förr eller senare måste brista, frågan är bara hur hårt.

    Vi som varit med under 2000, 2008 och 2020 vet ju hur snabbt det kan gå när det väl smäller. Hur förberedd är du på en sådan situation? Står du redo med torrt krut?
    Och när det gäller utdelningar under kraftiga börsfall, brukar fonderna/etf:ernas utdelningar sjunka marginellt eller ordentligt enligt din erfarenhet? Tar du höjd för det i din strategi?

    Ursäkta alla frågor, jag är bara genuint nyfiken på hur en erfaren utdelningsinvesterare som du resonerar.

    /Max

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tjena Max,
      AI må ha framtiden för sig men långt ifrån alla bolag som sysslar med AI kommer överleva och frodas. PRecis som IT hade framtiden för sig år 2000 men alla IT-bolag blev inte succe. Den här gången väger den typen av bolag oerhört tungt i USA-index samt globalindex varpå det kommer få effekter på gemene mans indexfonder om/när en normalisering av värderingar osv sker.

      I första hand har jag skärmat mig genom att huvudsakligen investera i stora sunda bolag med goda vinster och rimliga värderingar. Mitt core innehav Xact Norden Högutdelande är en del i det. Det är försäkringsbolag, banker, telekom osv. De är inte värderade på ett galet sätt och har därmed mindre fallhöjd. Jag har även en del fixed income i portföljen som också har en dämpande effekt när det är stora rörelser i globalindex och på USA-börsen. Jag står aldrig med torrt krut för att försöka tajma in ultimata köplägen.

      Visst har jag en del i diverse fonder som har techbolag men det är en mindre del av portföljen. Den smällen tar man och går vidare mot nya höjder.

      Beträffande fonder och utdelningar så är det ju vida varierande vad de har för upplägg och innehav osv. Xact Norden Högutdelande är jag inte orolig över. Covered Call-fonder får en lägre bas att sälja optioner mot i en nedgång varpå deras utdelning sannolikt blir lägre om det är en utdragen nedgång. När det är stökigt på börsen kan de ju generera mer intäkter av den anledningen men över tid blir det lägre utdelning med en lägre andelskurs.

      Mvh petrusko

      Radera
  3. Gällande finanssektorn: Jag arbetar på en av storbankerna och ser hur aktiekurserna har återhämtat sig tydligt sedan fallet i april. Samtidigt pågår ständiga neddragningar, övertalighet, uppsägningar, anställningsstopp, omorganisationer och uteblivna ersättare till dem som går i pension. Hela sektorn verkar fokuserad på att putsa till bottenraden inför nästa rapport. Efter över 30 år i branschen, med många gamla kollegor på olika banker och finansinstitut, ser jag samma mönster överallt.

    Min fråga till dig är därför: planerar du att gå in i bankaktier igen när kurserna faller till mer rimliga nivåer?

    SvaraRadera