lördag, april 21, 2018

Avicii - Glädjespridare och musikaliskt geni


En av världens främsta musikskapare har gått bort. Tim "Avicii" Bergling blev knappt 30 år gammal och jag har tänkt mycket på honom idag. Mina tankar till anhöriga.
Här på bloggen brukar jag skriva om investeringar och när jag spånade på att skriva ett inlägg idag fann jag mig mest tänkandes på Avicii. Han var ett musikaliskt geni och låtarna han skapade gjorde mig glad. Flera utav låtarna var så fantastiska att jag många gånger lyssnat på dem på "repeat forever". Jag har varit ett fan från tidiga låtar till det senaste och uppskattat det mesta. Ovan här är en av mina favoriter.

R.I.P

6 kommentarer:

  1. Ja, tragiskt att en så ung människa dör. 28 år bara. Jag är dubbelt så gammal som han, så jag var väl inte målgruppen för hans musik direkt. Kände till namnet bara men hade inte lyssnat tidigare. Nu har jag gjort det.
    Nuförtiden upptäcker jag artister när dom dött, det är inte som förr när man var ung och hade stenkoll på artister...

    En tanke som slog mig är att Sverige har haft många framgångsrika musikexporter de senaste 40 åren. Utmärkande för dem är de starka
    melodierna. År detta, det melodiösa, ett uttryck för ett kulturellt arv eller en genetisk egenskap hos nordbor som hos vissa individer tar sig uttryck...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ordet du letar efter är kommunal musikskola.

      Radera
    2. Jag tror inte kommunal musikskola kan förklara varför svenska producenter skapar starka melodier. Sen är det inte bara Sverige utan man kan höra ett nordiskt sound.

      Radera
    3. Jag är den första att hålla med om att kommunala musikskolan är fantastiskt bra på att få folk att aldrig mer vilja ta i ett instrument. Vad kommunala musikskolan dock är riktigt bra på är att få väldigt många barn att ta i ett instrument över huvudtaget. De som provar och har talang kommer i många fall tycka att det är roligt och fortsätta.

      Problemet är att de försöker hålla liv i många instrument som man inte vanligtvis ser i en klassisk pop/rock-setting och som kan ses som lite töntiga och dessutom är ganska svåra att komma igång med. Jag själv spelade saxofon i 1.5 år, var helt bedrövlig och slutade sen i fast övertygelse att jag aldrig mer skulle röra ett instrument. Jag började dock 6 år senare spela gitarr, vilket har mycket lägre tröskel och kom igång rätt bra med det. Spelar fortfarande.

      En annan viktig framgångsfaktor är vår trendkänslighet och vår externa outlook. Vi har under de senaste 100 åren tittat väldigt mycket på världens två främsta musikexportländer för inspiration om allt möjligt, USA och Storbritannien. T.ex. Tyskland och Frankrike har en mycket starkare intern marknad och har språk som har lite mer integritet, så deras artister kör ofta fast på den inhemska marknaden.

      Det mesta av det jag skrivit ovan är vilda spekulationer eller saker jag läst nånstans, oklart var.

      Radera
  2. Originalet från 1999: https://www.youtube.com/watch?v=RrU2DThhsZI

    Som samplar den här från 1975: https://www.youtube.com/watch?v=NOI0BZIecVw

    Personligen tycker jag väl alla tre har sina poänger. Man kan i viss mån säga att den gått igenom viss förädlings- eller moderniseringsprocess :)

    Jag förstår att din poäng är att hedra Avicii och det här är ju bara en av hans låtar, men jag ville väl vara lite vän av ordning och peka ut just den låten som särdeles dålig för att beskriva just Aviciis snille.

    SvaraRadera